Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

2020-01-02 

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i projektet Bygga skola med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Jan Grannäs och Anneli Frelin, forskare inom didaktik. Bygga skola.

Jan Grannäs och Anneli Frelin.

Befolkningsprognoser visar att cirka tusen nya förskolor och skolor behöver byggas i Sverige de kommande tio åren för att möta de ökande lokalbehoven. Då krävs det också att skolorna byggs på rätt sätt och är anpassade för vad de ska användas till.

– Det är stora satsningar som ska göras nationellt och ute i kommunerna. En skola kostar ganska mycket att bygga och då kanske det är bra om man bygger hyfsat rätt från början, säger Jan Grannäs, docent i didaktik.

Outforskat område

Både han och Anneli Frelin är lärare i grunden och har under många år forskat inom didaktikområdet. Projektet Bygga skola genomfördes i det fristående forskningsinstitutet Ifous regi, under ledning av arkitekten Suzanne de Laval från Arkitekturanalys. Syftet har varit att indikera möjligheter och begränsningar i dagens utbildningsmiljöer, samt ge förslag på förbättringar.

– I relation till andra områden är det här väldigt outforskat. Särskilt inom utbildningsvetenskap finns det inte så mycket tidigare forskning inom ämnet, säger Anneli Frelin, professor i didaktik.

Medlemmar i Ifous är skolhuvudmän och i just det här projektet studerades totalt nio grundskolor i kommunerna Huddinge, Nacka, Stockholms stad och Kungsbacka. Grunden i datainsamlingen har varit så kallade ”gåturer”.

– Den som leder en gåtur har valt ut ett antal platser som gruppen kommer att stanna vid. Och gruppen består av till exempel rektor, lärare, specialpedagogiska myndigheten, elever och så vidare. Metoden är väldigt intressant och givande eftersom personer med olika expertis ser platserna på olika sätt, säger Jan Grannäs.

"Matsalar är ofta en utmaning"

Projektet har utmynnat i en rapport med namnet ”Skolmiljöer: Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö”. Forskarna presenterade resultatet i form av teman såsom flexibilitet, dimension, ägarskap, ljudmiljö och visuell miljö.

– Matsalar är ofta en utmaning, både med logistik och med ljudnivå. Det är många barn och anställda som ska passera där under kort tid och då blir miljön lätt ganska stökig, säger Jan Grannäs.

På vissa skolor i undersökningen användes till exempel bullerdämpning med gardiner, dämpade stolar och lågreflekterande bordsytor användes i viss utsträckning, men få matsalar var konsekvent utformade för att dämpa ljudnivån.

– Det finns också en trend att vi gärna glasar upp väggar. Det fungerar bra i vissa kontexter, kanske mindre bra i andra. En risk är att det blir fokusförskjutningar. Om barnen sitter i ett klassrum och du har en glasvägg ut mot korridoren där du ser kamraterna komma ut från en annan sal kan du få svårare att koncentrera dig, säger Jan Grannäs.

Olika behov beroende på syfte

Tanken är att skolhuvudmän nu ska kunna använda rapporten som grund när nya skolor planeras och byggs.

Hur ser den optimala skolmiljön ut?

– Jag brukar säga att det beror på om du ska hålla på med högläsning eller höjdhopp. Som didaktiker ligger undervisningens syften oss varmt om hjärtat. Det är väldigt stor skillnad vad man gör i skolan i olika stadier och ämnen, och när man försöker generalisera goda lärmiljöer blir det ofta brister eftersom det finns olika behov, säger Anneli Frelin.

Hon betonar att hur en skolmiljö ska utformas alltid är i relation till en elevgrupp, en verksamhet, en pedagogik och en organisation.

– Om en skola är byggd för klasser med 20 elever och sedan finns det inte resurser så man måste ha klasser på 30 elever, då blir det en stor utmaning att få skolmiljön att fungera. Så allt hänger ihop.

Text och foto: Anna Sällberg

Kontakt

Anneli Frelin, professor i didaktik

Telefon: 026-64 81 43

E-post: anneli.frelin@hig.se

Jan Grannäs, docent i didaktik

Telefon: 026-64 84 97

E-post: jan.grannas@hig.se

Publicerad av: Anna Sällberg Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-01-02
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)