Gå till eugreenalliance
Sök

Professorer 2011

I samband med den akademiska högtiden vid Högskolan i Gävle 2011 installerades nio framstående forskare som professorer.

Akademin för hälsa och arbetsliv

Fereshteh Ahmadi

Fereshteh Ahmadis forskning handlar om coping, andlighet och kultur. Hon har bland annat gjort en sociologisk studie av religiösa och icke-religiösa andliga strategier för coping bland kvinnliga och manliga patienter med livshotande sjukdomar. Med coping menas hur människor hanterar problem som är relaterade till sjukdom och ohälsa i vardagen. Studien fokuserade på frågan hur patienter med cancer hanterade sin sjukdom och om patienterna använde sig av någon form av religiös eller icke-religiös andlig strategi. Studien visade på att patienterna använder sig av flera olika andliga strategier. Allra vanligast var att söka andlig kraft och stillhet i eller genom naturen. Andra hämtade kraft inom sig själva, genom meditation eller musikupplevelser. Resultat en av studien har presenterats i olika böcker och internationellt publicerade artiklar. Baserat på den här studien har Fereshteh Ahmadi börjat ett nytt projekt (2010), om andliga och religiösa coping-strategier med cancer.

”Musik som en coping-strategi: en studie av musikens roll i coping med cancer från patienternas perspektiv” är titeln på ett forskningsprojekt som Fereshteh Ahmadi har bedrivit under 2006–2009. Syftet med studien var att från patientens perspektiv undersöka den roll som musik spelar som en coping-strategi med cancer. Halv-strukturerade intervjuer genomfördes med cancerpatienter om var 18 år eller äldre samt redan har använt musik som en coping-strategi. Flera internationella artiklar har publicerats som är baserade på denna studie.

Igor Knez

Idén att tid och rum avspeglar två grundläggande dimensioner för det mänskliga psyket, dess förmåga att kategorisera och förstå den erfarenhetsbaserade kunskapen och upplevelsen, kan härledas tillbaka till tänkare som exempelvis Kant och Husserl. Likaså kan idén om relationen mellan det mänskliga minnet och självet (jaget) härledas tillbaka till tänkare som exempelvis Descartes, Locke, Hume och James.

Igor Knez har i sin kognitionspsykologiska forskning försökt att förena dessa två idéer genom att föreslå en modell om det så kallade ”platsrelaterade självet” att självbiografi ska minnen (tids- och rumsrelaterade personliga erfarenheter) har en fysisk, platsrelaterad förankring. Det ger god skönlitteratur ofta exempel på, bland annat genom uttrycksfulla och precisa självbiografiska skildringar.

Modellens grundantagande är att fysiska platser och tid positionerar det så kallade autobiografiska minnet, i meningen att vi över tid knyter emotionella och kognitiva (ihågkomster, tankar, föreställningar) band till fysiska platser i våra liv (uppväxt-, arbets-, semesterort och så vidare). De psykologiska bandens funktion är att styra psyket mot tids- och rumsdimensionerna och att ge fäste åt våra person- liga erfarenheter, systematiserade som autobiografiskt minne. Denna typ av minnen som grundlägger det så kallade jaget (självet).

Vi överhopas dagligen av nyheter om stormar, bränder och översvämningar; lokala och globala förödelser som följer i klimatförändringens spår. Konsekvenser av dessa har länge diskuteras och värderats i naturvetenskapliga och ekonomiska termer, men klimatförändringen som fenomen innehåller självklart också samhällsvetenskapliga dimensioner, som dess sociala (gruppnivå) och psykologiska (individnivå) effekter.

Igor Knez har i sin miljöpsykologiska forskning undersökt om grundläggande attityder som (miljörelaterad) egoism kontra altruism har en inverkan på typen och graden av oro och emotionell reaktion på klimatförändringens konsekvenser och om dessa psykologiska reaktioner varierar med demografi ska variabler (kön, ålder, utbildning) och typ av grupp (boende, forskare, beslutsfattare och så vidare)

Sam Larsson

Han har tidigare bland annat arbetat med forskning och behandling för klienter beroende av psykoaktiva droger vid RFHL och med forskning, utbildning och preventivt inriktade kurser kring nämnda problemområde vid Beroendecentrum i Stockholm, med vetenskaplig koppling till Karolinska institutet.

Sam Larssons vetenskapliga produktion omfattar ett 90-tal vetenskapliga arbeten och berör bland annat beroende av psykoaktiva droger, ungdomars användning av alkohol och droger, psykisk ohälsa, genus och marginaliserade grupper samt vetenskapliga forsknings- och kunskapsmetoder inom ramen för socialt arbete. Han har som en av två redaktörer nyligen publicerat antologin ”Counselling – stödsamtal i socialt arbete” (2010) och där introducerat begreppet counselling som ett samlande synsätt för förståelse, analys och utvärdering av mötet mellan behandlare och klient inom ramen för socialt arbete.

Han har tidigare publicerat flera metodantologier inom socialt arbete exempelvis ”Forskningsmetoder i socialt arbete” 2005/2009 och ”Narrativa metoder i socialt arbete” 2008. Som ett urval från tidigare vetenskapliga publiceringar kan nämnas gästredaktörskap vid publiceringen av ett internationellt specialnummer med titeln ”Special Issue on Dependence on Psychotropics – A Multidimensional Perspective, Substance Use & Misuse (Volym 36, no 9–10, 2001).

Tillsammans med professor John Lilja har han bland annat utgivit två olika volymer, en populärvetenskaplig respektive en forskningsversion om ”Nya perspektiv på depression och ångest – en socialpsykologisk forskningsöversikt” och tillsammans med professor John Lilja en kunskapsöversikt om ”Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger – en multidimensionellt och preventivt inriktad kunskapsöversikt med hermeneutiskt-socialpsykologiskt fokus” 2003. Han har genomfört en forskningsöversikt i två volymer, kort respektive huvudversion, om ”Vem får man vara i vårt samhälle – om transpersoners psykiska hälsa och psykosociala situation” (tillsammans med John Lilja, Bjöörn Fossum, Marianne Berg och Maj-Briht Bergström-Walan), 2008 som ingick i regeringsuppdrag via Statens folkhälsoinstitut.

Dimitris Michailakis

Dimitris Michailakis är professor i sociologi med inriktning mot funktionshinderforskning vid Högskolan i Gävle och professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Han har läst både grund och forskarutbildning i sociologi vid Uppsala universitet, där han både disputerade (1995) och fick docenttiteln (2001). Han blev anställd som lektor vid Högskolan i Gävle 2001. Mellan åren 1995 och 2000 utförde Michailakis internationella uppdrag för FN och WHO samt på nationell nivå för Socialdepartementet som expert i en offentlig utredning.

I sin forskning har han belyst framför allt två områden som är starkt relaterade med varandra. Det första handlar om politisk styrning, närmare bestämt hur välfärdsstaten har försökt att styra andra sociala system mot att bli mera mottagliga för sårbara grupper som befinner sig i riskzonen i första hand när det gäller arbete och skola. Det andra området handlar om det moderna samhällets starkaste motsättning, nämligen den mellan en principiell rätt till inkludering och en faktiskt exkludering. Under de senaste åren har professor Michailakis genom olika forskningsbidrag försökt belysa hur inklusion av hela befolkningen i rättssystemet leder till konflikter och koordinationsproblem mellan välfärdsstaten och andra sociala system. Ju mer inkluderande välfärdsstat desto fler blir anspråken på hjälp och stöd och desto komplexare blir de organisatoriska arrangemangen för att hantera detta, vilket blivit mycket tydligt i sjukförsäkringssystemet under det senaste decenniet

Akademin för teknik och miljö

Bin Jiang

Bin Jiang is professor with specialization in geoinformatics and computational geography or geocomputation for short. Geoinformatics stands for the fusion of ideas from geosciences and informatics, and deals with the data collection and analysis of any information with location georeferenced to the planet Earth, while geocomputation aims to simulate complex geographic phenomena and processes to illustrate the underlying mechanisms. Both geoinformatics and geocomputation can be put under the banner of geographic information science a dynamic evolving discipline emerged exactly 20 years ago. Geographic information science is the science behind geographic information technologies that include global positioning system, remote sensing and geographic information systems, and deals with fundamental issues raised by the use and development of geographic information technologies.

The use of car navigation systems with various mobile devices, and the launch of Google Maps and other online map services such as Eniro Kartor and Hitta.se have further democratized geographic information technologies. Nowadays with a decent internet connection pc, Google Earth enables ordinary people to play with extraordinary data, that is, terabytes of satellite imagery, aerial photos and maps. With Google Earth, one can fly from space right down to street level, and easily pinpoint individual houses. These services are called geographic information services, that is, the use of geographic information technologies and geographic information for serving the public in their daily lives and businesses.

National and international partners

  • Royal Institute of Technology Stockholm (KTH), GeoInformatics group
  • Lund University, GIS Center
  • University College London, Centre for Advanced Spatial Analysis
  • Wuhan University, School of Resource and Environmental Science
  • Computers, Environment and Urban Systems: An international journal (of which Bin Jiang is an associate editor)
  • International Cartographic Association Commission on Geospatial Analysis and Modeling (of which Bin Jiang is the founder and the current chair)

Jan Odelstad

Besluts-, risk- och policyanalys (BRP) är ett nytt, tvärvetenskapligt område som studerar beslutsfattande, riskbedömning och policyutformning ur ett brett perspektiv. På grund av vår begränsade mentala kapacitet är vi människor tvungna att använda enkla tumregler när vi fattar beslut. I många fall fungerar tumreglerna bra, men det är heller inte ovanligt att de leder till allvarliga tankefel. Det finns därför goda skäl att söka efter olika former av ”verktyg” som kan hjälpa oss att fatta bättre eller åtminstone mer rationella beslut. Vad som är utmärkande för ämnet BRP i jämförelse med studiet av beslutsfattande inom andra discipliner är bland annat (1) inriktningen mot metodutveckling, (2) betoningen av mätnings- och värdeteorins roll för utvecklingen av beslutsteorin, (3) betydelsen av olika typer av regelsystem (generellt kallade policyer) för att ge ramen för och restriktioner på beslut och handlingsval, (4) föreningen av ett humanvetenskapligt med ett teknologiskt perspektiv.

Jan Odelstads forskning inom BRP vid Högskolan i Gävle gäller såväl grundläggande teoriutveckling som modeller för tillämpning på specifika problemställningar, särskilt beslutsstödsystem. Han utvecklar teorier främst i gränsområdet mellan mätningsteori, statistik och multikriterieanalys samt inom det logiska studiet av regelsystem som till exempel lagar och normer. Denna forskning bygger vidare på den forskning som han tidigare har bedrivit om gällande grundläggande frågor om meningsfullhet och invarians vid mätning och skalning.

Nils Ryrholm

Nils Ryrholm ägnar sig främst åt två forskningsfält, ofta med fjärilar som modellgrupp – dels klimatpåverkan på insekter, dels insekters feromonkommunikation.

Inom det första forskningsfältet, klimatstudier, har han bland annat studerat hur fjärilars utbredning och habitatval ändras i ett förändrat, det vill säga varmare, klimat. De studierna har visat att förändringar i utbredning kan gå mycket snabbt (hundratals kilometer på 10 år) och att insekter reagerar på klimatförändringar långt innan människor uppfattar dem. Även genetiska frågeställningar har börjat sättas under lupp. Kan det vara så att vissa gener gynnar sina bärare så att de lättare kan utnyttja klimatförändringar än andra individer i samma population? En annan infallsvinkel i studierna är den morfologiska: Påverkas utseende eller kroppsform av olika klimat och i så fall hur? Kommer morgondagens fjärilar att se mer sydländska ut? Sammantaget kan dessa studier bidra till ökad förståelse för hur livet och naturen kan komma att påverkas av ett snabbt förändrat klimat.

Nils Ryrholms andra forskningsfält rör insekters kommunikation. Hur kan de få kontakt med varandra när de är så små och utspridda? Är man liten gäller det ju att kunna kommunicera med artfränder och presumtiva partners utan att man gör så mycket väsen av sig att man blir upptäckt och kanske uppäten. Detta har många insekter löst genom att skicka ut små mängder artspecifika doftämnen som bara de själva kan uppfatta. Hur har dessa doftkommunikationssystem uppkommit? Hur har de utvecklats under evolutionens gång? Genom att ta reda på hur insekten framställer och använder sin doft kan man dessutom se vem insekten är närmast släkt med. Under senare år har feromonstudierna även inriktats mot praktisk användning inom naturvård. I dessa sammanhang kan man använda sig av så kallade nyckelarter, det vill säga arter vars förekomst säger väldigt mycket om en miljös historia och kvaliteter. Genom att identifiera deras doftämnen kan de spåras mycket enklare/billigare och av personer utan mångårig erfarenhet. Sådana tekniker kan därmed påtagligt förenkla naturvårdsarbetet.

Nils Ryrholm samarbetar med kollegor över hela världen och har medverkat i över dussinet bokproduktioner av vilka de mest kända I Sverige är Nationalencyklopedin och Nationalnyckeln.

Björn O. Karlsson

Björn O. Karlsson hedrades som professor i energiteknik, särskilt byggnadens ventilations- och uppvärmningssystem.

Thomas Lingefjärd

Thomas Lingefjärd hedrades som gästprofessor i matematikdidaktik.

Publicerad av: Malin Almstedt Jansson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-04-10
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)