Ojämlik arbetsbelastning i detaljhandeln kartläggs i ny forskning

En ny studie vid Högskolan i Gävle ska nu ta reda på hur jämställdheten ser ut och målet på sikt är att förebygga besvär till följd av arbete inom detaljhandeln.

– Butiksarbete innebär olika typer av belastning. Sitter man i kassan förekommer samma armrörelser om och om igen och vid lagerhantering blir det många lyft. Det här kan ge skador på muskler, leder och senor och vi vill se hur belastningen ser ur i olika arbetsmoment i butiken, säger Elin Johansson vid Högskolan i Gävles Centrum för belastningsskadeforskning.

Projektet heter ”Jämställd arbetshälsa” och det unika med den här forskningen är att två olika perspektiv på arbete och hälsa kombineras i en och samma studie. En matbutik i Stockholm har valts ut och där får anställda svara på en enkät, delta i intervjuer och ha på sig olika mätinstrument när de utför sina arbetsuppgifter.

– Syftet är att studera belastning och hälsa på ett sätt som är nytt. Vi har ett genusperspektiv när vi undersöker hur arbetet är organiserat samtidigt som vi gör en klassisk belastningsergonomisk analys. På så sätt tar vi reda på hur mäns och kvinnors belastning och villkor kan skilja sig åt i matbutiker, säger Elin Johansson.

Vanligare med besvär bland kvinnor

I tre dagar har ett antal personer i butiken fått bära mätare som bland annat visar puls, arbetsställningar och arbetsrörelser.

– Vi ser till exempel hur stor del av dagen som de arbetar med armarna över en viss arbetshöjd, hur varierat arbetet är vad gäller gående, sittande och stående och vi ser hur stressade de verkar vara, säger Elin Johansson.

Detaljhandeln sysselsätter en stor andel av den arbetande befolkningen och det är en bransch där ungefär lika många kvinnor som män är anställda. Det är dessutom en bransch där det är vanligt med belastningsskador och tidigare studier har visat att det är vanligare med besvär bland kvinnor.

– Även om det finns biologiska skillnader mellan könen så har man sett att det inte verkar vara den viktigaste orsaken till den ojämnställda hälsan. Det verkar snarare vara så att män och kvinnor har olika arbetsuppgifter, och att arbetsstationer och redskap är mer anpassade för den manliga kroppen och då blir det en annan belastning för en kvinna som jobbar med samma arbetsuppgifter, säger Elin Johansson.

Resultaten ska användas praktiskt

Vissa arbetsuppgifter upplevs som genuskodade, berättar hon. En del uppgifter kan klassas som kvinnouppgifter och andra som mansuppgifter.

– Och det man kan säga i stort är att kvinnouppgifterna tenderar att vara mer repetitiva och ensidiga medan männens är mer varierade.

Varför det är så och vad man kan göra åt det är något som projektet Jämställd arbetshälsa syftar till att reda ut. Material har samlats in och nu återstår en grundlig analys.

– En styrka med studien är att resultaten kommer att vara praktiskt tillämpbara. Jag hoppas att de ska kunna användas för att organisera arbetet för en enskild individ så att personen får så mycket variation som möjligt i sitt arbete, säger Elin Johansson.

Text och foto: Anna Sällberg