Gå till eugreenalliance
Sök

Forskningsprogram: Flexibelt arbete

Flexibelt arbete är ett forskningsprogram som vill undersöka möjligheter och utmaningar med nya arbetsformer och anställningsformer i det moderna arbetslivet.

Arbeta flexibelt – möjlighet eller utmaning?

Att jobba på distans eller att ha flexibla arbetstider. Att ha en tillfällig anställning eller en bemanningsanställning. Hur påverkar detta de anställdas hälsa och är det bra för organisationers hållbarhet? Vad betyder det för arbetsvillkor och arbetsmiljö? Och vilka nya krav ställs på arbetsgivaren och chefskapet? Behöver nya arbetssätt och policys utvecklas?

Flexibilitet i tid och rum

I Sverige idag så har cirka 2/3 av de anställda flexibla eller fria arbetstider. En dryg tredjedel kan dessutom i olika grad arbeta hemifrån. För individen finns möjlighet till bättre balans mellan arbete och privatliv men också en risk att flexibiliteten förvandlas till gränslöshet, konstant tillgänglighet och minskad kontroll i livet. För arbetsgivaren kan erbjudande om flexibla arbetsvillkor öka attraktiviteten som arbetsgivare och även förmågan att anpassa sig över perioder av varierande krav på verksamheten. Det finns också nya utmaningar bl.a. kring arbetsmiljöansvar och hur arbetet ska organiseras och koordineras.

Tillfälliga anställningar

Cirka 15 % av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar. Knappt 2 % har också anställning hos ett bemanningsföretag. Bägge dessa anställningsformer kan innebära flexibilitet för arbetsgivarna och möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar både inom offentlig och privat verksamhet. Sådana anställningar kan även ge ökad flexibilitet för vissa anställda. De flesta arbetstagare som har tillfälliga anställningar önskar dock en fast anställning och bemannings­anställda vill ofta ha en traditionell tillsvidare­anställning hos en och samma arbets­givare.

Forskning i samverkan

Forskningen genomförs i samarbete med organisationer inom både den privata och offentliga sektorn. Forskningsprogrammets resultat kommer därför till direkt användning i dessa organisationer. Resultaten används bland annat för att utveckla strategier och policys för flexibelt arbete eller andra åtgärder för att främja en god arbetsmiljö.

Informationsmaterial

Här finns informationsmaterial som är knutet till forskningsprogrammet Flexibelt arbete. Materialet finns både på svenska och engelska.

Se alla dokumenten

Distansarbetets betydelse för hälsan

Se en föreläsning med Linda Widar om distansarbetets betydelse för hälsan. Inspelningen har gjorts i samarbete med SVT/UR.

Användning av digital teknik ger oss möjlighet och frihet att arbeta på distans från andra platser än vår ordinarie arbetsplats, men vad kan distansarbete innebära för vår hälsa och arbetsmiljö?

Webbinarium: När hemma blir kontor - vilka vinner på det?

Mår vi bättre när vi jobbar helt eller delvis hemma? Kan distans- och hybridarbete göra en organisation mer hållbar och lönsam? Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) genomförde ett webbinarium som riktade sig främst till de som jobbar med arbetsmiljöfrågor som chef, tjänsteman eller praktiker, men alla med intresse för arbetsmiljöfrågor var välkomna!

Medverkande var Gunnar Bergström och David Hallman, forskare inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, som delade med sig av resultat från sitt pågående forskningsprogram Flexibelt arbete – möjlighet och utmaning, som drivs med medel från Forte.

Se webbinariet i efterhand

Webbinarium om Hållbart distansarbete

Myndigheten för arbetsmiljökunskap arrangerade tillsammans med Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter ett webbinarium om hållbart distansarbete. Med på seminariet deltog professor Gunnar Bergström som pratade om: Hälsa, arbetsmiljö och arbetsprestation vid distansarbete hemifrån.

Se hela webbinariet här

Om forskningsprogrammet Flexibelt arbete

Fakta om forskningsprogrammet

Syfte

Syftet med forskningsprogrammet ”Flexibelt arbete” är att beskriva och förstå möjliga samband mellan flexibla anställnings- och arbetsformer och (1) organisationers hållbarhet (2) arbetsvillkor och arbetsmiljö (3) anställdas hälsa. Finns det skillnader beroende av sektor, olika yrkesområden, ålder, kön, socioekonomisk status.

Målgrupp

Vi vänder oss både till privata och offentliga organisationer. Deltagande innebär ett samarbete mellan organisationen och forskargruppen vid Högskolan i Gävle. Deltagande innebär inga extrakostnader för organisationen förutom tidsåtgång vid planeringsmöten och att delta vid mätningar och datainsamling kring arbetsmiljön.

Projektdeltagare

Gunnar Bergström, professor (programansvarig, arbetshälsovetenskap)

David Hallman, lektor (koordinator, forskare, arbetshälsovetenskap)

Sven Svensson, lektor (forskare, arbetshälsovetenskap)

Marina Heiden, lektor (forskare, arbetshälsovetenskap)

Svend Erik Mathiassen, professor (forskare, arbetshälsovetenskap)

Iman Dadgar, postdoktor

Patricia Holmberg, amanuens

Leticia Januario, forskare

Andreas Kjörling, doktorand

Tea Korkeakunnas, doktorand

Nestor Lögdal

Jean Claude Mutiganda, universitetslektor

Annika Strömberg, universitetslektor

Malin Svensson, forskningsassistent

Birgitta Wiitavaara, universitetslektor

Senaste publikationerna

Här listas de tio senaste publikationerna från Flexibelt arbete.

Pagard, S., Mathiassen, S., Brulin, E., Rudolfsson, T. & Hallman, D. (2024). Effects of a participative workplace intervention on work strategies and expectations of availability among office-based employees with flexible work arrangements. IISE Transactions on Occupational Ergonomics and Human Factors. 10.1080/24725838.2024.2329109 [Mer information]
Brusaca, L., Hallman, D., Januario, L., Gupta, N., Oliveira, A. & Mathiassen, S. (2023). Working at the office or from home during the COVID-19 pandemic: a cross-sectional study of temporal patterns of sitting and non-sitting among normal-weight and overweight Brazilian office workers. Journal of Activity, Sedentary and Sleep Behaviors, 2. 10.1186/s44167-023-00038-0 [Mer information]
Edvinsson, J., Mathiassen, S., Bjärntoft, S., Jahncke, H., Hartig, T. & Hallman, D. (2023). A Work Time Control Tradeoff in Flexible Work: Competitive Pathways to Need for Recovery. International Journal of Environmental Research and Public Health, 20 (1). 10.3390/ijerph20010691 [Mer information]
Heiden, M., Hallman, D., Svensson, M., Mathiassen, S., Svensson, S. & Bergström, G. (2023). Mismatch between actual and preferred extent of telework: cross-sectional and prospective associations with well-being and burnout. BMC Public Health, 23. 10.1186/s12889-023-16683-8 [Mer information]
Korkeakunnas, T., Heiden, M., Lohela Karlsson, M. & Rambaree, K. (2023). Managers’ Perceptions of Telework in Relation to Work Environment and Performance. Sustainability, 15 (7). 10.3390/su15075845 [Mer information]
Svensson, S., Mathiassen, S., Hallman, D., Heiden, M. & Bergström, G. (2023). Associations between telework experience and psychosocial working conditions during the COVID-19 pandemic: A cross-sectional analysis among white-collar workers in Sweden. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 65 (2), e74-e82. 10.1097/JOM.0000000000002758 [Mer information]
Wahlström, V., Januario, L., Mathiassen, S., Heiden, M. & Hallman, D. (2023). Hybrid office work in women and men: do directly measured physical behaviors differ between days working from home and days working at the office?. Annals of Work Exposures and Health, 67 (9), 1043-1055. 10.1093/annweh/wxad057 [Mer information]
Gilson, N., Coenen, P., Hallman, D., Holtermann, A., Mathiassen, S. & Straker, L. (2022). Postpandemic hybrid work: opportunities and challenges for physical activity and public health. British Journal of Sports Medicine, 56 (21), 1203-1204. 10.1136/bjsports-2022-105664 [Mer information]
Haapakangas, A., Hallman, D. & Bergsten, E. (2023). Office design and occupational health – has research been left behind?. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 49 (1), 1-4. 10.5271/sjweh.4073 [Mer information]
Pagard, S. (2024). Promoting Work-Life Balance in Flexible Work. Diss. (sammanfattning), 2024. Gävle: Gävle University Press. 64 s. (Doctoral thesis 39) Länk [Mer information]

För att se samtliga publikationer från forskningsprogrammet Flexibelt arbete, besök programmets sida i DiVA

Finansiering

Flexibelt arbete finansieras av ett programbidrag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE). Ytterligare finansiering har också erhållits från Afa försäkring.

Programansvarig

Kontakta oss gärna vid intresse att delta eller att få mer information.

Gunnar Bergström

Professor arbetshälsovetenskap

E-post: gunnar.bergstrom@hig.se
Telefon: 073-622 58 60

Forskarpresentation Gunnar Bergström

Foto av Daniel Hallman

David Hallman

Docent arbetshälsovetenskap

E-post: david.hallman@hig.se
Telefon: 026-64 84 39

Forskarpresentation David Hallman

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2023-12-27
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)