Gå till eugreenalliance
Sök

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

2021-04-22 

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Bildmontage med klätterställning på en skolgård och forskaren Björn Haglund. Foto: TT bildbyrå samt privat

Bildmontage med klätterställning på en skolgård och forskaren Björn Haglund. Foto: TT bildbyrå samt privat

Fritidshemmens verksamhet är en viktig del i många skolelevers vardag. När skoldagen slutar tar fritids vid. I den nuvarande läroplanen tillkom för första gången ett tillägg då fritidshemmen fick ett eget kapitel och nya förutsättningar.

– Nu betonas utbildning och undervisning, vilket är ganska nya begrepp för den här verksamheten. Fritidshemsbarn kallas nu inte barn, utan elever. Man kan se att det har blivit en ökad anknytning till skolans verksamhet, vilket ställer andra krav på fritidshemmen. Det ska fortfarande handla om en meningsfull fritid, men samtidigt om pedagogisk utveckling, säger Björn Haglund.

Det finns begränsat med forskning

Den 22-23 april arrangeras fritidshemsbiennalen som uppmärksammar fritidspedagogens arbete och fritidshemmens uppdrag. Biennalen är ett samarbete mellan Regionalt utvecklingscentrum, RucX, på Högskolan i Gävle och Regionalt utvecklingsnätverk, RUN, på Mittuniversitetet.

Fritidshemmen spelar en avgörande roll för att många barnfamiljer ska få ihop sin vardag. Men trots den betydelsefulla verksamheten är andelen högskoleutbildad personal låg och det saknas kunskap om hur fritidshemmens arbete kan organiseras och drivas utifrån en vetenskaplig grund.

– Det här är ett område där det finns begränsat med forskning. Men nu är vi ett antal docenter, lektorer och några professorer som har riktat in oss på fritidshem och ett lite större forskningsområde håller på att etableras. Men jämfört med förskola och skola är forskningen liten och det har att göra med att det internationellt inte är så omfattande med fritidshem, utan det är mest i de nordiska länderna vi har det, säger Björn Haglund.

Kan jobba på olika sätt på fritids och i klassrummet

Han är nu en av två forskningsledare för ett större treårigt forskningsprojekt riktat till Fritidshemmets Pedagogiska Uppdrag (FriPU). Det är inom ramen för ett forsknings- och utvecklingsprogram inom Ifous, som står för innovation, forskning och utveckling inom skola och förskola.

– I läroplanen finns ett centralt innehåll för fritidshem, men också delområden. Lek är ett sådant område, men även kommunikation, språklig utveckling och demokrati. Det är områden som traditionellt kanske anses vara skolans uppgift, men man behöver inte göra på samma sätt på fritidshemmet som i klassrummet. Det här innefattar ett vidgat undervisningsbegrepp, säger Björn Haglund.

"Varför kan vi inte bara ha frilek?"

Han menar att det numera finns fler diskussioner om fritidshemmen och att den här tidigare ganska dolda verksamheten nu får ta större plats inom skolans värld.

– Vad ska vi ha för didaktik i fritidshem? Det här är ett brännande ämne som är omdiskuterat både mellan forskare och bland dem som jobbar på fritidshem. Varför gör man det man gör? Varför kan vi inte bara ha frilek? Mycket av det gamla ska finnas kvar, men det måste också ske en förnyelse och mer planering i och med ändrade förutsättningar.

Vilken betydelse har fritidshemmens verksamhet skulle du säga?

– Grunden är att vårdnadshavare ska kunna arbeta eller utbilda sig och då behöver eleverna vara någonstans. Men eftersom uppdraget förändras, vad ska de göra? Något utöver tillsyn? Här kommer den pedagogiska biten in. Fritidshemmen har en viktig funktion när det gäller hur elevernas kunskaper utvecklas och hur de beter sig mot varandra.

Det finns en grupp elever som man inte når

Till skillnad från skola, som är obligatorisk, måste inte alla elever gå på fritidshem. Utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg” har varit ute på remiss. Det är en av Statens offentliga utredningar som lämnats till regeringen. Den handlar om hur fritidshemmens verksamhet kan stödjas och om möjligen fritidshemmen skulle rikta sig till alla elever.

– De barn som kanske mest behöver det som diskuteras på fritidshem kanske inte går på fritids. Det finns en grupp elever som man inte når där. Elever som har föräldrar som inte arbetar eller studerar kan vara elever som är i behov av innehållet på fritidshem, säger Björn Haglund.

Text: Anna Sällberg

Kontakt

Björn Haglund

Telefon: 073-98 35 713

E-post: bjorn.haglund@hig.se

Publicerad av: Anna Sällberg Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2021-04-22
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)