Jari Ristiniemi:

Han bytte elitfotboll mot religionsvetenskap

När han lämnade Finland för universitetsstudier i Sverige drog Expressen till med rubriken: "Ska prästen rädda Sirius?". Den nyinstallerade professorn i religionsvetenskap, Jari Ristiniemi, 61, skruvar en aning generat på sig när han återger händelsen. Men han sticker inte under stol med att det var något viktigt som hände när han började sin akademiska bana i Uppsala: Jag var ju fotbollsproffs. Därför behövde jag inte ta något studielån. Men man är inte präst för att man läser religionsvetenskap. Bakläxa för Expressen där.

Jari Ristiniemi

Jari Ristiniemi (fotograf: Britt Mattsson)

Söker man bland Jari Ristiniemis akademiska bidrag hittar man rubriker som Från horisontell dualism till relationalitet och mångdimensionalitet: ett nytt paradigm för religionsdidaktiken?; The Unity of Life and the Kingdom of God; Love on the Screen samt Idrott, religion och kulturella trender. Zlatan Frälsaren och andra texter om idrott och religion.
Man kan även lägga till hans senaste forskning och där finna Globalisering och social etik; Etik, estetik, politik och religion; Dostojevskijs idévärld.

Det kan ge en bra startbild av honom men det finns fler. När vi anländer till hans rum för denna intervju låter han oss veta att det han mest grämer sig över nu är att han missat biljetter till King Crimsons konsert i Stockholm i höst. King Crimson, ett progressivt brittiskt rock-(nåja)band med experimentella influenser.

Ristiniemi är namnet på flera byar i Finland. Från den ena, som ligger längs Ule älv i Norra Österbotten, härstammar Jaris förfäder. Där drabbades de av ett klassiskt förräderi när skogsbolaget lånade ut pengar till gårdsägarna längs älven samtidigt som de såg till att villkoren för återbetalning inte kunde uppfyllas och tog gården i pant för eget bruk som bostad till sina flottningsarbetare.

Hur mycket en sådan bakgrund spelade in för hans val att fördjupa sig i ämnet etik är oklart, men där hamnade han i alla fall när han kunde välja och vraka bland kurserna i Uppsala.

– Jag valde bara av eget intresse och tänkte mig inte någon akademisk karriär.

Men studierna gick bra och när han föreslogs börja en forskarutbildning sa han "okej då". Och efter han disputerat föreslog man honom att börja undervisa. Åter sa han "okej då" på det lite planlösa men öppna sättet som kännetecknar en person som är säker på att finna något bakom varje buske.

År 2000 kom han till Gävle efter en längre mellanlandning, först på Stora Sköndals högskola som utbildar socionomer och diakoner, därefter på Ersta Sköndals högskola där han undervisade i tros- och livsåskådningar och etik. Och här var han med om att bygga upp landets kanske modernaste avdelning för religionskunskap.

– Det var en av landets första distansutbildningar och under Åke Tillanders och Stefan Myrgårds ledning byggde vi upp den med pengar från Världsbanken och våra föreläsare hittade vi lite var som helst på jorden. Dessa deltog live på telebildsändning där studenterna, som också kunde sitta nästa var som helst, hade möjligheter till direkt diskussioner.

Man hittar mycket få spår av Jari på internet. Och det man hittar är för det mesta på finska. Däremot hittar man mycket om hans fru Heli som är ergonom och sjukgymnast och botar människor från stress. De två har följts åt ända sedan mellanstadiet.

Fotbollsspelaren Jari Ristiniemi spelade i finska ungdomslandslaget och i fyra år i Allfinskan när Sverige hörde av sig.

– Både Hammarby och Djurgården ville att jag skulle provspela, men eftersom reglerna då krävde att spelarna hade bott minst ett år i Sverige betraktades jag som utlänning. Därför gick jag istället till Sirius som spelade i division 1.

Och Expressen visste att han läste teologi och skapade sin rubrik våren 1977. Tidningen är nog också fortsättningsvis okunnig om att fotbollsspelaren i själva verket sysslar med religionskritik. Hans forskningsområde är Paul Tillich, (1886-1965), den första icke judiske tyske professor som avskedades av Hitler.

– Tillich var teolog och revolutionär, stod för motsatsen till nazismen. Jag arkivforskar och läser mycket av honom. Till exempel om vad han säger om den politiska situationen i samhället på 1920-talet när nazismen började komma. Och jag kan se att det finns väldigt många likheter med Sverige idag.

Jari sitter i styrelsen för North American Paul Tillich Society.

Kärnan i Jari Ristiniemis religionskritiska forskning är hur man ska utveckla rättvisa underifrån vilket skiljer sig väsentligt från den gamla kyrkliga ordning som till helt nyligen också fanns inskriven i lagboken. Han delar mycket av det den israeliska författaren och rättvisekämpen och hedersdoktorn vid Högskolan i Gävle, Nawal El Saadawi, säger.

– Hon kommer från en miljö i Mellanöstern där religiösa människor är ute efter politisk makt. Och det är klart att religionen vill utöva en politisk roll i Sverige också och det är därför jag sysslar med religionskritik. Det är ofta de konservativa och fundamentalistiska krafterna som vill komma tillbaka och spela en politisk roll. Vi har samma faror här som i Egypten.

Han säger sig varit för ung för 68-revolten, idrotten höll honom också borta från demonstrationerna även om han delade en del av aktivisternas musik. Numera har han slutat att plåga sin bror med gitarrspel och musiksmaken har växlat från Credence Clearwater Revival och Black Sabbath till, som nämnts, King Crimson, gitarristerna Robert Fripp och Bill Frisell men klassisk musik och Miles Davis ingår också i hushållet. Om idrotten höll honom borta från barrikaderna på sextiotalet så tar han i viss mån igen det nu med sina tankar kring rättvisa.

– Vi har alla en strävan efter mening och självförverkligande. Att sträva efter rättvisa är inte att utifrån säga till människorna hur de ska leva och vad som är rätt eller fel. Det handlar om att stötta människornas egen strävan att hitta en mening med livet och att växa som individer. Det är rättvisa underifrån och det skulle vårt samhälle må väldigt bra av.

Jari vid sidan om


Titel:
professor i religionsvetenskap.
Ålder:
60 år.
Bor: i parhus i Uppsala.
Familj: hustrun Heli och två vuxna barn.

När jag inte forskar:
umgås jag med barn, barnbarn och vänner, jobbar och spelar tennis. Jag åker skridskor på vintern, jobbar med en träbåt på våren, seglar på sommaren och njuter av tidig höst.

Lyssnar på:
Van Morrison, Bill Frisell och klassisk musik.

Boktips:
Ludwig Feuerbach, Kristendomens väsen. Feuerbach visar hur religionen fungerar som en psykologisk och mental konstruktion (en projektion), mindre känt är att han anser att religionen är människans första steg mot självkännedom. Vi bör bekanta oss med våra projektioner och ta dem tillbaka för att bli mer hela som personer. Feuerbach är en vattendelare i modern religionsvetenskap och teologi. Friedrich Nietzsche, Så talade Zarathustra. Varenda bok av Nietzsche är en ögonöppnare: Zarathustra börjar med Zarathustras nedstigning till människorna, det vill säga så här långt har filosofin talat från en position ovanför det mänskliga livet, men från och med nu handlar filosofin om interaktion i tid och rum; för Nietzsche är kropp natur och natur kropp. Rosemary Radford Ruether, Sexism and God-talk. Tiden när Gud uppfattades som herre (man) och konung (härskare) är över, den guden dog på korset, religionens "sak" kan inte frikopplas från frågan om social och ekonomisk rättvisa; ett globalt jämlikt och hållbart samhälle för alla (inte enbart för människor) är målet.

Det visste du inte om mig:
När det är riktigt mörkt bakar jag bröd!

Text: Owe Wall

Publicerad av: Malin Almstedt Jansson Sidansvarig: Hasse Nordlöf Sidan uppdaterades: 2018-04-10
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)