– Det är så lite som skiljer och det gäller att hitta balansen för att få en positiv effekt av olika belastningar i arbetet, säger David Hallman, vetenskaplig ledare för Högskolans profilerade forskningsområde, Hälsofrämjande arbete.
David har under många år forskat om fysisk aktivitet och vilken betydelse det har för hälsan. Om vad det är som händer i kroppen, som gör att vi mår bra eller utvecklar besvär i musklerna eller andra symptom.
Han menar att det handlar om att förstå sambanden mellan flera faktorer i arbetsmiljön och hur de påverkas av olika fysiska och mentala belastningar.
– Vi är beroende av både kropp och psyke och vi kan bli sjuka i båda delarna av olika orsaker, eller samverkande.
Det är inte så mycket som skiljer det som gör oss friska från det som kan göra oss sjuka, förklarar han. Men inte heller enkelt att förstå vad det är som skiljer mellan att vi till exempel tränar och blir friska och lever längre, från att vi belastar oss på jobbet och får ont i kroppen och kanske dör tidigare.
– Om man får en rätt balans mellan hur mycket man rör sig och hur mycket man sitter, ja men då kanske jobbet gör att vi lever längre och blir friskare.
Ett bekymmer han ser är att forskningens och WHO:s ständiga budskap, att man skall träna mer, röra på sig mer, att det är livsfarligt att sitta ner, dras in i arbetslivet.
– Det fungerar jättebra för privilegierade kontorsarbetare. Men om städare som står upp kanske 6–7 timmar under arbetsdagen uppmanas att röra på sig mer, ja då ser vi att hälsan blir sämre!
Han vill se mer nyanserad forskning som även tar hänsyn till dem som har ett tungt jobb, vilket fortfarande är en stor andel av arbetskraften, exempelvis städare, vårdpersonal, butiksanställda och lagerarbetare.
– För att förstå vilka råd vi skall ge till dem som står eller rör sig hela dagen. Vad skall organisationen göra där? Jo, man kanske ska sitta mer.
– Så det finns jämlikhetsfrågor i detta också. Vad är det vi vill lösa när vi säger sitt mindre till alla kontorsarbetare, men inte har något bra budskap till dem som har de tunga arbetena?
David berättar att Hälsofrämjande arbete har flera spännande projekt på gång där de tittar på hur förändringar i organisationer, inflytande, arbetskrav, ledarskap, kan påverka den fysiska belastningen.
Till exempel studeras de frågorna nu, tillsammans med danska forskare, på 120 avdelningar på ett 20-tal äldreboenden i Köpenhamnsregionen.
– Vi ser att mer inflytande och mer stöd i arbetet skyddar mot dålig arbetsbelastning och smärta i kroppen, konkret information så att de här äldreboendena kan göra förändringar.
När Högskolans forskare följt Trafikverkets övergång till aktivitetsbaserade kontor och mera flexibelt arbete, har deras resultat också direkt inneburit förändringar och justeringar under pågående projekt.
Det gör de även i det stora mycket uppmärksammade programmet om flexibelt arbete nu under pandemin, där de har en ständig dialog med företagen om vad det är som fungerar och inte fungerar.
– Att få jobba tillsammans med arbetsplatserna är väldigt stimulerande, då gör forskningen skillnad på en gång och det är ju det man vill.
Du är väldigt aktiv som forskare, du fick det Skytteanska priset. Kan du säga något om din drivkraft.
– Jag vill göra skillnad ute i arbetslivet så att det blir bättre för folk, det är min drivkraft, säger David Hallman.
