Forskningsprogram: Flexibelt arbete
Flexibelt arbete är ett forskningsprogram som vill undersöka möjligheter och utmaningar med nya arbetsformer och anställningsformer i det moderna arbetslivet.
Arbeta flexibelt – möjlighet eller utmaning?
Att jobba på distans eller att ha flexibla arbetstider. Att ha en tillfällig anställning eller en bemanningsanställning. Hur påverkar detta de anställdas hälsa och är det bra för organisationers hållbarhet? Vad betyder det för arbetsvillkor och arbetsmiljö? Och vilka nya krav ställs på arbetsgivaren och chefskapet? Behöver nya arbetssätt och policys utvecklas?
Flexibilitet i tid och rum
I Sverige idag så har cirka 2/3 av de anställda flexibla eller fria arbetstider. En dryg tredjedel kan dessutom i olika grad arbeta hemifrån. För individen finns möjlighet till bättre balans mellan arbete och privatliv men också en risk att flexibiliteten förvandlas till gränslöshet, konstant tillgänglighet och minskad kontroll i livet. För arbetsgivaren kan erbjudande om flexibla arbetsvillkor öka attraktiviteten som arbetsgivare och även förmågan att anpassa sig över perioder av varierande krav på verksamheten. Det finns också nya utmaningar bl.a. kring arbetsmiljöansvar och hur arbetet ska organiseras och koordineras.
Tillfälliga anställningar
Cirka 15 % av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar. Knappt 2 % har också anställning hos ett bemanningsföretag. Bägge dessa anställningsformer kan innebära flexibilitet för arbetsgivarna och möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar både inom offentlig och privat verksamhet. Sådana anställningar kan även ge ökad flexibilitet för vissa anställda. De flesta arbetstagare som har tillfälliga anställningar önskar dock en fast anställning och bemanningsanställda vill ofta ha en traditionell tillsvidareanställning hos en och samma arbetsgivare.
Forskning i samverkan
Forskningen genomförs i samarbete med organisationer inom både den privata och offentliga sektorn. Forskningsprogrammets resultat kommer därför till direkt användning i dessa organisationer. Resultaten används bland annat för att utveckla strategier och policys för flexibelt arbete eller andra åtgärder för att främja en god arbetsmiljö.
Informationsmaterial
Här finns informationsmaterial som är knutet till forskningsprogrammet Flexibelt arbete. Materialet finns både på svenska och engelska.
Distansarbetets betydelse för hälsan
Se en föreläsning med Linda Widar om distansarbetets betydelse för hälsan. Inspelningen har gjorts i samarbete med SVT/UR.
Användning av digital teknik ger oss möjlighet och frihet att arbeta på distans från andra platser än vår ordinarie arbetsplats, men vad kan distansarbete innebära för vår hälsa och arbetsmiljö?
Webbinarium om Hållbart distansarbete
Myndigheten för arbetsmiljökunskap arrangerade tillsammans med Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter ett webbinarium om hållbart distansarbete. Med på seminariet deltog professor Gunnar Bergström som pratade om: Hälsa, arbetsmiljö och arbetsprestation vid distansarbete hemifrån.
Om forskningsprogrammet Flexibelt arbete
Syfte
Syftet med forskningsprogrammet ”Flexibelt arbete” är att beskriva och förstå möjliga samband mellan flexibla anställnings- och arbetsformer och (1) organisationers hållbarhet (2) arbetsvillkor och arbetsmiljö (3) anställdas hälsa. Finns det skillnader beroende av sektor, olika yrkesområden, ålder, kön, socioekonomisk status.
Målgrupp
Vi vänder oss både till privata och offentliga organisationer. Deltagande innebär ett samarbete mellan organisationen och forskargruppen vid Högskolan i Gävle. Deltagande innebär inga extrakostnader för organisationen förutom tidsåtgång vid planeringsmöten och att delta vid mätningar och datainsamling kring arbetsmiljön.
Projektdeltagare
Gunnar Bergström, professor (programansvarig, arbetshälsovetenskap)
David Hallman, lektor (koordinator, forskare, arbetshälsovetenskap)
Sven Svensson, lektor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Marina Heiden, lektor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Svend Erik Mathiassen, professor (forskare, arbetshälsovetenskap)
Iman Dadgar, postdoktor
Patricia Holmberg, amanuens
Leticia Januario, forskare
Andreas Kjörling, doktorand
Tea Korkeakunnas, doktorand
Jean Claude Mutiganda, universitetslektor
Annika Strömberg, universitetslektor
Malin Svensson, forskningsassistent
Birgitta Wiitavaara, universitetslektor
Flexibelt arbete i media
- Di Debatt: Distansarbete kan bidra såväl positivt som negativt till ekonomisk produktivitet
- Studie: Det här kräver vi av chefen vid flexibelt arbete
- Flexibelt arbete ger ofta skuldkänslor
- Employees About Working Flexibly: ‘Easy to Feel Guilty’
- Flexibelt arbete är att skilja på jobb och fritid
- Lätt att man känna skuld vid flexibelt arbete
- Chefer behöver hjälpa till att sätta gränser
- SVT: Coronapandemins positiva sidoeffekter
- forskning.se: Chefens stöd avgörande vid distansarbete
- DN: Nu planeras arbetslivet efter pandemin – distansjobb på deltid på flera stora arbetsplatser
- TV2, Norge: Slik har pandemien påvirket søvnen vår
- VD-tidningen: Möjligheter och risker med det flexibla arbetet
- DN: Hemarbetare kan sova längre - effekterna undersöks
- forskning.se: Hemmajobbare sover längre men är lika produktiva
- Tidningen Arbetsliv: Mer sömn under pandemin
- Sveriges Radio: Hemarbetare sover i snitt en halvtimme längre
Senaste publikationerna
Här listas de tio senaste publikationerna från Flexibelt arbete.
Edvinsson, J., Mathiassen, S., Bjärntoft, S., Jahncke, H., Hartig, T. & Hallman, D. (2023). A Work Time Control Tradeoff in Flexible Work: Competitive Pathways to Need for Recovery. International Journal of Environmental Research and Public Health, 20 (1). 10.3390/ijerph20010691
[Mer information]
Heiden, M., Hallman, D., Svensson, M., Mathiassen, S., Svensson, S. & Bergström, G. (2023). Mismatch between actual and preferred extent of telework: cross-sectional and prospective associations with well-being and burnout. BMC Public Health, 23. 10.1186/s12889-023-16683-8
[Mer information]
Korkeakunnas, T., Heiden, M., Lohela Karlsson, M. & Rambaree, K. (2023). Managers’ Perceptions of Telework in Relation to Work Environment and Performance. Sustainability, 15 (7). 10.3390/su15075845
[Mer information]
Svensson, S., Mathiassen, S., Hallman, D., Heiden, M. & Bergström, G. (2023). Associations between telework experience and psychosocial working conditions during the COVID-19 pandemic: A cross-sectional analysis among white-collar workers in Sweden. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 65 (2), e74-e82. 10.1097/JOM.0000000000002758
[Mer information]
Gilson, N., Coenen, P., Hallman, D., Holtermann, A., Mathiassen, S. & Straker, L. (2022). Postpandemic hybrid work: opportunities and challenges for physical activity and public health. British Journal of Sports Medicine, 56 (21), 1203-1204. 10.1136/bjsports-2022-105664
[Mer information]
Mutiganda, J., Wiitavaara, B., Heiden, M., Svensson, S., Fagerström, A., Bergström, G. & Aboagye, E. (2022). A systematic review of the research on telework and organizational economic performance indicators. Frontiers in Psychology, 13. 10.3389/fpsyg.2022.1035310
[Mer information]
Svensson, S., Hallman, D., Mathiassen, S., Heiden, M., Fagerström, A., Mutiganda, J. & Bergström, G. (2022). Flexible work: Opportunity and Challenge (FLOC) for individual, social and economic sustainability. Protocol for a prospective cohort study of non-standard employment and flexible work arrangements in Sweden. BMJ Open, 12 (7). 10.1136/bmjopen-2021-057409
[Mer information]
Widar, L., Heiden, M., Boman, E. & Wiitavaara, B. (2022). How is telework experienced in academia?. Sustainability, 14 (10). 10.3390/su14105745
[Mer information]
Bjärntoft, S., Hallman, D., Zetterberg, C., Larsson, J., Edvinsson, J. & Jahncke, H. (2021). A participatory approach to identify key areas for sustainable work environment and health in employees with flexible work arrangements. Sustainability, 13 (24). 10.3390/su132413593
[Mer information]
Haapakangas, A., Hallman, D. & Bergsten, E. (2023). Office design and occupational health – has research been left behind?. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 49 (1), 1-4. 10.5271/sjweh.4073
[Mer information]
För att se samtliga publikationer från forskningsprogrammet Flexibelt arbete, besök programmets sida i DiVA
Finansiering
Flexibelt arbete finansieras av ett programbidrag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Ytterligare finansiering har också erhållits från Afa försäkring.
Programansvarig
Kontakta oss gärna vid intresse att delta eller att få mer information.
