Samhällets digitalisering innefattar såväl möjligheter som utmaningar nationellt, regionalt och individuellt. Inom forskningsprogrammet Digitalisering, teknologier, media och lärande (DTML) undersöks och utvecklas villkoren för olika aktörers användning av digitala teknologier
Digitaliseringen innebär att förutsättningar och villkor för arbete, lärande och fritid förändras. Då digitala teknologier ofta har så kallade handlingserbjudanden (affordances) som behöver upptäckas och prövas har DTML:s forskning ett starkt fokus på undersökande och experimentell verksamhet, exempelvis i form av design-baserad forskning, i syfte att undersöka hur förutsättningar för lärande kan skapas i olika formella och informella kontexter. Ett prioriterat fokus i detta arbete är att undersöka hur digitala teknologier kan användas för att understödja undervisning och lärande i relation till samhällsutmaningar såsom klimatomställning och klimatarbete.
DTML:s verksamhet bedrivs i samverkan med regionala aktörer, ofta med fokus på deras nuvarande eller potentiella framtida användning av digitala teknologier och hur denna kan ske på ett innovativt, effektivt och hållbart sätt i den aktuella kontexten. Explorativa studier genomförs och har genomförts i olika yrkeskontexter och i samverkan mellan olika ämnen såsom t.ex. socialt arbete, vårdvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, företagsekonomi och didaktik. På detta sätt skapas förutsättningar för tvärvetenskaplig forskningsbaserad samverkan och forskningsresultat med regional, nationell och internationell aktualitet. Forskningsprogrammet är kopplat till forskningsgruppen IT i lärande
Jörgen Holmberg och Göran Fransson berättar om möjliga användningsområden för Virtuella verkligheter (VR) i skolans undervisning och hur praktiknära forskning kan vara en framkomlig väg för att undersöka möjligheter och utmaningar i ett sådant användande. Exempel på lärares, forskares och lärarstudenters erfarenheter från olika forsknings- och samarbetsprojekt presenteras. Göran Fransson gick dessvärre bort strax efter inspelningen.
Syfte: Att med utgångspunkt i utbildningsvetenskaplig forskning och med hjälp av teknologier som Virtual Reality (VR) och artificiell intelligens (ai) utveckla, pröva och utvärdera träningsscenarier för professionell samtalsträning i virtuella miljöer där ai-styrda avatarer fungerar som interaktiva samtalspartners.
Målgruppen är studenter och nyanställda vilka som blivande yrkesutövare behöver utveckla en förmåga att leda och analysera personliga samtal kring potentiellt känsliga ämnen.
Samarbete sker med företaget Fictive Reality i samarbete med vilka vi kan skapa egna case för virtuell samtalsträning att pröva och utveckla som en integrerad del i undervisningen på några av Högskolans program.
Samtalsträningsscenarierna kommer att utvecklas, prövas och utvärderas i tre program. Ämneslärarstudenter, och socionomstudenter på de nationella och internationella programmen på Högskolan kommer att som del i sin utbildning att få genomföra och utvärdera den virtuella samtalsträningen.
Kontakt:
En utgångspunkt för projektet är att det idag inte finns någon definition av vad professionell digital kompetens är eller kan vara i svensk förskola. Dessutom saknas det forskning om hur nyutexaminerade förskollärare utvecklar en professionell digital kompetens. Som ett viktigt led i Sveriges ambition att bli bäst i världen på att utnyttja den digitala teknikens möjligheter blir förskolan en viktig startplats för denna ambition.
En första studie genomförs i flera faser. Den inleds med en enkätundersökning som följs upp med gruppintervjuer. Frågor som enkäten och intervjuerna kommer att röra sig kring utgår från projektets huvudfrågor: Vad betyder professionell digital kompetens i förskolan? Hur utvecklar nyutexaminerande förskollärare sin professionella digitala kompetens i förskolan? Hur bidrar förskollärares professionella digitala kompetensen till barns lärande och utveckling?
Kontakt:
I projektet fokuseras hur digitala teknologier kan användas som stöd för den verksamhetsförlagda utbildningsdelen i lärarutbildningar. Genom att använda en applikation för multimodal dokumentation och reflektion kan studenter, yrkesverksamma lärare och lärarutbildare genomföra longitudinella trepartssamtal där samtliga aktörers perspektiv, yrkesförståelse och yrkesspråk kan komma till uttryck och studeras.
Kontakt:
I syfte att öka möjligheten för tvärvetenskaplig forskning samt samarbeten med externa partners blir det viktigt att genomföra experimentell verksamhet (workshops, laborationer, etc.) med digitala spetsteknologier (VR, AR, ai) tillsammans med olika aktörer nationellt och regionalt. Detta skapar möjlighet till en ökad förståelse och kompetensutveckling i relation till:
Den huvudsakliga arenan för forskningsprogrammets experimentella verksamhet är Digital Learning Lab (DLL) vid högskolan i Gävle. Där finns konceptsalar som möjliggör innovativ undervisningsdesign med fysiska och digitala lösningar i syfte att skapa nya möjligheter för undervisning, studier och andra former av mänskligt meningsskapande. Exempelvis designas innovativa lärmiljöer där studenter kan interagera med såväl mänskliga som virtuella aktörer, och där deltagande kan ske på plats och/eller via nätet, och i realtid eller asynkront. Forskningsgruppen DTML leder det undersökande och explorativa arbetet kopplat till DLL i samverkan med såväl högskoleinterna som regionala aktörer inom områden som utbildning, vård och omsorg, samt socialt arbete. Digital Learning Lab fungerar även som en experimentell miljö i relation till de nationella forskarskolor där forskningsprogrammet medverkar.
Då DTML:s fokus till stor del fokuserar så kallad design-baserad forskning som genomförs i samverkan med verksamma yrkesutövare inom olika områden samverkar programmet med ett flertal aktörer inom områden som skola, vård och omsorg, socialt arbete samt företagande.
DTML:s forskning genomförs bland annat i samverkan med det skandinaviska ”Innovationsnätverket” där forskare från samtliga skandinaviska länder finns representerade.
Upparbetade samarbeten finns även med forskningsgrupper från Nederländerna (Education and Learning Sciences of Wageningen University), Danmark (Århus University) och Iran (SBU University).
Forskningsprogrammet medverkar i GRADEresearch som samordnar de tre nationella forskarskolorna:
Mer information om GRADEresearch och de tre forskarskolorna
Programmet syftar till att undersöka, men även utveckla, villkor och förutsättningar för olika aktörers användning av digitala teknologier i undervisning och lärande. Detta sker ofta genom så kallad design-baserad forskning där forskare och aktörer i den aktuella undersökningskontexten bidrar med sina respektive kompetenser. På så sätt skapas förutsättningar att generera direkta praktiska nytta i den aktuella kontexten och teoretisk kunskap med relevans i andra kontexter.
Programmets tänka målgrupp är privata och offentliga samhällsaktörer som på något sätt vill utveckla sin förståelse om, och förmåga att, skapa förutsättningar för lärande med hjälp av digitala teknologier. Denna samverkan kan ske via utbildnings-, utvecklings- och forskningsprojekt.
Ola J Lindberg, professor pedagogik (gästprofessor, biträdande programansvarig)
Pia Tham, professor socialt arbete
Aihie Osarenkhoe, professor företagsekonomi
Eleonor Kristoffersson, professor juridik
Daniella Fjellström, docent företagsekonomi
Komal Singh Rambaree, docent socialt arbete
Jörgen Holmberg, lektor didaktik (programansvarig)
Davoud Masoumi, lektor didaktik
Maryam Bourbour, lektor pedagogik
Per Vesterlund, lektor medie- och kommunikationsvetenskap
Åsa Vidman, lektor socialt arbete
Johan Liljestrand, lektor pedagogik
Johan Christensson, lektor svenska språket
Sara Mörtsell, doktorand didaktik
Kristina Walldén-Hillström, adjunkt didaktik
Claes Westelius, adjunkt
Jan Sjölund, adjunkt
Nessica Nässén, adjunkt
Kontakta oss gärna vid intresse att delta eller för att få mer information om forskningsprogrammet Digitalisering, teknologier, media och lärande.
Gästprofessor pedagogik, och biträdande programansvarig
E-post: ola.j.lindberg@umu.se
Tel: 090-786 62 38
