Det finns en ansenlig mängd forskning som visar att ett effektivt, gott och hållbart lärande är beroende av en välfungerande sociala miljö. Särskilt demokrati och likvärdighet har visat sig vara viktiga för att stärka den sociala miljön för lärande och är något som forskare på Högskolan sedan många år har studerat och specialiserat sig på.
För att individer ska kunna jobba med lärande på djupet så behöver lärandets villkor synliggöras. En individ som exempelvis saknar stöd hemifrån, är hungrig, behandlas fördomsfullt, är rädd och orolig kommer med all sannolikhet inte att prestera lika bra som andra med bättre villkor. Forskning om likvärdighet sätter strålkastarljuset på lärandeprocesser, villkor och miljöer med syfte att uppnå balans mellan fördelning av resurser och kunskaper liksom erkännande av olikheter.
Men lärande handlar inte bara om individen utan riktar också fokus mot samhällsfrågor och människors delaktighet vad gäller att arbeta mot gemensamma mål. För att lösa samhällsutmaningar idag såsom covid-19, flyktingkriser och miljöförstöring behövs nämligen kompetenser centrala i en demokrati stimuleras, såsom inflytande, samarbete mellan människor, kritiskt-, vetenskapligt tänkande och fredliga relationer.
Programmet har som ambition att med innovativa arbetsformer och idéer studera det livslånga lärandet med inriktning mot demokrati och likvärdighet i den offentliga och privata sektorn, baserat på följande övergripande fråga:
Hur kan hållbara lärmiljöer skapas som säkrar demokrati och likvärdighet för både människor i nuet och för framtida generationer?
%20HIG_AUE_Illustration.jpg)
Våra forskningsprojekt har fokus på frågor som rör demokrati, likvärdighet, rättvisa, makt och etik. Framförallt uppmärksammas frågor om individers och gruppers livsvillkor och villkor för lärande för att främja social hållbarhet i lärmiljöer. Programmet Demokrati och likvärdighet är starkt kopplat till forskningsgruppen SEEDS
Här är ett urval av våra pågående forskningsprojekt:
Syftet med projektet är dels att undersöka hur skolklimat, klassrumsklimat och klassklimat sammanhänger med utsatthet för kränkande be-handling och mobbning över tid, dels att studera hur skolklimat, klassrumsklimat, klassklimat och utsatthet för kränkningar och mobbning sammanhänger med elevers studieengagemang över tid.
Detta projekt handlar om på vilka sätt litteraturläsning motiveras som något värdefullt i det offentliga samtalet och vilka pedagogiska konsekvenser olika sätt att motivera olika typer av läsning får.
%20mobbing.800.jpg)
Den som mobbas har svårare att lära sig och riskerar dålig hälsa. Jämfört med landet i stort har Gävlemodellen mindre andel mobbade vilket beror inte minst på en hänsyn till forskning, långvarig satsning, hög uppslutning, 80 % svarsfrekvens bland barn och elever och en förmåga att tänka innovativt. Det lyckade projektet fortsätter med nya satsningar och finansieras av Gävle Kommun.
Det fyra åriga projektet tar avstamp i aktuella samhällsutmaningar som terrorattacker mot moskéer och kyrkor, hat och rädsla mot oliktänkande och nedmontering av demokratiska grundprinciper. Projektet ställer frågan om och hur historieundervisningen kan möta frågor om rätt och fel liksom gott och ont med stöd ifrån ungas förståelse och forskning om historiemedvetande.
Varför är historia som ämne viktigt och vad utmärker det från andra ämnen? Vad innebär historiemedvetande? Varför är historieundervisning tätt sammankopplat med både etik, moral och demokrati? Lyssna på forskaren och författaren Silvia Edling i podden Lära från Lärda.
%20Likv%C3%A4rdighet%20700.jpg)
Likvärdighet betraktas idag som en viktig samhällsstrategi för att åstadkomma ett mer hållbart samhälle i framtiden och inkluderar alla individer som vistas i Sverige oavsett ålder, födelseplats, kön, och social, kulturell och religiös bakgrund. För att nå ut med en komplex fråga samlas systematiskt forskning om likvärdighet och presenteras på ett lättillgängligt sätt för alla som intresserar sig för likvärdighetsforskning.
%20V%C3%A5ld%20p%C3%A5%20jobbet%20700.jpg)
Våld i arbetslivet är ett samhällsproblem som fått allt mer uppmärksamhet. En ökad medvetenhet om de risker som vi utsätter oss för i arbetslivet kan påverka hur handlingar värderas. Projektet studerar bland annat hur tyst kunskap har potential att minska hot och våldsbeteende på arbetsplatser. Framgångsreceptet är att inte göra samma sak hela tiden, utan att hela tiden ställa om.
BrightAct är ett svenskt företag som utvecklat en digital applikation som syftar till att tillgängliggöra och samordna stöd till personer utsatta för våld i nära relationer samt sprida kunskap om våld. BrightAct har belönats med ett flertal utmärkelser för sin innovation, bland annat av EU-kommissionen. Just nu pågår en pilotstudie som syftar till att, bland annat, undersöka om och hur BrightActs app kan bidra till ett mer tillgängligt stöd och kunskap till våldsutsatta.
I det här projektet förenas forskning kring aktuella samhällsutmaningar som genom sin komplexitet kräver en tvärdisciplinär forskningsansats och att såväl genus som mångfaldsperspektivet tillvaratas. En utgångspunkt är FNs Agenda 2030 och Sveriges handlingsplan och prioriterade områden där ett av målen är att säkerställa en fredlig och inkluderande värld. Studien behandlar klassiska frågeställningar som var aktuella redan för 100 år sedan. De dramatiska samhällsförändringar som har ägt rum under det senaste seklet gör emellertid att dessa teorier måste prövas på nytt.
Forskarskolan ROCIT - forskning om samverkan i lärarutbildningen är ett samarbete mellan sex lärosäten som ska utveckla en större förståelse mellan erfarenhetsbaserat kunnande och vetenskapligt baserat kunnande inom skolans värld.
Här finns exempel på några publikationer som gjorts inom ramen för Demokrati och lärande. Ett urval av böcker samt artiklar.
Inkludering - möjligheter och utmaningar
Ett litet urval av artiklar från medlemmar i forskningsprogrammet.
Silvia Edling och Geraldine Mooney Simmie, författare till boken Democracy and Teacher Education, diskuterar bokens teman.
Programmet har som ambition att med innovativa arbetsformer och idéer studera det livslånga lärandet med inriktning mot demokrati och likvärdighet i den offentliga och privata sektorn.
Programmet vänder sig till alla sorts lärare, skolledningar och kommuner likväl som till stora företag i Gävleborgsregionen. En annan viktig målgrupp är civilsamhällsorganisationer samt politiker på lokal, regional och nationell nivå.
Programmet har en arbetsgrupp och en grupp av associerade medlemmar.
Silvia Edling, professor didaktik
Guadalupe Francia,professor pedagogik
Daniel Pettersson, lektor pedagogik
Erika Björklund, lektor pedagogik
Björn Haglund, lektor didaktik
Sofia Wikman, docent kriminologi
Sara Skoog Waller, filosofie doktor psykologi
Lars Hillström, lektor biologi
Birgit Lindgren Ödén, lektor religionsvetenskap
Britt Johanne Farstad, lektor svenska
Hanna Kusterer, lektor psykologi
Maria Fregidou-Malama, lektor företagsekonomi
Liya Kalinnikova Magnusson, docent i pedagogik
Cresantus Biamba, lektor didaktik
I denna grupp ingår även samtliga medlemmar i arbetsgruppen.
Iulian Cananau, lektor engelska
Peder Thalen, professor, religionsvetenskap
Iiris Attorps, professor, matematikdidaktik
Eva Kellner, lektor biologi
Lena Svennberg, lektor idrottsvetenskap
Sarah Ljungquist, lektor genusvetenskap
Henrik Kaatari, lektor engelska
Signe Jernberg, lektor företagsekonomi
Lena O Magnusson, lektor bildpedagogik
Ulla Forinder, professor, socialt arbete
Gloria Macassa, professor folkhälsovetenskap
Maria Randmaa, lektor vårdvetenskap
Lars Westfelt, lektor kriminologi
Amir Rostami, docent kriminologi
Malin Jordal, lektor vårdvetenskap
Stefan Sjöberg, docent socialt arbete
Nina Begovic, doktorand nordiska språk
Kerstin Bäckman, didaktik
Monique Toratti Lindgren
Bo Söderqvist
Vivi Gumula Rafaelsen
Erik Häggström
Amber Beckley
Linda Ytterholm
Ingela Fernström
Kajsa Svaleryd, samordnare lika villkor
Kontakta oss gärna vid intresse att delta eller för att få mer information om forskningsprogrammet Demokrati och likvärdighet.
