Forskningsprogram: Digital Shapeshifting

Syftet är att undersöka olika former av hälsostöd som människor utbyter på internet. Begreppen "nätmobbning" (cyber bullying), "virtuell våldtäkt" (cyber rape) och "näthat" (cyber violence) är idag vedertagna termer både inom olika akademiska discipliner, lagstiftning och i den allmänna debatten. Mindre beforskat och allmänt vedertaget är den vård och omvårdnad av varandra människor utbyter i cyberrymden och på nätet, så kallad cyber nursing. Trots att det är mindre artikulerat i den allmänna debatten samt mindre beforskat är processerna för hur människor hjälper och stödjer varandra på nätet centralt i mellanmänskligt samspel, såväl virtuellt som i det verkliga livet. Dessa processer av cyber nursing är av särskild vikt för den generation som fötts runt och efter millenniumskiftet och som inte har några referenser till livet innan internet. Egenvård är en central del av människors och samhällets hälsoarbete. Egenvården handlar om hur man som individ upprätthåller, skapar hälsa och lindrar lidande. För egenvård har traditionellt huskurer, råd och tips förmedlats av vänner och bekanta, men även press och media har använts. Dessutom har traditionella hälsoinstanser och vårdpersonal aktivt arbetat med egenvård i form av telefonrådgivning och broschyrer. Under senaste decenniet har ett alltmer utvecklat stöd på internet för egenvård tillkommit. Egenvård i virtuella miljöer är förenat med stora möjligheter för människor men innebär kanske också stora konsekvenser. I projektet kommer olika studier att genomföras; observationer av kommunikation och interaktion i olika hälsorelaterade forum där människor utbyter hälsostöd till varandra.

Samarbete mellan Högskolan i Gävle och Högskolan i Väst.

Balansnedsättningar är ett vanligt hälsoproblem hos äldre. En tredjedel av de äldre ramlar varje år, vilket kan leda till sjukhusvård och hemsjukvård. Många som skrivs ut från sjukhus får inte heller den hjälp de behöver trots en önskan att vara aktiva för att förhindra fall och tillgången på fallprevention i Sverige är låg. Det finns stark evidens för vilken typ av träning äldre med nedsatt balans ska utföra för att förbättra sin balans. Med ny välfärdsteknik så som Augmented Reality (AR) kan man skapa nya möjligheter för träning och rehabilitering med rumsligt korrekt kalibrerade 3D-visualiseringar. Tekniken kan möjliggöra individuellt anpassad träning som äldre själva kan utföra i hemmet. I ett led att utveckla den nya träningsmetoden har vi genomfört en första pilotstudie där äldre på hälsocentral fick träna sin balans med den nya tekniken med syftet att undersöka genomförbarheten. Nästa steg i utvecklingen av träningsmetoden blir att ta lärdom av den första studien och vidareutveckla tekniken och träningen för användande i hemmet. Utvecklingen av den nya träningsmetoden kan i sin tur leda till bättre effekt av träningen och bättre resursutnyttjande inom hemsjukvården.

Video om första pilotstudien

Projektledare: Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap.

Övriga forskare i projektet: Maria Engström, professor i vårdvetenskap & Stefan Seipel, professor i datavetenskap

Socionomer har en viktig och komplex uppgift i samhället där det ofta handlar om att kunna ge stöd och hjälp till människor i utsatta livssituationer. För att kunna erbjuda professionella samtal krävs därför både utbildning och praktisk träning. Samtidigt har forskning under många år visat att nyexaminerade socionomer ofta upplever sig sakna tillräckliga kunskaper i mer praktiknära färdigheter som att kunna hålla professionella samtal. Projektets syfte är att i samverkan med yrkesverksamma utveckla lärandeaktiviteter för socionomer med hjälp av samtalsträning i virtuella miljöer och AI-driven samtalsanalys. Projektets mål är att designa pedagogiska arbetsformer med fokus på arbetsintegrerat lärande där virtuell samtalsträning och AI-driven samtalsanalys nyttjas för att skapa förstärkta möjligheter till professionellt lärande. Samtalsträning av denna typ möjliggör såväl samarbetslärande som individuellt användande när det passar de(n) som ska lära sig, och utan extra kostnad genom att varje lärandetillfälle inte behöver vara lärarlett. I projektet utvecklas en uppsättning samtalsscenarier med virtuella avatarer som kan nyttjas i ytterligare kurser inom socionomprogrammet samt i introduktionen av nyexaminerade socialarbetare och i fortlöpande kompetensutveckling inom socialtjänsten. Ett långsiktigt mål är att successivt vidareutveckla den digitala samtalstjänsten samt förfina de kriterier och exempel som tjänsten använder för att på så sätt nå en bredare målgrupp. Projektet genomförs i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan yrkesverksamma, forskare och lärare i socialt arbete samt i didaktik med specialkunskap specialkunskaper i hur digital teknik används och kan användas i undervisning och lärande.

Tid: Projektet genomförs i samverkan med yrkesverksamma i Sandvikens kommun och pågår 1 april 2022- 30 september 2024. Finansieras av Vinnova.

Medverkande: Pia Tham (forskningsledare), Bo Söderqvist, Åsa Vidman samt Claes Westelius (samtliga Högskolan i Gävle)

Den digitala omställningen berör i hög utsträckning välfärdssektorn. Huvudfokus i denna studie är vad digitaliseringen innebär för klienter som söker försörjningsstöd. Vi tar även in socialsekreterarnas röster eftersom personalens och klienternas erfarenheter är länkade. Genom att ta reda på vilka digitala verktyg som används synliggörs hela den digitala infrastrukturen och därmed såväl e-ansökan, ”robotiserat” beslutsstöd som videomöten. Vårt syfte är att utveckla kunskapen om klienternas empowerment och socialsekreterarnas handlingsutrymme inom ramen för den nya digitala infrastrukturen i samband med försörjningsstöd. Frågeställningar: 1) Hur beskriver klienter, socialsekreterare och chefer sina erfarenheter av digitalisering i form av till exempel e-tjänster och automatiserat beslutsstöd vid hanteringen av försörjningsstöd? 2) Hur förändrar den "digitala infrastrukturen" som helhet och klienternas deltagande rollen och funktionen för socialsekreterares diskretion (handlingsutrymme)? 3) Hur kan digitala metoder för erfarenhetsutbyte användas av forskare och kommuner för att utveckla och dela kunskap om socialtjänsten? Teori: Forskning inom vård- och omsorgsområdet visar att klienternas (patienternas) empowerment är beroende av personalens empowerment. Personal med eget handlingsutrymme kan ha lättare att tillgodose klientens behov och möjlighet att uttrycka sig, dvs. bli bättre på att förstärka klientens empowerment. Vi utgår därför från perspektiv på empowerment, med betoning på klienternas empowerment, och handlingsutrymme (discretion), med betoning på socialsekreterarnas digitala handlingsutrymme (digital discretion). Även tekniska och etiska frågor inkluderas vilka dock inte utgör huvudfokus. Metod: I denna pilotundersökning intervjuas klienter, socialsekreterare och chefer i tre kommuner av olika storlek. Det finns också ett behov att finna metoder som gör kommunerna delaktiga i praktiknära forskning och kommunerna efterfrågar utbyte av erfarenheter.

Tid: Projektet genomförs under 2023-2024

Medverkande: Sven Trygged (projektledare, avdelningen för socialt arbete och kriminologi, HiG), Lupita Svensson, Socialhögskolan Lunds universitet, Agneta Ranerup, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

Projekttitel: Nya digitala lösningar inom 1177: Vad händer med sjuksköterskors arbetsmiljö och med vårdmiljön - effektivisering på gott eller ont?

Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, Karolinska Institutet och Örebro Universitetet.

Det övergripande syftet med föreliggande forskningsprojekt är att studera telefonsjuksköterskors arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande före, under och efter införande av nya arbetssätt inom 1177 (härefter benämning sjuksköterskor). 

1177 är invånarnas samlade ingång till den offentliga hälso- och sjukvården och antalet besök ökar gradvis och ligger nu på ca 20 000 per dag. Det är idag cirka 1 200 telefonsjuksköterskor anställda vid 23 centra/regioner. Nya digitala lösningar införs stegvis från 2023-2024 vid de olika centra med syfte att effektivisera, att öka tillgänglighet och förbättra för vårdsökande samt förbättra arbetsmiljön för personal. Att införande av nya tekniska lösningar också kan innebära stress är väl känt.

De nya digitala lösningarna består av tre olika delar. ”Nya kanaler” innebär införande av ett bildverktyg och videoverktyg där vårdsökanden kan skicka bilder till sjuksköterskan och även bli inbjuden till ett videosamtal. ”Verksamhetsstöd sjukvårdsrådgivning” innebär införande av ett nytt verksamhetsstöd för sjukvårdsrådgivning vilket succesivt kommer ersätta det tidigare Rådgivningsstödet som infördes 2006. ”Invånarens symtombedömning och hänvisning” innebär införande av en digital ingång till vården där invånaren digitalt svarar på frågor och därefter sker en automatisk triagering och hänvisning. Denna automatiska triagering kallas även chattbot. Hänvisningarna från autotriagen omfattar att ringa 112, skriftliga egenvårdsråd eller chatt med sjuksköterska. Sammantaget blir det flera nya arbetsmoment för telefonsjuksköterskorna.

Data i projektet kommer att samlas in med både enkäter, intervjuer och analys av kommunikation mellan sjuksköterskor och vårdsökande vid telefoni, videosamtal och chatt.

Den snabba digitala utvecklingen behöver följas för att utarbeta evidens vad gäller system som dessa utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Projektledare: Annica Björkman, distriktssköterska, docent vårdvetenskap

Övriga forskare från Högskolan i Gävle i projektet: Maria Engström, professor i vårdvetenskap