När elevhälsans personal genomfört sin egen utbildning genomför de i nästa steg gruppträffar med 8 till 12 elever ute på skolorna.
– Tanken är att göra det på samma villkor som det blir för eleverna. Inkorporera och känna hur det känns att sitta på stolen, stänga ögonen och komma ner i avslappning. Vad gör det med min egen inställning att dela med mig av erfarenheter och min förmåga att lyssna? funderar Lisbeth Porskrog Kristiansen.
Lärande och välmående går hand i hand
Syftet med projektet är att stärka elevernas välbefinnande genom att försöka påverka deras självkänsla, tillit till den egna förmågan samt den sociala inkluderingen i en positiv riktning. Allt görs med enbart elevhälsans personal, utan lärare, för att undvika att eleverna känner sig bedömda.
– Vi vet att god hälsa och välbefinnande genereras av samma faktorer som lärande. Så ju bättre du mår och ju mer trygghet och tillit du känner, desto bättre resultat kan du få i skolan. Lärande och välmående går hand i hand. Lyckas vi stärka välbefinnandet stärker vi också förutsättningarna för en bra skolgång. Vi får förhoppningsvis mer skolnärvaro och mindre kränkande behandling i en trygg skolmiljö. I längden innebär det att vi får fler elever som blir kvalificerade att söka till gymnasiet, säger Lisbeth Porskrog Kristiansen.
Vad är tanken med de estetiska momenten som ingår i träffarna?
– Tanken är att det ska vara element som appellerar till hela människan, eftersom vi är holistiska varelser. Vid till exempel, yoga, andning eller lekar kopplar vi bort det som enbart handlar om det intellektuella så att vi också uppmuntrar till socialt samspel och lekfullhet.
Skolkuratorn och den lokala projektledaren i Sandvikens kommun, Solveig Söderlund, märker att gruppträffarna hittills har påverkat eleverna på ett positivt sätt.
– Vi har sett att gruppernas inbördes relationer har utvecklats positivt. Det uppmärksammas också av pedagogerna som ser att eleverna nu inte är lika uppdelade i mindre grupper. Relationsskapandet, dels mellan oss gruppledare och eleverna, dels mellan eleverna, har även skapat en trygghet som gör att eleverna vågar vara mer öppna med sina åsikter och sina känslor.
Modellen ger eleverna verktyg
Projektet kommer att fortsätta flera år framåt och involvera fler skolor i kommunen. Forskarna gör regelbundet utvärderingar och uppföljningar genom enkäter och intervjuer.
– Vår förväntan på sikt är att denna främjande arbetsmetod ska göra att elevhälsans åtgärdande arbete minskar. Det vi hittills kan se är att den här modellen ger eleverna verktyg och kunskap för att de ska få ökat välmående och därigenom öka möjligheten till högre måluppfyllelse i skolan, säger Solveig Söderlund.
Text: Anna Sällberg