– Vi har också tagit bort sopkorgarna och i stället får besökarna ställa allt skräp på brickorna och så sopsorterar personalen skräpet, säger Lars Lindström.
Anna Högberg projektleder Jakten på plasten regionalt där Högskolan i Gävle, Region Gävleborg och Gävle kommun deltar. Projektet pågår i ett och ett halvt år med slutdatum i maj år 2020.
– Kaféet på sjukhuset är ett bra exempel där små åtgärder som inte varit svåra att genomföra ändå får stora effekter, säger hon.
"Behöver jag verkligen det här?"
Ett stort fokus i projektet är upphandlingar och Anna Höberg betonar att arbetet högre upp i kedjan är minst lika viktigt som att ta hand om det som i slutändan blir avfall.
– Det handlar mycket om vad vi ställer för miljökrav när vi gör upphandlingar, så att vi använder produkter som minskar påverkan på klimatet. Vi har sopsorterat sedan början på 90-talet, men fortfarande pratar vi om det här. Vi borde ha kommit längre, för det ska inte behöva bli så mycket avfall. Behovsanalyser vid inköp är jätteviktigt, så att man funderar: behöver jag verkligen det här?
Hon har gjort en kartläggning av plastanvändningen på Högskolan i Gävle och liksom många arbetsplatser finns det även här en del att jobba med.
– Om man jämför med till exempel Regionen eller Gävle kommun så använder vi inte lika mycket plast, men den plast vi använder ska vara bra. Så jag har en del kontakt med våra inköpare och upphandlare. Sedan handlar det även om löst hängande frukter. Vi har alldeles för många sopkorgar under varje kontorsplats på Högskolan. Hur får vi bort dem? frågar sig Anna Högberg.