Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Omtanke och vänner viktigare än pengar när barnen får bestämma

2021-03-08 

För mycket pengar skapar bara problem. Det viktigaste är att vara snäll mot andra människor. Det är en del av de tankevärldar hos barn som forskaren Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap, fördjupat sig inom.

Jari Ristiniemis forskningsfält omfattar bland annat Ggobalisering och social etik; etik, estetik, politik och religion; Dostojevskijs idévärld; Barns livsfrågor; Existentiella frågor i forskning och undervisning; Paul Tillichs differentiella monism

Jari Ristiniemi. Foto: Britt Mattsson

Jari Ristiniemi ingår i en forskningsgrupp med deltagare från Sverige och Tyskland som har fördjupat sig i barns tankevärldar och deras funderingar kring livet, själen och vad som händer efter döden.

– Det vi hittade är väldigt intressant. Det är klart att de blir mycket påverkade av sin omgivning, samhället, familj och vänner. Men de har faktiskt egna tankar, värderingar och idéer om livet, själen och livet efter detta. De skapar sina egna tankar om livet och vad som är viktigt, säger han.

Pengar är inte det viktigaste

Något som också visat sig i forskningen är att barn tycker att vissa värden är viktigare än andra.

– Pengar är till exempel inte det allra viktigaste, utan det kan snarare skapa problem. ”Det finns snälla rika människor men det finns också elaka människor som har mycket pengar. De tänker bara på pengar och inte på andra människor”, sa några.

Vad visade sig vara viktigt för barn?

– Det är viktigt för barn att tänka på andra människor, att vara snäll och att visa hänsyn. De tyckte att frihet är viktigt och att man inte ska mobba eller trycka ner andra. Kontentan är att barn tänker själva och har sina egna idéer. De har också en värdedifferentiering, vad de anser är viktigt, säger Jari Ristiniemi.

Utgick från litteratur och film

I studierna har forskarna mött barn mellan cirka 4 och 8 år. De visade en del av filmen Pojken med guldbyxorna för att sedan prata om pengar och värderingar. De läste också ur boken Bröderna Lejonhjärta för att sedan ställa frågor om livet och döden.

– Den naturalistiska uppfattningen kring döden är att när man dör så är allt slut. Den uppfattningen har barn också. Sedan tänker de även att när man dör går man upp till himlen. Och en femårig pojke i förskolan sa: ”När jag dör går jag till en plats där allt blir möjligt och jag kan trolla fram vad jag vill.” Det är intressant eftersom det handlar om att man ser möjligheter. Vissa nämnde reinkarnation, att när man dör går man vidare och föds på nytt, säger Jari Ristiniemi.

"Barn måste få ha egna hörn"

Han betonar att en grundtanke inom religionsfilosofi alltid har varit att man inte kan fråga människor direkt om döden eftersom det är svåra frågor. I stället kan man angripa dessa frågor till exempel genom film, teater eller litteratur på ett indirekt sätt.

– Forskning säger att barn i förskolan måste få ha egna hörn där de får vara både fysiskt och mentalt, just för att de har egna tankar. Jag tänker att vi behöver bygga undervisning redan i förskolan och skolan utifrån det. I läroplaner och utbildningsplaner står det att vi ska ta hänsyn till den egna utvecklingen, men i Sverige finns en stark styrning av barns tankar, egentligen redan från förskolan till doktorandstudier. Vi behöver ge större utrymme åt individualitet. Det handlar om att acceptera att människor har egna tankar och idéer och de ska också få en plats i förskola och skola, säger Jari Ristiniemi.

Text: Anna Sällberg

Kontakt

Jari Ristiniemi

Telefon: 026-64 89 86

E-post: jari.ristiniemi@hig.se

Publicerad av: Anna Sällberg Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2021-03-08
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)