Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

De jagar plast i kampen mot klimatförändringarna

2019-12-10 

Att minska vårt plastanvändande har stor betydelse för klimatet. Högskolan i Gävle deltar tillsammans med flera andra aktörer i projektet Jakten på plasten med syfte att få fler att fatta mer miljövänliga val när det gäller plastprodukter.

Anna Högberg, projektledare för Jakten på plasten, Lars Lindström, Jobmeal och Elin Sjöberg, Jobmeal.

Anna Högberg, projektledare för Jakten på plasten, Lars Lindström, Jobmeal och Elin Sjöberg som jobbar på sjukhusets kafé.

Plasten finns överallt omkring oss. Plastkassen du lägger dina matvaror i, plastförpackningen till lunchrätten, vattenflaskan i plast, schampoflaskan och till och med tandborsten. Många bäckar små som kan få stora konsekvenser i längden.

– Vi använder plast i alla våra verksamheter och den är ofta fossil och bidrar till koldioxidutsläpp som har en stor klimatpåverkan. Syftet med det här samverkansprojektet är att tillsammans hitta lösningar för att minska vår klimatpåverkan från plasten, säger Anna Högberg, universitetsadjunkt i miljöteknik och projektledare för Jakten på plasten på Högskolan i Gävle.

Sjukhusets kafé ett positivt exempel

Vi träffas vid kaféet i foajén på Gävle sjukhus. En strid ström av kunder passerar kaféet. En del sätter sig ner för att fika, en del köper färdigförpackad mat att ta med sig upp på avdelningarna. Kaféet drivs i företaget Jobmeals regi och för personalchefen Lars Lindström var det en självklarhet att dra sitt strå till stacken och delta i Jakten på plasten.

– Vi driver en verksamhet där vi använder en del engångsmaterial och då har vi ett ansvar. Här kunde vi ganska direkt och enkelt vidta åtgärder och det var lätt att få med sig personalen, säger han.

Till exempel har plastmuggarna bytts ut mot pappmuggar och plastbesticken mot träbestick. Kafégästerna som äter på plats äter med vanliga bestick som sedan diskas i köket.

Pappmuggar och vattenkran. Jakten på plasten.

På kaféet finns numera en vattenkran med pappmuggar bredvid, för att besökarna ska slippa köpa plastflaskor med vatten.

– Vi har också tagit bort sopkorgarna och i stället får besökarna ställa allt skräp på brickorna och så sopsorterar personalen skräpet, säger Lars Lindström.

Anna Högberg projektleder Jakten på plasten regionalt där Högskolan i Gävle, Region Gävleborg och Gävle kommun deltar. Projektet pågår i ett och ett halvt år med slutdatum i maj år 2020.

– Kaféet på sjukhuset är ett bra exempel där små åtgärder som inte varit svåra att genomföra ändå får stora effekter, säger hon.

"Behöver jag verkligen det här?"

Ett stort fokus i projektet är upphandlingar och Anna Höberg betonar att arbetet högre upp i kedjan är minst lika viktigt som att ta hand om det som i slutändan blir avfall.

– Det handlar mycket om vad vi ställer för miljökrav när vi gör upphandlingar, så att vi använder produkter som minskar påverkan på klimatet. Vi har sopsorterat sedan början på 90-talet, men fortfarande pratar vi om det här. Vi borde ha kommit längre, för det ska inte behöva bli så mycket avfall. Behovsanalyser vid inköp är jätteviktigt, så att man funderar: behöver jag verkligen det här?

Hon har gjort en kartläggning av plastanvändningen på Högskolan i Gävle och liksom många arbetsplatser finns det även här en del att jobba med.

– Om man jämför med till exempel Regionen eller Gävle kommun så använder vi inte lika mycket plast, men den plast vi använder ska vara bra. Så jag har en del kontakt med våra inköpare och upphandlare. Sedan handlar det även om löst hängande frukter. Vi har alldeles för många sopkorgar under varje kontorsplats på Högskolan. Hur får vi bort dem? frågar sig Anna Högberg.

Trägaffel. Jakten på plasten.

Att ersätta plastbestick med träbestick är ett sätt att minska sin plastanvändning.

En utmaning är också alla studenter och hur man på bästa sätt kan ge dem möjlighet att sortera sitt avfall. Ofta köper de en matlåda som de sedan tar med sig och sätter sig i någon korridor och äter.

– Var ska de då slänga plastlådan? Det är få ställen där det finns plastsortering. Så vi borde ha en bra och tydlig sorteringsmöbel på varje plan. För egentligen är det otroligt lite av det som behöver slängas som är brännbart, säger Anna Högberg.

Rätt plast på rätt plats

Att helt komma ifrån plasten är svårt, då den ofta fyller en funktion.

– Plast kan vara bra på vissa sätt för att förlänga matens livslängd. Men det ska vara rätt plast på rätt plats. Konsumenterna ska egentligen inte behöva tänka när de handlar, utan vi behöver trycka på producenterna som har ett ansvar att se till att de använder plast som är av återvunnen eller förnybar plast, säger Anna Högberg.

Text och foto: Anna Sällberg

Kontakt

Anna Högberg

Universitetsadjunkt i miljöteknik och projektledare för Jakten på plasten

anna.hogberg@hig.se

Publicerad av: Anna Sällberg Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-12-10
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)