Gå till eugreenalliance
Sök

Professorer 2006

I samband med den akademiska högtiden vid Högskolan i Gävle 2006 installerades nio framstående forskare som professorer.

I samband med den akademiska högtiden håller de nyutnämnda professorerna öppna föreläsningar där de ger spännande inblickar i sin verksamhet. Här hittar du korta beskrivningar av professorerna och deras forskning.

Gå direkt till beskrivningar av professorerna:

Akademin för hälsa och arbetsliv

Svend Erik Mathiassen

Svend Erik Mathiassen kom till Sverige och Arbetslivsinstitutet 1987 meden dansk utbildning i arbetsfysiologi, och disputerade vid Karolinska institutet 1993 på en avhandling med titeln Variation in shoulder­neck activity – physiological, psycho­physical and methodological studies of isometric exercise and light assembly work. Variation har alltså varit en gemensam nämnare för all den forskning som han har ägnat sig åt och alltid med anknytning till arbetslivet.

Parallellt med fysiologiska och biomekaniska studier engagerade han sig även tidigt i att utveckla metoder för insamling och analys av data om fysisk belastning i arbetslivet. Han publicerade 1991 en metod för analys av belastningsvariation som sedan dess använts av forskare i Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike, USA, Canada och Australien. Under ungefär tio år har jag även engagerat mig i en tredje forskningsinriktning: samspelet mellan produktivitet och ergonomi i industriella produktionssystem. Detta var en huvudfokus för hans professur vid Malmö Högskola 2001–2004. Han är också adjungerad professor vid Curtin University of Technology i Perth i Australien.

I början av sin forskningskarriär drev han fysiologiska laboratoriestudier av trötthet vid statiskt muskelarbete och repetitivt monteringsarbete. Han ägnade sig också åt frågor rörande biomekanik och motorisk kontroll i skulderregionen. Denna forskningsinriktning har han fortsatt med genom åren, under senaste tiden med fokus på variabiliteten av arbetsställningar och muskelaktivering vid monteringsarbete och IT-användning.

År 2003 blev Svend Erik Mathiassen inbjuden att gästforska under tre månader i USA, där han ansvarade för en stor experimentell studie av kortcykliskt monteringsarbete som fortfarande genererar spännande resultat. Studier pågår även av mentala belastningar som en källa till variation vid fysiskt arbete i ett samarbete mellan Belastningsskadecentrum och Institutionen för teknik och byggd miljö vid Högskolan i Gävle.

De flesta kan säkert hålla med om att ett omväxlande arbete med både lugna och mer aktiva inslag måste vara bättre för kropp och själ än enahanda uppgifter som upprepas dag ut och dag in. Men vad är ”variation” egentligen, och hur kan den mätas på ett kostnadseffektivt sätt? Hur står det till med variationen i olika yrken? Vad är bra variation ur en fysiologisk synvinkel? Hur kan ett företag skapa arbete med bra variation för den enskilda?

Det är frågor som Svend Erik Mathiassen ägnar sig åt i sin forskning, numera som professor vid Belastningsskadecentrum. Som för all den forskning vi bedriver där, är det yttersta målet ”att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser”.

Per Sjölander

Per Sjölander är född i Malmö men uppväxt i Timrå i Västernorrland. Han flyttade som 20-åring till Umeå för att studera biologi, kemi och fysik på universitetet, samt att spela elit-ishockey med Björklöven. Han påbörjade forskarutbildningen på Institutionen för fysiologi vid Umeå universitet 1984. Samtidigt avslutades ishockeykarriären. Han disputerade 1989 på en neurofysiologisk avhandling där han undersökte olika ledstrukturers motoriska och sensoriska funktioner. Efter disputationen arbetade han som forskarassistent och vikarierande lektor vid samma institution tills han 1992 påbörjade en 2-årig post-doc-period vid Department of Clinical Neurosciences, University of Calgary. Där studerade han hur muskelkraft registreras och behandlas av de så kallade Golgisenorganen, nervändsslut i senor och muskler som aktiveras av muskelkontraktioner. Per Sjölander blev docent i experimentell idrottsfysiologi vid Umeå universitet 2001 och adjungerad professor i ämnet sensomotorik på Belastningsskadecentrum vid Högskolan i Gävle 2006. 

År 1994 blev Per Sjölander forskar- och biträdande enhetschefstjänst vid enheten för arbetsfysiologi på Arbetsmiljöinstitutet i Umeå. Sedan dess har hans huvudsakliga vetenskapliga intresseinriktning varit att öka förståelsen för de patofysiologiska mekanismer som är inblandade vid belastningsskador och belastningssjukdomar. I såväl modellstudier som i undersökningar av patienter och försökspersoner har han studerat hur sensomotoriska funktioner, som bland annat ledstabilitet, rörelseprecision, balans och rörelse- och positionssinne, påverkas vid kroniska nack- och ryggproblem.

Sedan 1997 är Sjölander forskningschef vid Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina som är landstingskommunalt ägd och som bedriver FoU-verksamhet med glesbygdsrelevans. Under sina år i Vilhelmina har Sjölander intresserat sig för samernas hälsosituation. Tillsammans med sina kollegor har han genomfört ett antal epidemiologiska studier i den svenska samiska befolkningen och utfört flera arbetsmiljöundersökningar bland de renskötande samerna.

Akademin för teknik och miljö

Hans Stymne

Hans Stymne föddes i Gävle 1941. Efter civilingenjörsexamen i kemi vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) disputerade han i fysikalisk kemi vid KTH 1975 på arbeten om vätebindningens natur. Såväl experimentella infrarödspektroskopiska metoder som teoretiska kvantkemiska beräkningar ingick i avhandlingen. Efter disputationen fortsatte Hans Stymnes forskningsarbete på KTH med termokemiska energiomvandlingar, speciellt med tillämpning på lagring av solenergi. Under åren 1981–1982 var han gästforskare vid Münchens tekniska universitet. År 1982 fick han en docentur vid Lunds universitet och samma år blev han docent i fysikalisk kemi vid KTH.

År 1986 anställdes Hans Stymne som inneklimatforskare på Statens Institut för Byggnadsforskning i Gävle. År 1994 blev han lektor i inneklimatteknik vid KTH med placering vid BMG i Gävle och 2000 blev han lektor i samma ämne vid Högskolan i Gävle. År 2006 installerades han som professor i inneklimatteknik vid Högskolan i Gävle.

I sin forskning vid Högskolan i Gävle har Hans Stymne främst studerat ventilation, luftfördelning och föroreningsspridning med hjälp av spårgas samt utvecklat och patenterat nya fältmätningstekniker och bidragit till kommersialisering av forskningsresultat. Hur luftburna föroreningar växelverkar med byggnadsmaterial är ett annat av hans forskningsteman.

Sedan början på 1980-talet har ökningen av allergier, överkänslighet och andra typiska besvärssymptom satts i samband med brister i inomhusmiljön. Några av de främsta hypoteserna till orsaken är

  • att nya föroreningsavgivande material, nya kemikalier och förändrade aktiviteter i allt snabbare takt har kommit in i våra hem, arbetsplatser, skolor och så vidare
  • att ventilationen i många byggnader försämrades drastiskt genom energisparåtgärder på 1970-talet
  • att man övergått till nya uppvärmningsformer i självdragsbyggnader
  • att brister i byggteknik, installationsteknik och ventilations teknik har gett fuktiga byggnader.

Under drygt två decennier av stora forskningsinsatser har man sökt efter samband mellan inomhusmiljöfaktorer och ohälsa. Under denna tid har man kunnat identifiera en rad riskfaktorer i inomhusmiljön (till exempel låg ventilation, radon, tobaksrök, mögel, kvalster, fukt i byggnadskonstruktionen, plastmjukgörare i fuktig miljö, speciella flyktiga organiska ämnen, ultrafina partiklar). Processen att eliminera eller minska förekomsten av sådana faktorer är i dag i full gång. Många farliga kemikalier och föroreningsavgivande aktiviteter har totalt fasats ut, medan byggnads- och inredningsmaterial undergår allt strängare kontroll i fråga om avgivning av lukt och flyktiga organiska föreningar. Även inom byggtekniken har det på senare år skett en skärpning. Misstag står i dag byggföretagen dyrt, när man bygger in fukt i konstruktionen, som förorsakar lukt och mögel.

Även om målet är att minimera källorna till fukt och skadliga föroreningar i inomhusmiljön, kommer man aldrig undan behovet av att ventilera väl. Ventilationen är tillsammans med kontroll av temperatur och lufthastighet A och O för en hälsosam och trivsam inomhusmiljö. Ventilationen har inte bara bäring på folkhälsan. Ventilation, liksom temperaturkontroll, kräver stora mängder energi. För ett hållbart samhälle måste ventilationen därför ske på ett effektivt sätt. En viktig del av forskningen på BMG vid Högskolan i Gävle gäller ventilationens effektivitet. På detta område framstår Högskolan i Gävle som en av de stora forskningsmiljöerna i världen. Såväl teoretiskt som experimentellt har det här gjorts stora framsteg inom forskning och utveckling.

Leif Svensson

Leif Svensson disputerade i matematik i Lund 1971 på en avhandling som löste ett öppet problem inom teorin för hyperboliska partiella differentialekvationer. Teorin för dessa ekvationer, speciellt lösbarhetsproblem, har förblivit hans område inom den rena matematiken. Efter disputationen fick han anställning som lektor vid University of California, Berkeley men återvände efter ett år med familjen till Sverige.

Leif Svensson kompetensförklarades som professor i geodesi vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 1983 och som professor i lantmäteri vid Norges Landbrukshøjskole 1984. Han hade därefter en befattning som universitetslektor i matematik vid Lunds Tekniska högskola (LTH). Han befordrades till professor i matematik vid Lunds universitet 2004. Efter regeringens medgivande och Högskolestyrelsens beslut har befattningen från den 3 juni 2006 flyttats över till Högskolan i Gävle.

Leif Svensson arbetade jag under flera år tillsammans med professor Arne Bjerhammar med tillämpningar inom geodesin. Ett par projekt – del i den då så aktuella utredningen om kärnbränslesäkerhet – innebar, att med hjälp av matematiska modeller analysera den fennoskandiska landhöjningen med konsekvenser för eventuell lagring av kärnbränsleavfall i svensk berggrund. Ett annat projekt gällde utnyttjande av positionssatelliter tillhörande USAs flotta – GPS var ännu bara på planeringsstadiet – även för geodetiska mätningar. Medan dessa två projekt närmast hör till geodesin, hörde andra arbeten till den tillämpade matematiken, till exempel om pseudodifferentialoperatorer och de geodetiska randproblemen, om aktimetri- eller gravimetriproblemet och om finita element på sfären.

Leif Svensson är även ägnat sig åt pedagogisk utveckling; fortsättningskurser i matematik, kompendier i geodesi, försök med undervisning i tutor-grupper. Hans intresse för pedagogisk utveckling ledde till att han 1993 utsågs till dekanus – senare vicerektor – för grundutbildningen inom civilingenjörs- och ingenjörsutbildningen vid LTH. Denna position innebar bland annat ansvar för den pedagogiska utvecklingen vid fakulteten. Hans vidare karriär inom akademiskt ledarskap ledde så småningom fram till befattningen som rektor vid Högskolan i Gävle mellan 2001 och 2008.

Akademin för utbildning och ekonomi

Lars Torsten Eriksson

Lars Torsten Erikssons arbete inom Högskolan i Gävle präglas i högsta grad av förnyelse – av förändrade utbildningsformer, av kunskapsutveckling och av nya samverkansformer med företag och myndigheter. Varje dag präglas av frågor om hur Högskolans tre huvuduppgifter (utbildning, forskning och samverkan) ska kunna utvecklas vidare. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en central drivkraft i denna utveckling.

Lars Torsten Erikssons forskning handlar om företags affärsutveckling. Intresset riktade sig från början mot företag som i slutet på 1900-talet ställdes inför helt nya förutsättningar i form av avreglerade marknader och privatisering. Senare års forskning har framför allt gällt de effekter och konsekvenser som följt med IKT. Dessa förändringar skapar en ökad puls i företagen, ger möjlighet till innovativa erbjudanden och öppnar internationella marknader.

IKT har också förändrat formerna för den högre utbildningen. Tack vara den digitala tekniken har vi inte bara förnyat campusutbildningen, utan i än högre grad skapat nya möjligheter till distansutbildning. En tredjedel av våra studerande i ekonomi besöker inte Gävle, utan finns nu på andra orter. Högskolan har blivit ett ”exportföretag”. Vi var den första högskolan i landet att starta en civilekonomutbildning ”online” och den första att starta en nätbaserad, internationell MBA-utbildning. Idag har den studerande i ett 25-tal länder. Ekonomsektorn vid Högskolan i Gävle är en av de största i landet.

Arbetet med högskolans tre huvuduppgifter har också lett in Lars Torsten Eriksson i ett nätverk av kontakter även med andra högskolor. Han har tidigare varit anställd vid universiteten i Uppsala och Stockholm samt varit gästprofessor eller visiting fellow vid universitet i Australien, Tyskland, Ryssland samt USA.

Samverkan med andra lärare och forskare är viktig och Lars Torsten Eriksson har skrivit en bok om kritiskt tänkande tillsammans med lärare vid Handelshögskolan i Stockholm och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Tidigare har han även skrivit en metodbok tillsammans med docent Finn Wiedersheim-Paul vid Uppsala universitet. Metodboken "Att utreda, forska och rapportera", har använts som handledning för examensarbeten vid landets samtliga högskolor i drygt 30 år.

Michael Gustavsson

Michael Gustavsson föddes i Filipstad, men flyttade tidig t till Dalarna. Han påbörjade sina studier vid Uppsala universitet 1982 och tog efter några års studieavbrott sin filosofie kandidatexamen 1988 i ämnena litteraturvetenskap, lingvistik och estetik. År 1996 disputerade han på avhandlingen Textens väsen. En kritik av essentialistiska förutsättningar i modern litteraturteori.

Efter ett par års forskande som forskarassistent tillträdde han befattningen som universitetslektor vid Högskolan i Gävle och 2006 installerades han som professor vid Högskolan.

Michael Gustavsson har i sin forskning i huvudsak ägnat sig åt kritiska granskningar av olika teorier om språk och litteratur. I sin forskning har han mestadels rört sig i gränslandet mellan litteraturteori, språkfilosofi och kunskapsteori, men han har också ägnat sig åt såväl empirisk som textanalytisk forskning. Från och med januari 1997 till och med december 1998 var han på heltid ansluten till projektet ”Språk och mänskligt handlande”, ett samarbete mellan de filosofiska och lingvistiska institutionerna vid Uppsala universitet, finansierat av Riksbankens kulturvetenskapliga donation. Inom projektet påbörjade han en bok om lingvisten Ferdinand de Saussure, vilken kommer att vara färdig i manus under år 2007. Gustavsson vill i sin Saussureforskning visa på hur våra begrepp om språk ofta bestäms av rent teoretiska eller lingvistiska konstruktioner som inte tar hänsyn till den fundamentala skillnaden mellan språk som kunskapsobjekt och språk som användning.

Ett annat av Michael Gustavssons större forskningsprojekt är en studie över litteraturteorins utveckling och ställning inom det litteraturvetenskapliga universitetsämnet i Sverige. Han deltar med artikeln ”Litteraturteorins expansion. Svenska doktorsavhandlingar i litteraturvetenskap 1976–1995”, i antologin Universitetsämne i brytningstider: Studier i svensk akademisk litteraturunder visning 1947–1995.

Akmal Hyder

Akmal Hyder är född i Bangladesh och har tagit masterexamen från Dhaka universitet. Efter en kort tids arbete i hemlandet flyttade han till Sverige för högre utbildning inom ämnet företagsekonomi. Han lade fram sin avhandling om internationellt samarbete mellan svenska och utländska företag vid Uppsala Universitet 1988.

Efter doktorsexamen arbetade han vid Sveriges lantbruksuniversitet fram till 1993 innan han började på Mitthögskolan i Östersund. Sedan 1995 är han anställd på avdelningen för ekonomi vid Högskolan i Gävle där han bland annat har varit ansvarig för internationalisering. År 2006 installerades han som professor vid Högskolan i Gävle.

Som forskare har han varit intresserad av internationellt företagande. Att göra affärer hemma och i utlandet är annorlunda och därför krävs olika typer av förberedelser och kompetens. Hans konkreta fråga är hur och varför företag samarbetar internationellt. I mitt tidigare forskningsarbete studerade han internationella joint venture mellan svenska och utländska företag. I ett joint venture har parterna i regel olika organisatorisk, social och kulturell bakgrund, och den omgivning där det nya företaget skall verka är till stora delar okänd för den ena parten. Därför hade hans forskning stor vikt vid olika typer av konflikter och företagens sätt att hantera dem. Han hävdade bland annat att konflikterna kan mildras genom att parterna redan från början diskuterar kompetensfrågor och behov av kontroll och skydd mot insyn. Senare kom han mer in på frågor om internationella allianser.

En allians är bredare än joint venture och innehåller olika typer av samarbete. Tillsammans med en medförfattare har Akmal Hyder skrivit en bok om svenska företags allianser i Östeuropa. I boken redogör författarna för hur svenska företag kommer in i dessa länder och hanterar olika typer av problem med hjälp av lokala partners. Nationell kultur och företagskulturen har visat sig vara annorlunda och därför har mera ansträngningar krävts för att minska kommunikations-gapet mellan parterna. Resultatet visar att samarbetena i stort varit framgångsrika och viktiga för svenska företagsetableringar i Östeuropa. I ett drygt tiotal artiklar i internationella tidskrifter har Akmal Hyder diskuterat både teoretiska och empiriska frågor kring allianser. Han är också med och genomför också en studie om kulturella skillnader vid internationell etablering av svenska företag i ett antal värdländer som Egypten, Sydafrika, Indien och Singapore.

Roger Kvist

Under sin tid som akademisk lärare och forskare har Roger Kvist arbetat vid Umeå universitet, vid University of Wisconsin i Madison och nu slutligen vid Högskolan i Gävle. Roger Kvist installerades som professor i historia vid Högskolan i Gävle 2006. Hans vetenskapliga produktion omfattar tre teman: det samiska samhällets förändring under framförallt 1700- och 1800-talen, det bottniska kustsamhällets resursutnyttjande under 1500-talet samt tidiga svenska invandrare i USA och deras politiska ställningstagande.

Det är rationaliteten i det fullt utbildade rennomadiska samhället som har varit huvudföremålet för Roger Kvists forskning om det samiska samhället. Det samiska samhällets övergång från ett jakt- och fångstsamhälle till ett samhälle där människorna fick sin huvudsakliga försörjning genom att ständigt följa renhjordarna medförde stora förändringar i produktion, varuutbyte, ägande, arbetskraft och sociala relationer. Tidigare jagade man renen och delade jaktbytet, nu blev renen privategendom och avkastningen tillkom enbart ägaren och hans familj. Varje renägare strävade efter att maximera det antal renar han ägde, resultatet blev överbetning och en ekologiskt instabil produktion. Denna utveckling tvingade så småningom stora delar av den samiska befolkningen att lämna rennäringen och övergå till andra näringar. Under 1700-talet tillhörde dessa människor fortfarande det samiska samhället, men 1800-talets svenska stat påbörjade en tvångsassimilering av de icke-renskötande samerna som ledde till att de förlorade både sitt språk och sin kultur.

Sälfångstens avkastning var i början på 1500-talet tio gånger större i Österbotten än i Västerbotten, trots att de ekologiska förutsättningarna var desamma i bägge landskapen. Mellersta och södra Österbotten var en jordbruksregion med en stark maritim inriktning av ekonomin och ett mycket aktivt deltagande i fjärrhandeln. På grund av regionens platta topografi och stora befolkning i kustnära byar var den geografiskt och demografiskt betingad till en maritim ekonomisk exploatering. Sälfångstens avkastning minskade drastiskt från 1570. Det var ”Lilla istidens” dramatiska klimatförsämring som försköt isranden söder om Åland och därmed förde gråsälarnas kutningsplatser utom räckhåll för de bottniska fångstmännen.

Före det amerikanska inbördeskriget dominerade puritanska föreställningar det svenska invandrarsamhället i Amerika. I det nya landet mötte de svenska invandrarna en yankeepuritansk ideologi som förenade den politiska tron på möjligheten att skapa ett perfekt samhälle med den religiösa tron på möjligheten av att redan i denna värld kunna leva ett liv fritt från synd. Svenskarnas religiösa och kulturella föreställningar styrde invandrarnas orientering gentemot det parti som uttryckte denna perfektionistiska ideologi – det republikanska partiet. Svenskarnas politiska val förstärktes av deras vilja att distansera sig från irländska och andra katolska invandrargrupper och av deras önskan att alliera sig med de dominerande yankeepuritanerna. När massutvandringen från Sverige började 1869, mötte de nya invandrarna väletablerade svenska religiösa och världsliga institutioner i adoptivlandet, liksom djupt rotade politiska åsikter som präglade det svensk-amerikanska samhället fram till tiden för depressionen och New Deal.

Eva-Britta Ståhl

Eva-Britta Ståhl är född och uppvuxen i Borlänge. Efter en filosofie kandidat vid Uppsala universitet tog hon ämneslärarexamen i svenska och religionskunskap men återvände snart till forskarstudier i litteraturvetenskap. Hon disputerade 1984 på avhandlingen "Vilhelm Ekelunds estetiska mysticism. En studie i hans lyrik 1900–1906". Hon verkade som forskarassistent och senare som universitetslektor vid Litteratur vetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet fram till 1997, då hon blev anställd vid Högskolan Dalarna i Falun. Vårterminen 2004 inleddes hon sin tjänstgöring vid Högskolan i Gävle och från och med 1 januari 2006 är hon professor i litteraturvetenskap vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.

Eva-Britta Ståhls forskning har efter doktorsavhandlingen om förra sekelskiftets lyrik rört sig såväl bakåt som framåt i tiden. Hon har ägnat sig åt den tyske nyklassicisten Friedrich Hölderlin, svensk 1900-talslyrik, däribland Lars Norén, inom ramen för ett HSFR-projekt, och särskilt moderna kvinnliga poeter, bland annat i Nordisk kvinnolitteraturhistoria band 4 (1997). År 2004 kom hennes monografi över poeten, dramatikern och prosaisten Eva Ström, "Allt är sönderslitet men strävar efter helhet. Eva Ström 1977­–2002". I anslutning till International Association for Scandinavian Studies (IASS) och dess konferenser har ett nordiskt nätverk för lyrisk modernism verkat några år med deltagare från alla de nordiska länderna. Deras första antologi med uppsatser, Modernisme i nordisk lyrikk 1 , utgavs vid Helsingfors universitet 2005; Eva-Britta Ståhls bidrag handlar om ”Edith Södergrans svenska döttrar och systrar” Maria Wine, Katarina Frostenson och Elisabeth Rynell.

Andra nypublicerade uppsatser är en studie kring Vilhelm Ekelunds dikter och Thomas Manns Döden i Venedig (”Marmorns hetta” i Der Norden im Ausland – das Ausland im Norden, Wien 2006) samt en analys av Richard Wagners Parsifal (”Den liderliga kyskheten”) i den tvärvetenskapliga essäsamlingen Operavärldar. Från Monteverdi till Gershwin (Stockholm 2006) i anslutning till ett operasymposium i Uppsala för två år sedan. Just nu (2006) intresserar hon sig för ”platsens poesi” hos Birgitta Lillpers från Orsa och Gustaf Larsson från Norrlanda socken på Gotland.

Publicerad av: Malin Almstedt Jansson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-04-10
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)