– Det känns meningsfullt att jobba praktiknära mot skolan och få ut forskningen så att den förhoppningsvis kommer till nytta. Vi vet att språket är otroligt viktigt för att lyckas i olika ämnen och då är det viktigt att titta på vilka faktorer som gynnar språkutveckling, säger hon.
Kommunikationen i klassrummet är till exempel en del som hon tittar på. Där skiljer man mellan vardagsspråk (som vi talar hemma), skolspråk (där vi använder ord som redogöra, redovisa och framför allt) och ämnesspråk (inom samhällskunskapen kan det vara ord som demokrati, riksdag och regering).
– Det är viktigt att man inte stannar i vardagsspråket utan man behöver jobba mycket med skolspråk och ämnesspråk. Elever måste få använda orden de lär sig, både genom att prata och att skriva orden, säger hon.
Digitaliseringen påverkar läsandet
Viktoria Waagaard bor i Hudiksvall och de 20 procent i hennes tjänst som är utöver doktorandstudierna använder hon till att sprida kunskap, vara ute på skolor, föreläsa och träffa skolledare och lärare i kommunen. I studierna kommer hon även att följa en 7–9-klass under tre år för att se hur de jobbar med språkinriktat lärande.
– Jag ser skolan som Sveriges viktigaste arbetsplats. Den är växthuset för framtiden. Lärarutbildning är också otroligt viktigt för framtidens lärande och unga. Låter jag visionär? frågar hon med ett leende.
Med sin forskning hoppas hon kunna sätta språket mer i fokus i undervisningen. Dagens pågående digitalisering i samhället gör att elever ständigt har skärmar runt omkring sig och är uppkopplade. Det påverkar även läsandet, tror Viktoria Waagaard.
– Jag tror att man läser och skriver mer, men på ett annat sätt. Man djupläser inte och får inte den här ordförståelsen och meningsbyggnaden som är så viktig. Men vi lever i det samhälle vi lever. Många ungdomar i dag är väldigt medvetna och kan och vill mycket. Det handlar om att skolan behöver hjälpa alla grupper så att vi får så många som möjligt, så långt som möjligt.
Text: Anna Sällberg
Foto: Britt Mattsson