Gängkriminalitet är ett ökande problem som står högt upp på den politiska dagordningen, samtidigt som det efterfrågas mer kunskap inom området.
– Problematiska ungdomsgäng har diskuterats länge både inom forskning och i media. På senare tid har det blivit ett alltmer påtagligt problem, framför allt i Sverige. Det finns ett stort behov, både forskningsmässigt och politiskt på samhällsnivå, av att titta närmare på gängkriminalitet för att också kunna komma åt problemen, säger Erik Häggström, utbildningsledare för kriminologi på Högskolan.
Del i ett internationellt projekt
Tillsammans med kollegorna Amir Rostami och Lars Westfelt ingår han i ett nytt forskningsprojekt (“Street Gang Involvement Among Nordic Youth: A comparative study on prevalence and risk factors in Nordic countries”) med syfte att undersöka hur vanligt det är med gängkriminalitet bland svenska ungdomar, samt vilken inställning de har till kriminella gäng.
Projektet är en del i det internationella forskningsprojektet ”International Self-Report Delinquency Study” (ISRD), som studerar ungdomsbrottslighet, utsatthet för brott och drogvanor i ett stort antal länder. Tanken är att två städer i varje nordiskt land ska undersökas och att totalt 9 000 skolungdomar ska få svara på frågor i en enkät.
– Det här är en av få studier inom området som gjorts med den här omfattningen. Den stora fördelen är samarbetet vi har mellan de nordiska länderna och att vi sedan också kommer att kunna jämföra resultaten mellan länderna, säger Erik Häggström.
Vill öka kunskapen om problemet
Förutom att undersöka hur vanligt det är med gängkriminalitet bland ungdomar ska de också titta på hur det hänger ihop med social utsatthet och olika riskfaktorer som kan förklara den typen av brottslighet.
– Förhoppningen är att vi ska få kunskap, dels om hur vanligt det är, dels om vilka bakomliggande faktorer som kan ha betydelse, så att vi ökar kunskapen om problemet och hur vi kan jobba preventivt mot det, säger Erik Häggström.
Läs mer om projektet.
Text: Anna Sällberg