Urban Commons

Social hållbarhet

Samhällsutvecklingen i Sverige och internationellt har de senaste decennierna kännetecknats av global marknadsliberalisering, ökade miljö- och hälsoproblem och ökande individualisering. Detta har medfört en tillbakagång för gemensamma projekt och lösningar inom olika samhällsområden. Den svenska generella välfärdsstaten har successivt fått karaktären av en mixad välfärdsmodell med marknadsmodeller och privata välfärdsaktörer. En omfördelning av resurser har genomförts från den demokratiskt styrda offentliga sektorn till den marknadsstyrda privata sektorn, där resurser och inflytande har koncentrerats hos vissa grupper. Utvecklingen har resulterat i en ökande ojämlikhet och polarisering där grupper och områden har marginaliserats. Detta är särskilt påtagligt i urbana miljöer, där vissa grupper har ansamlat stora fastighets- och kapitalvärden i stadens centrum och villaområden, medan exkluderade grupper lever i segregerade och utsatta förortsområden. Denna stadsutveckling medför sociala problem och negativa konsekvenser för folkhälsan, välfärden och människors livsvillkor och är därmed inte socialt hållbar. Urban Commons fokuserar på förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling, med särskilt fokus på social hållbarhet. En socialt hållbar stadsutveckling syftar till ökad tillgänglighet, integration, jämställdhet och jämlikhet för att främja invånarnas rättighet till likvärdig god hälsa och välbefinnande i en hälsosam livsmiljö.

Begreppet Commons

Urban Commons (urbana gemensamheter) är ett begrepp som fokuserar på relationen mellan stadsplanering/byggd miljö och sociala förhållanden, aktörer, aktiviteter och processer. Hur kan stadsmiljön utformas för att skapa gemensamt deltagande, inflytande och aktivitet - och hur kan sociala aktörer gemensamt bidra till utformandet av platser för möten och aktiviteter? Begreppet commons betyder i direkt översättning allmänningar. Urbana allmänningar är platser, resurser eller företeelser som ligger mellan eller bortom det privata och offentliga, marknad och stat. Inom forskningen har commons en bredare innebörd som omfattar det gemensamma, gemenskaper och gemensamheter. Det gemensamma, som förenar människor och som för dem samman. Commons kan därmed innefatta communities - grupper och områden ­– men är vidare än så. Commons kan sägas stå i motsats till commodity. Privatiseringar har minskat likvärdighet och gemensam tillgång till resurser, service och platser, särskilt påtagligt i stadens rum. Det gemensamma kan vara liktydigt med det offentliga, men det offentliga blir commons först när medborgarna har verkligt inflytande. Commons innebär mer demokrati snarare än mer stat. Det centrala med commons är själva gemensamheten, inte huruvida den finns i en privat eller offentlig kontext, ägandeform eller förvaltning. Avregleringar, marknadsmodeller och varufiering av den offentliga sektorn har dock försvagat det gemensamma demokratiska inflytandet över samhällets resurser. Commons handlar om ett gemensamt inflytande i och bortom stat och marknad, och att människor som berörs ska ha likvärdig tillgång och rättighet att delta och ha inflytande i beslutsprocesser som berör deras liv.

Forskningsprogrammet

Forskningsprogrammet Urban Commons fokuserar på hur det gemensamma på olika sätt kan stärkas för att gagna en socialt hållbar stadsutveckling. Vad det mer konkret handlar om är gemensamma strategier för hur stadens invånare ska få en likvärdig tillgång till exempelvis ren luft, vatten, naturområden, parker, bostäder, samlingslokaler, gator och torg, gallerior, infrastruktur, arbete, utbildning, service, hälsa, vård och omsorg. Detta förutsätter ett beaktande av såväl ägandeformer, stadsplanering, administration, förvaltning, och distribution. Byggandet av sociala relationer och gemensamma resurser skapar förutsättningar för gemensam makt och inflytande. Nätverk och självorganisering är viktiga grunder för gemensam handling, empowerment och deltagande demokrati. Urban social hållbarhet kräver ett långsiktigt samhällsarbete som innefattar olika former av social planering, lokal utveckling och social mobilisering.

Teman inom programmet

Det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Urban Commons spänner över flera ämnen. Det som förenar är att forskningen som bedrivs fokuserar på ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar stadsutveckling, med den sociala hållbarheten som huvudfokus. Inom forskningsprogrammet finns ett antal övergripande teman:

- Samhälleliga förutsättningar för hälsa, välfärd och urban social hållbarhet

- Samhällsarbete och stadsplanering för socialt hållbar stadsutveckling

- Ekosocialt arbete för hälsa och hållbar stadsutveckling

- Community climate commons för att möjliggöra för fler att delta i omställningen mot ett fossilfritt samhälle

- Migration, inkludering och etnisk mångfald för hållbara städer

- Existentiella aspekter av hållbar stadsutveckling

- Kapitalbildning och Corporate Social Responsibility för hållbar stadsutveckling

Forskningsprojekt

Inom ramen för dessa övergripande teman pågår närmare tjugo forskningsprojekt. I det HiG baserade forskarnätverket för Urban Commons ingår ett tjugotal forskare. Flera av forskarna medverkar även i forskningsprogrammet FAIRTRANS. Därutöver bedrivs doktorandprojekt med anknytning till Urban Commons inom forskarskolan Future-Proof Cities.

Urban Commons i media

• Artikel: Ökat inflytande för hyresgäster ger grönare städer