Peter Gill poängterar att Gävlemodellens styrka är att den består av ett antal komponenter, som forskarna sett fungerar mot mobbning i skolor, som de enskilda skolorna kan välja bland.
- Det är mycket viktigt då vi kan visa att skolornas problem kan se helt olika ut och lösningen därför inte kan vara densamma. Man kan inte, som de traditionella antimobbningsprogrammen tror, vaccinera mot mobbning.
Gävle har en unik bild av barnens utsatthet
Gävle kommun har en unik bild av hur barnen har det i skolan då deras utsatthet mäts genom enkäter två gånger om året. Inte på individnivå, men nere på klassrumsnivå.
- Det helt otroliga är att man har mer än 80 procents svarsfrekvens från samtliga elever i grundskolans årskurs 4-9 två gånger om året under fem år. Så man har koll på läget.
Genom att använda exakt samma kartläggningsmetod som användes under en nationell undersökning som besvarades av 10 000 elever i Sverige finns också möjligheten att jämföra Gävles statistik med övriga Sveriges.
- I Gävle kommun har man lyckats få ner andelen mobbade, och det inte obetydligt, 40 procent mindre än i riket.
Mobbaren byter offer
En av de viktigaste upptäckterna av den nationella undersökningen, som fick tillgång till enskilda elevers personnummer, var att efter ett halvår var mobbningen ungefär densamma, ca 8-9 procent bland dessa 10 000 elever.
- Men 75-80 procent av de som svarade att de var mobbade i oktober var inte mobbade i april.
Detta är en världsunik upptäckt, fortsätter Peter Gill, det innebär att det i ett stort skolsystem finns ett antal mobbade barn, men de ersätts! Det är inte så att skolan inte gör någonting, lärarna gör allt och 75-80 procent av eleverna blir åtgärdade inom ett år, men de ersätts av andra.
- Mobbaren vågar inte ge sig på de som upptäckts och då väljer hen en annan. Exakt så enkelt är det. Det finns vanföreställningar om mobbare också, mobbning kan till exempel ge högre status i en kamratgrupp.