Forskardagarna vid Högskolan i Gävle hösten 2021

Att arbeta trots hälsobesvär, så kallad sjuknärvaro, är vanligt i arbetslivet. Föreläsningen beskriver några vanliga anledningar till sjuknärvaro och vilka konsekvenser sjuknärvaro kan få för anställd och organisation. Avslutningsvis ställs frågan om sjuknärvaro under vissa förutsättningar kan vara något positivt?

Digitaliseringen inom industrin skapar nya tekniska möjligheter, men den intressanta frågeställningen har bytt fokus från ”vad kan vi göra med den nya tekniken” till ”vad kan tekniken göra för oss”. Framtidens operatörer kommer till exempel att få förstärkt lyftkraft och extra information direkt i glasögonen.

Föreläsningen riktar uppmärksamhet mot begreppet historiemedvetande som har fått en stark genomslagskraft inte bara inom historiedidaktik utan i samhälls- och humanvetenskap generellt. Dagens lärarprofession efterfrågar lärare som på djupet förstår fenomen de har ansvar för och syftet med den här presentationen är att ge en kort inblick i vad som menas med historiemedvetande och hur den knyter an till bred demokratifrågor om etik och moral.

Vad innebär social hållbarhet i utbildning? Varför är Likvärdighet och Demokrati två grundpelare för arbete mot ett socialt hållbart utbildningsystem? Hur kan man arbeta för social hållbarhet inom skola och förskola? Utifrån ett forskningsperspektiv kommer denna presentation att ge en introduktion om vad arbete för Likvärdighet och Demokrati innebär för att uppnå ett socialt hållbart utbildningsystem.

Hur ser morgondagens lärmiljöer ut och varför? I föreläsningen beskrivs och visas nya lärmiljöer och de möjligheter som de ger, med fokus på skolan. Handlingsmöjligheter utifrån till exempel läroplaner, och utifrån lärares didaktiska tänkande i mötet med nya miljöer, visas i en modell.

Det unika konceptet Human Lean sätter människan i centrum för produktivitet. Human Lean bygger på en kombination av Lean filosofi och metodik i symbios med hälsoteori och känsla av sammanhang. Bengt Halling, Teknologie dr, berättar hur konceptet Human Lean skapades och hur produktiviteten ökat samtidigt som sjukfrånvaron minskat på de arbetsplatser där Human Lean prövats.

Stress, depression och ångest är idag vanliga orsaker till sjukskrivning, särskilt hos kvinnor. Vi vet ganska mycket om arbetsplatsens betydelse för återgång i arbete, men mindre om kvinnornas egna föreställningar, hälsa och välbefinnande.

Har internationalisering någon betydelse för regionala företag att bli framgångsrika? Forskning visar att regionala företag har låg mognad att nå ut på internationell marknad. Samtidigt möter de idag nya globala utmaningar som inverkar på deras transformation till ny affärslogik och internationalisering. I vår forskning uppmärksammas hur den processen underlättas genom samverkan, digitalisering och integrering av hållbarhet i verksamhet.

Det finns olika stålsorter som tillverkas i stål- och verkstadsindustri. En av viktigaste processer att påverka ståls mekaniska egenskaper är kylningsteknik som ofta använder stora mängder vatten. Hur utveckling av kylningstekniken kan förbättra resursanvändning, minimera miljöpåverkan och förbättra mekaniska egenskaper?

Religiösa samfund från olika religioner används oftare som brobyggare för interkulturella möten. Att arrangera sådana möten innebär också att religiösa och kulturella olikheter behöver hanteras. I föredraget kommer detta att belysas med fokus på hur faktorer i den yttre miljön (närmiljön, byggnader etc.) formar mötet.

Många läsare, kritiker och forskare betraktar kriminalförfattaren Stieg Larssons romankaraktär Lisbeth Salander som en feministisk hjälte då hon med list och olika vapen i sin hand får förgöra den ena efter den andra av patriarkatets kvinnohatande män. De adapteringar av Salanderkaraktären till andra medium som följt på romanens succé innebär emellertid att karaktären tolkats och framträtt i nya gestaltningar, bland annat i två skilda filmgestalter.

Kvinnor har mer arbetsrelaterad ohälsa än män. Varför? Kan det vara så att det finns kvinnliga och manliga arbetsuppgifter, dvs. att kvinnor och män inte gör samma saker även om de har samma jobb? Och kan det förklara skillnader i hälsan? Det kommer du att höra mera om i den här föreläsningen.

Föreläsningen handlar om forskningen vi har gjort om barns tankar om livet i Sverige och i Tyskland. Analysen av det empiriska materialet visat att barn skapar egna barnspecifika tankar, samtidigt som de tar över tankar och idéer från sin omgivning. De även gör en värdedifferentiering där de skiljer mellan det som är viktigt i livet och det som är mindre viktigt.

Hur kan stadsmiljöer utformas för att främja välbefinnande i vardagen och i kristider? Karl Samuelsson, forskare inom miljövetenskap/doktorand inom geospatial informationsvetenskap, berättar om hur nya metoder som bygger på medborgardeltagande och rumslig analys kan förse stadsplanerare med riktlinjer.

Hanteringen av nuvarande och kommande kriser som t.ex. den pågående höjningen av havsnivåer, översvämningar av städer som senast i Gävle till följd av plötsliga skyfall, eller utrymning av komplexa byggnader till följd av olyckor kräver detaljerade 3D-data över geografin både på en global, regional, och lokal skal- nivå.

Decennierna efter andra världskriget minskade hastigt kyrkornas inflytande i samhället. Allt fler i befolkningen blev ”icke-religiösa” och bland kultureliten fanns tanken att det naturliga steget i utvecklingen var en övergång till ett ateistiskt samhälle, präglat av en vetenskapligt baserad livssyn. Så har emellertid inte skett. Tvärtom finns tydliga tecken på ateismens försvagning i samhället. I växande grad har det blivit oklart vilken vändning samhället kommer att ta på det andliga området.

Tidigare var den största invandrargruppen i Sverige från Finland. Idag är fler utlandsfödda i Sverige från Syrien. Förändringar sker snabbt och det behövs kunskaper om internationella förhållanden såväl för att bedriva socialt arbete i Sverige som att arbeta med socialt arbete i andra länder. Behöver svenska perspektiv omprövas?

Hur granskar TV samhället? En gång var detta ett angeläget uppdrag i både fiktion och fakta. Under 1970-talet skapade den så kallade samhällstillvända TV-teatern ständig debatt om hur väl välfärdsstatens olika uppdrag egentligen uppfylldes. Idag är samhällskritiken som intensivast i andra genrer. Hur kan vi betrakta denna förändring?

Användning av digital teknik ger oss möjlighet och frihet att arbeta på distans från andra platser än vår ordinarie arbetsplats, men vad kan distansarbete innebära för vår hälsa och arbetsmiljö?

Trots att det finns stora möjligheter att öka produktion och användning av biogas i region Gävleborg går utvecklingen mycket långsamt. Föreläsningen visar hur ett tvärvetenskapligt perspektiv på olika samhällsaktörer kan identifiera hinder och möjligheter i lokal biogasproduktion.