Doktorer 2018

Andreas Haga

är filosofie doktor i miljöpsykologi och disputerade vid Högskolan i Gävle i mars 2018 och arbetar i dag vid Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik.

I avhandlingen ”Psychological consequences of moral labeling in the built environment”
undersöktes de psykologiska konsekvenserna av miljömärkning, ett verktyg som vanligen används för att främja ett hållbart beteende. Resultaten beskriver hur miljövänliga produktetiketter kan påverka produktuppfattning, kognitiv prestation och sociala bedömningar.
Kommande projekt handlar om kognitionsteoretiska förklaringarna av ”the negative
footprint illusion” (NFI). I en serie av experiment undersöker vi de kognitiva processerna
ansvariga för NFI och dess generaliserbarhet, dess modulering samt hur denna illusion
kan elimineras. Det övergripande syftet med denna experimentserie är att avgränsa
mekanismerna som är orsak till NFI. Illusionen uppstår när miljövänliga objekt bedöms ha en reducerande effekt på total miljöpåverkan, vilket gör att det finns en risk för missbedömning då det kommer till beslutsfattande. Exempelvis kan människor lägga till
ett ekologiskt alternativ för att kompensera för ett mindre miljövänligt alternativ, vilket
motverkar intentionen. Mer kunskap i detta ämne kan bistå beslutsfattare att fatta mer
korrekta beslut i framtiden.

Abolfazl Hayati

är teknologie doktor i energisystem och disputerade vid Högskolan i Gävle i september 2017 och har nu en tjänst som biträdande lektor vid Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik.

Avhandlingen ”Natural Ventilation and Air Infiltration in Large Single Zone Buildings:
Measurements and Modelling with Reference to Historical Churches” bidrar med kunskap om mekanismer och modeller gällande luftinfiltration och vädring genom portar i höga en-zonsbyggnader genom fältmätningar i kyrkobyggnader, vindtunnelstudier och datorsimuleringar. Resultatet kan användas på liknande höga byggnader såsom industrihallar och atrium.
Min forskning kommer fortsätta kring naturlig ventilation (vädring), stadsventilation,
påverkan av byggnaders placering i förhållande till vind och dess effekt på transport av
luftföroreningar och luftkvalitet. Jag forskar också om datorsimuleringar av luftflöde och
validerar modeller som används för vädring i energi och inneklimat med simuleringsprogram såsom IDA-ICE. Jag kommer även att forska kring resurseffektiv användning av kyla och energieffektivisering i byggnader.

Alan Kabanshi

är teknologie doktor i energisystem och disputerade vid Högskolan i Gävle i maj 2017 och arbetar idag vid Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik.

The thesis “Experimental study of an intermittent ventilation system in high occupancy
spaces” explored a novel energy efficient ventilation system that enhances occupant
convective cooling and increase air distribution in rooms with a high occupancy density
like classrooms and open-plan offices. Usually, these rooms require a high energy input to ventilate.
My current research centers on fluid dynamics and ventilation with special interest on
air distribution, indoor environmental quality and energy efficiency. One of my ongoing
project aims to highlight the limits of ventilation and its practical implications on the built environment. Additionally, I am collaborating with the environmental psychology group to understand the basis of human judgements when undertaking environmentally friendly actions, we are exploring a phenomenon which shows a promising explanation for “moral licensing” and the “rebound effect” of energy related behavior in buildings. I believe that to achieve a sustainable energy economy requires a multi-disciplinary approach. Thus, I have research interests in energy efficiency and audits, building measurement techniques, statistical modeling, implications of HVAC systems on occupants and energy related human-behavior.

Marijke Keus van de Poll

är filosofie doktor miljöpsykologi och disputerade vid Högskolan i Gävle i mars 2018 och arbetar i dag vid Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik. Avhandlingen ”Disruption of writing in noisy office environments” handlar om hur bakgrundsprat kan påverka skrivprestationen. Skrivprestationen går ner när det finns bakgrundsprat, även om vi bara kan förstå lite grann av det som sägs. Detta resultat är relevant för arbetsmiljöer där bakgrundsprat kan förekomma, som till exempel i öppna kontorslandskap.
I min forskning de senaste åren har vi tittat på olika faktorer som kan påverka hur
bakgrundsprat påverkar skrivprestationen. Vi har funnit att en effektiv metod för att
minska taluppfattbarheten i bakgrundsprat är att maskera det med ett annat ljud, till
exempel flera röster som talar samtidigt.
I en annan studie undersökte vi vad som händer när det finns både bakgrundsprat och
andra avbrott vid en skrivuppgift. Avbrott i skrivuppgiften gör att man upplever en högre
arbetsbelastning än när man skriver utan att bli avbruten, speciellt när det samtidigt finns bakgrundsprat. Vi har också funnit att ljud som kommer framifrån kan upplevas som mer störande än ljud som kommer bakifrån och att personer som har uppmärksamhetssvårigheter möjligtvis blir hjälpta av ljud som kommer bakifrån.