Mästaren och hans framgångsrika lärling

När Lisa Johansson Röjsel skulle göra sitt examensjobb under sin utbildning inom miljöteknik på Högskolan i Gävle var det en självklarhet för henne att välja Nils Ryrholm som handledare.

– Som handledare gäller det att vara lyhörd och skicka ut morötter till studenten, saker som kan göra att exjobbet blir mer intressant. Det som gör ett bra arbete är ofta de saker som man hinner lägga på i slutet och att man tänker till, säger Nils Ryrholm som är biolog, professor i zoologi och särskilt inriktad på fjärilar i sin forskning.

Fick ta emot Wimanska priset

Lisa Johansson Röjsels examensarbete rönte stora framgångar och hon har fått ta emot flera stora stipendier, bland annat Wimanska priset på 50 000 kronor som delas ut av organisationen Sveriges Ingenjörer för bästa examensarbete inom högskoleingenjörsutbildningar i hela Sverige.

– Det kändes stort att få det priset. Då var det på riktigt! Och jag fick träffa den riktiga forskareliten vid prisutdelningen, säger hon.

I arbetet undersökte hon vilka miljöförutsättningar som påverkar ett områdes lämplighet för snödeponi under vintertid då plogad snö behöver forslas bort och förvaras någonstans.

Till vardags jobbar Lisa Johansson Röjsel nu som miljökonsult på Tyréns, ett konsultbolag inom samhällsbyggnad, i Gävle. Hon är inriktad på uppdrag som rör förorenade områden.

– Jag har alltid varit intresserad av miljö, natur och friluftsliv och hur allt är kopplat till dagens samhällsutveckling. Jag är uppvuxen i Östersund, har varit mycket i fjällen och gått skidgymnasium. Så jag får tacka mina frilufsande föräldrar för mitt intresse, säger hon.

Intresserad av insekter

Nils Ryrholm undervisar inom biologi på Högskolan i Gävle och hans forskning är kopplad till klimatet och särskilt hur klimatet påverkar våra fjärilar. Han fokuserar också på biologisk mångfald och hur vi kan bevara de arter som hotas av klimatförändringar.

– Om jag hade mycket pengar skulle jag forska med hjälp av insekter på klimatet och bevarandebiologi. Jag sitter med i flera europeiska expertkommittéer och jobbar med rödlistor. Sedan undervisar jag också om hur verkligheten faktiskt ser ut.

Varifrån kommer ditt intresse för de här frågorna?

– Jag har väl någon gen åt det hållet. Jag valde biologi för länge sedan för att jag tyckte att miljön är intressantare än så mycket annat. Då var det samma intagningspoäng att bli biolog som att bli läkare. Men sedan havererade det för biologin. Ekonomiskt hade det väl varit smartare att bli läkare, men biologin ligger mig varmare om hjärtat, säger han med ett leende.

Både Lisa och Nils kan prata om klimatfrågor länge och båda brinner för att lyfta olika miljöaspekter som kan bidra till att få stopp på de ökande klimatförändringar som vi har fått se konsekvenser av i verkligheten.

– Det som är väldigt uppenbart är ju att vi inte har haft någon vinter i år. Höststormarna har rutit genom hela vintern. Vi kommer att få kortare vintrar och en starkt ökad frekvens av snöfria vintrar i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna. Och våren kommer att bli tidigare, säger Nils Ryrholm.

Nya sjukdomar med nytt klimat

För den som skyr vintern kan det te sig som något positivt, men det finns flera baksidor med det mildare klimatet på våra breddgrader.

– Det kommer hela tiden nya insekter och då även nya patogener. Visst kan det vara kul med nya fjärilar till exempel men det är mindre kul med nya sjukdomar. Vi kan ju inte riktigt förutspå vad det här kommer att få för konsekvenser, säger han.

I sitt arbete försöker Lisa Johansson Röjsel att väva in så många miljömål som möjligt och få in växthuseffekten som perspektiv även inom samhällsbyggnad.

– Många tänker att det inte spelar någon roll vad vi här i Sverige gör, för i stora länder som Kina, Indien och USA gör de ändå som de vill. Men Sverige är ett privilegierat land och vi har stora möjligheter att sprida forskning och försöka ändra beteenden i vår konsumtion så att vårt land kan vara ett bra exempel, säger hon.

Vad har du får råd till privatpersoner som vill göra en insats?

– Gävle är en jättebra stad för att cykla eller åka kollektivt. Köp begagnat i stället för nytt. Jag har ett uppdrag till mig själv i år att inte köpa nya kläder, utan bara begagnat. Än så länge går det bra! Sedan kanske man ska överväga om det är värt att åka till Thailand, eller om Gotland kan vara ett lika bra alternativ. Visst kan det vara jättekul att åka till Thailand, men det kanske inte är meningen att vi ska göra det.

Bra att äta mer vegetabilier

Nils Ryrholm pekar även på att livsmedelssvinnet faktiskt har mer klimatutsläpp än flyget i Sverige.

– Vi behöver tänka på vad vi konsumerar; undvika importerat kött och produkter med palmolja som i grunden vållar bränder i Borneo. Sedan har ju trenden vänt nu att fler äter mer vegetabilier. En annan viktig del är det klassiska betong- och stålbyggandet inom byggindustrin där de stora svenska utsläppen finns. Ska man bygga hus kan det vara värt att fundera över vad man väljer för byggmaterial. Vi behöver inse att vår konsumtion påverkar klimatet, säger han.

Text: Anna Sällberg