Gå till eugreenalliance
Sök

Professorer 2014

I samband med den akademiska högtiden vid Högskolan i Gävle 2014 installerades sju framstående forskare som professorer.

Akademin för hälsa och arbetsliv

Professor Marianne C. Carlsson

Marianne C. Carlsson

Marianne C. Carlsson disputerade i psykologi 1983, blev docent i omvårdnadsforskning 1997 och professor i vårdvetenskap 2005, allt vid Uppsala universitet. Från 2011 har hon även arbetat deltid som gästprofessor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. Hon har varit handledare till 18 doktorander, som disputerat i Uppsala. Av dessa är fem verksamma som lektorer vid Akademin för hälsa och arbetsliv på Högskolan i Gävle. Hon är även huvudhandledare till en doktorand vid Högskolan i Gävle. Marianne C. Carlsson har publicerat 110 vetenskapliga artiklar.

Marianne C. Carlssons forskning ryms inom ämnesområdet ”Att leva med långvarig ohälsa” och inom profilområdet Hälsofrämjande arbetsliv. Forskningen har främst behandlat coping och livskvalitet i samband med långvariga ohälsotillstånd. Med coping menas hur människor hanterar problem som är relaterade till sjukdom och ohälsa i vardagen. Livskvalitet är ett etablerat forskningsområde, både nationellt och internationellt, och är en viktig aspekt av människors liv. Mer forskning behövs för att förstå förutsättningar för att människor kan uppleva hög livskvalitet trots sjukdom och ohälsa. Upplevd meningsfullhet är en viktig aspekt av livskvalitet och särskilt inom området Hälsofrämjande arbetsliv är detta ett centralt begrepp. Forskningen har även behandlat hur man med hjälp av förebyggande hälsofrämjande insatser kan undvika framtida ohälsa.

Allt fler människor lever idag med olika slags fysiska och psykiska ohälsotillstånd. Avancerad medicinsk teknologi gör att alltfler överlever komplicerade ingrepp, många människor upplever stora krav i arbetslivet, eller står utanför arbetslivet, och människor arbetar över pensionsåldern. Det innebär att forskning om förebyggande insatser på individnivå och hälsofrämjande insatser inom arbetslivet kommer att få allt större betydelse, liksom forskning om sambandet mellan människors coping och deras upplevda livskvalitet.

  1. Installationsföreläsning: Vårdvetenskap – framväxt och framtid
Professor Gloria Macassa

Gloria Macassa

Gloria Macassa graduated as a Medical Doctor at Eduardo Mondlane University, Mozambique in 1992. In 1999 she graduated as a Master of Public Health (medical demography) at Karolinska institutet. Five years later (2004) she received there a PhD degree in Epidemiology there. She worked as a senior Epidemiologist at Karolinska institutet where she is an Associate Professor in Social Medicine. Gloria Macassa joined the Faculty of Health and Occupational Studies at University of Gävle in 2010 as a senior lecturer in Public Health Sciences. In 2014 she was promoted to Professor of Public Health Science.

Gloria Macassa's research addresses among other areas the social determinants of health in the life course (children, adolescents, adults and elderly) and across various diseases (e.g. cardiovascular disease, congenital heart disease) in both developed and developing countries. Additionally, the research addresses violent victimization and injury in various contexts as well as demography and population health trends in developed and developing countries. Overall, she has been involved in several national and international projects, four projects in Sweden, four EU-financed projects with several European countries and nine projects in middle and low-income countries. Since 2011 she has been Principal investigator for a longitudinal study (GHOLDH) that examines the impact of labour market on physical and psychological health outcomes in Gävle Municipality using quantitative and qualitative methodologies.

Looking forward, she hopes to continue with ongoing research but also to tap into other areas within the profile “Health-promoting working life” which might help interventions to improve population health nationally but also in Gävleborg County.

  1. Installationsföreläsning: The cope of public health: past, present and future

Akademin för teknik och miljö

Professor Jens Fransson

Jens Fransson

Jens Fransson har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 1999. Han disputerade 2004 i strömningsmekanik och blev docent i strömningsfysik 2007 vid samma lärosäte. År 2009 erhöll han ett lektorat vid Institutionen för mekanik vid KTH, och befordrades till professor i experimentell strömningsmekanik 2013. Sedan januari 2013 är han förordnad på deltid som professor i inomhusmiljö vid Akademin för teknik och miljö vid Högskolan i Gävle. Jens Franssons grundforskning inom experimentell strömningskontroll har rönt stor internationell uppmärksamhet genom åren. I dag är han även aktiv i en rad mer tillämpade forskningsprojekt inom både fordons- och vindkraftsaerodynamik.

Jens Fransson är verksam inom forskningsprofilen Byggd miljö vid Högskolan och är aktiv i dess atmosfäriska vindtunnel. Traditionellt har forskningen i vindtunneln handlat om ventilation och luftkvalitet med fokus på inomhusmiljön. Under det senaste decenniet har dock även intresset vänts mot den bebyggda utomhusmiljön med alla dess fysikaliska aspekter, såsom luftrörelser och transport av luftföroreningar, men även termiskt klimat och energiflöden. Idag bedrivs även forskning inom vindkraft med avseende på de aerodynamiska frågeställningarna, till exempel vakutbredning – en uppbromsande luftström – bakom individuella vindturbiner och interaktionen mellan olika turbiner i en vindkraftspark som indirekt påverkar energiproduktionen. För denna forskningsgren, som bedrivs i Högskolans vindtunnel, spås en växande aktivitet med goda framtidsutsikter.

Jens Fransson har tilldelats Göran Gustafssons pris till framstående yngre forskare två gånger, 2005 och 2008. År 2010 fick han även ett prestigefullt ERC-anslag (European Research Council) för unga forskare för projektet AFRODITE (Advanced Fluid Research On Drag reduction In Turbulence Experiments).

Professor Magnus Isaksson

Magnus Isaksson

Magnus Isaksson har en tioårig bakgrund inom industrin huvudsakligen inom företag i elektronikbranschen. År 2015 tog han teknologie licentiatexamen i ämnet signalbehandling vid Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Avdelningen för signaler och system. Magnus Isaksson disputerade år 2007 i ämnet telekommunikation vid Kungliga Tekniska högskolan, Skolan för Elektro- och systemteknik, Avdelningen för signalbehandling. År 2012 blev han utnämnd till docent vid samma avdelning. Under 2014 blev han befordrad till professor i elektronik vid Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.

Forskning om signalbehandling går att tillämpa inom till exempel kommunikation där någon form av meddelande skickas mellan en sändare och en mottagare. Signalbehandling är att betrakta som en gren inom matematiken, vilket gör disciplinen bred och användbar inom många typer av områden, men den är av historiska skäl placerad ämnesmässigt inom elektroniken. Ekonomi och medicin är andra exempel på områden där signalbehandling används.

På Högskolan i Gävle har signalbehandling bland annat använts för att representera och korrigera svagt olinjära dynamiska system; sådana system används flitigt i telekommunikationsbranschen och har under flera år varit föremål för massiva forskningsinsatser både från akademi och från industri. Forskarna utnyttjar kunskaper från såväl området för mikrovågsteknik som området radiomätteknik. Forskarna utvinner också data från praktiska mätningar från ett högkvalitativt radiolaboratorium som är beläget vid Högskolan.

Professor Björn O. Karlsson

Björn O. Karlsson

Björn O. Karlsson föddes 1950 och är uppväxt i Järbo. Han blev civilingenjör i teknisk fysik 1975 och disputerade 1981 i fasta tillståndets fysik vid Uppsala universitet på en avhandling om energieffektiva beläggningar som används på till exempel fönsterglas. Han blev docent i fysik 1983. Åren 1981–2006 arbetade han som solenergiforskare vid Vattenfalls laboratorium i Älvkarleby. Han blev professor i tillämpad sol-energiteknik i Lund 2003. Högskolan i Gävle anställde Björn Karlsson som professor år 2009 inom profilområdet Byggd Miljö vid Akademin för teknik och miljö.

Under perioden i Vattenfall var forskningens huvudinriktning från början att utveckla stora markuppställda solvärmesystem för inkoppling i fjärrvärmenät. Därefter inriktade Björn O. Karlsson sitt arbete mer mot att utveckla byggnadsintegrerade system för solvärme och solel. Koncentrerande system används för att öka utbytet per solcells- eller solfångararea. Sådana system har vanligen avancerade mekanismer för att följa solen i dess bana över himlen. Ett av Björn O. Karlssons forskningsområden har varit att utveckla koncentrerande system som inte följer solen. Det innebär att koncentrationsfaktorn blir relativt låg. Ett sådant system med solceller som ger el och värme har installerats vid Högskolans laboratorium. Hans aktuella forskningsområde är energieffektivisering av byggnader genom installation av solceller som sparar el. Detta område har fått stort intresse tack vare att installationskostnaderna för solcellssystem har minskat drastiskt på några år.

Björn O. Karlsson delar sin arbetstid mellan forskning och undervisning. Fritiden ägnar jag sedan många år åt kommunalpolitik i Älvkarleby kommun.

  1. Installationsföreläsning: Om konsten att använda energi
Professor Rolf Källström

Rolf Källström

Rolf Källström är utbildad civilingenjör, i teknisk fysik 1985 vid Kungliga Tekniska högskolan. Vid samma lärosäte tog han licentiatexamen i teoretisk fysik år 1990. Han disputerade för doktorsexamen i matematik vid Stockholms universitet ett år senare. Han befordrades 2014 till professor i matematik vid Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.

Rolf Källström forskar inom algebraisk geometri. Det är ett både centralt och klassiskt område i matematiken som syftar till att studera egenskaper hos lösningar till ekvationer med algebraiska metoder. Här skall ordet ekvationer uppfattas i mycket vid mening, för man kan studera både lösningar till talteoretiska ekvationer och till differentialekvationer. I algebraisk geometri studerar man dels lösningarnas egenskaper i det stora, genom att fråga sig om lösningar med vissa egenskaper överhuvud existerar, dels i det lilla genom att studera uppkomsten av singulariteter, där lösningar ändrar sig plötsligt, ofta på ett katastrofalt vis.

En frågeställning som Rolf Källström studerar just nu är kopplingen mellan symmetrier och differentialekvationer. Det kan tyckas att frågan om hur man beskriver, säg symmetrier hos en tärning, har väldigt lite att göra med differentialekvationer (det ena ändligt diskret, det andra något som hanteras i analysen av kontinuerliga objekt), och det är väl heller knappast välkänt även bland matematiker att så inte skulle vara fallet, men det visar sig att det finns en naturlig översättning från det ena till det andra. Lösningarna till motsvarande differentialekvationerna studeras därefter med algebraisk geometriska metoder. Detta projekt genomförs i samarbete med Stockholms universitet.

  1. Installationsföreläsning: Renhet i ren matematik tryfferat med sentenser.
Professor Daniel Rönnow

Daniel Rönnow

Daniel Rönnow är sedan 2011 professor i elektronik vid Akademin för teknik och miljö vid Högskolan i Gävle. Han blev civilingenjör i teknisk fysik 1991 och teknologie doktor i fasta tillståndets fysik 1996 vid Uppsala universitet där han är docent sedan år 2000. Rönnow har varit verksam vid forskningsinstitut i Sverige och Tyskland och i industrin i Sverige och Norge. Han är författare till mer än 40 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter och har 8 patent.

Merparten av Daniel Rönnows forskning har handlat om instrumentering och mätteknik. Mätteknik är ett interdisciplinärt område som kombinerar fysik, elektronik och signalbehandling. Han har byggt optiska instrument för att analysera tunna filmer och halvledare och utvecklat metoder för att mäta ickelinjära egenskaper hos mikrovågskomponenter. Han har även arbetat med utveckling av sensorer, bland annat för infrarödkameror och seismiska sensorer.

Elektronik är vetenskapen om elektriska kretsar, komponenter och system och hur dessa används för att generera, manipulera och detektera elektriska signaler. Vid Högskolan i Gävle sker forskningen huvudsakligen inom mätteknik, särskilt inom radioområdet och följer den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. I dagens och framtidens elektriska system uppnås önskad funktion genom att analog elektronik och digital signalbehandling kombineras. Trådlös kommunikation används i fler och fler tillämpningar samtidigt som datamängderna blir större. Den vetenskapliga och industriella utvecklingen går mot mer interdisciplinärt arbete. Forskningen vid Högskolan i Gävle är därför relevant såväl vetenskapligt som industriellt och stöder ingenjörsutbildningarna

  1. Installationsföreläsning: Vad finns kvar att göra inom elektroniken?
Professor Yury Shestapalov

Yury Shestopalov

Yury Shestopalov inledde sin universitetskarriär 1978 efter fullbordad utbildning på avdelningen för tillämpad matematik vid Moskvas statliga universitet (MSU). Doktorsexamen tog han 1978. Han var anställd vid MSU åren 1978–2000 som universitetslektor, docent och professor. Åren 1993 till 2000 var han chef vid institutionen för tillämpad matematik vid MSU:s "Kolmogorov school". Åren 2000–2013 var han förordnad som universitetslektor, docent och professor i matematik vid Karlstads universitet. Hans publikationslista innehåller 160 forskningsrapporter inklusive 5 böcker och 58 artiklar som har publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter (bland annat Physical Review, SIAM). År 2014 förordnades han som professor vid Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.

Ämnet matematik befinner sig inom profilområdet Byggd miljö vid Akademin för teknik och miljö. Ämnet bidrar med specialkompetens och forskningsinsatser inom matematisk modellering och simulering med hjälp av analytisk och numerisk lösning av ordinära och partiella differentialekvationer med tillämpningar inom elektromagnetisk fältteori, mekanik, med mera. De problem som uppstår inom modern naturvetenskap och teknik kräver specifika lösningsmetoder, särskilt när det gäller de jättelika datavolymer som ska bearbetas.

Yury Shestopalovs forskning är just inriktad mot utveckling av avancerade matematiska lösningsmetoder som kan tillämpas vid lösning av storskaliga problem med osäkra data, först och främst inom elektromagnetisk fältteori, samt universella metoder som utifrån solid matematisk bakgrund tillåter att storskaliga problem löses med hjälp av parallella beräkningar och superdatorer.

  1. Installationsföreläsning: Tillämpad matematik – forskningsperspektiv i det moderna samhället

Eva Wäckelgård

Ewa Wäckelgård avlade doktorsexamen i fysik (1987) vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet i ämnet nukleära materiemetoder. Hon befordrades år 2004 till professor i fasta tillståndets fysik vid Uppsala universitet. Hon är gästprofessor inom profilområdet Byggd miljö vid Akademin för teknik och miljö vid Högskolan i Gävle. Eva Wäckelgård är projektledare för företagsforskarskolan REESBE (Resource-Efficient Energy Systems in the Built Environment) som bedrivs i samverkan mellan de tre högskolorna i Gävle, Dalarna och Mälardalen. Bland de priser som hon har fått kan nämnas Benzelius pris i fysik (1990), Ångpanneföreningens stora pris (1996) och Gunnar Engströms pris (1999).

Forskning om energisystem sker ofta i nära samverkan med samhällets aktörer och har en vetenskapligt bredd som spänner över teknik och naturvetenskap till samhällsvetenskap och ekonomi. Energisystemforskning handlar om att studera system på olika nivåer: energisystem i enskilda byggnader, regionala energisystem och även på nationell och internationell nivå. En stor utmaning är att koppla system på olika nivåer för att kunna beskriva komplexa dynamiska fenomen. Efter doktorsexamen inriktade Eva Wäckelgård sin forskning mot solenergiområdet. Hon studerade ytors optiska egenskaper och hur de ska vara beskaffade för att nå maximalt utbyte i funktion som absorbatorer i solfångare. Resultaten har bidragit till utvecklingen av ytbeläggningsprocesser som används i industriell tillverkning av absorbatorer. I 15 år har hon medverkat i utveckling och ledning av den nationella tvärvetenskapliga forskarskolan Program energisystem och inom ramen för forskarskolan handlett doktorander som har studerat solvärme och solelsystem i byggd miljö och energieffektivisering i bebyggelse i fjärrvärmenät.

Forskning om energisystem kommer att ha stor betydelse för den transformering och omställning som sker i världen för att använda jordens resurser på ett långsiktigt hållbart sätt.

Akademin för utbildning och ekonomi

Professor Börje Leidhammar

Börje Leidhammar

Börje Leidhammar tog sin kandidatexamen i juridik år 1977 vid Stockholms universitet och avslutade sin grundläggande domarutbildning år 1990 som kammarrättsassessor vid Kammarrätten i Stockholm. År 1995 tog han sin doktorsexamen vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, inom ämnesområdet Finansrätt med inriktning mot bevisfrågor i skatteprocessen. Åren 2000 till 2011 var Börje Leidhammar förordnad som adjungerad professor och gästprofessor vid Karlstads universitet. Sedan år 2012 är han förordnad som adjungerad professor vid Akademin för utbildning och ekonomi vid Högskolan i Gävle.

Börje Leidhammar har varit verksam som skattedirektör i skatteförvaltningen, delägare i revisionsbyrån Ernst & Young (EY) och Wistrand advokatbyrå och driver sedan 2013 en egen byrå som advokat. Jag har också haft förordnanden som sekreterare och expert i statliga utredningar, senast i SOU 2013:62, samt uppdrag av bland annat Domarakademien. Skatteprocessen berör grundläggande rättssäkerhetsfrågor mellan det allmänna och den enskilde, till exempel att lika fall ska bedömas lika och att rättstillämpningen är förutsebar och proportionell. Syftet med processen är att bestämma en korrekt beskattning för den enskilde med uttryckligt stöd i lag och med vägledning av prejudikat.

Sedan början av 1980-talet har Börje Leidhammar, både själv och tillsammans med medförfattare, publicerat lagkommentarer, handböcker och artiklar inom sitt ämnesområde. Under våren 2014 publicerade han tillsammans med annan författare en lagkommentar till bland annat skatteförfarandelagen (2011:1244). En ökad internationalisering och teknikutveckling av juridiken i framtiden ställer rättssäkerhetsfrågorna i skatteprocessen i centrum.

  1. Installationsföreläsning: Skatteförfarande för hållbar utveckling.
Professor Aihie Osarenkhoe

Aihie Osarenkhoe

Aihie Osarenkhoe är född i Nigeria och kom till Sverige 1985. År 1988 tog han masterexamen och1992 doktorsexamen i företagsekonomi vid Stockholms universitet. År 1993 tog han ämneslärarexamen i ekonomiska ämnen vid Lärarhögskolan i Stockholm. Efter anställning som lektor i marknadsföring vid Mälardalens högskola i Västerås kom han år 2002 som lektor i marknadsföring till Högskolan i Gävle. År 2008 blev han docent vid Mittuniversitet i Sundsvall, befordrades till professor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle 2012, Akademin för utbildning och ekonomi.

Aihie Osarenkhoes forskning handlar om affärsutvecklingens beståndsdelar som till exempel processerna som rör skapande, utveckling och avveckling av kundrelationer, växelverkan mellan IT och affärspraxis samt om kraften hos relationer, samverkan och nätverk som en grund för marknadskommunikation och internationellt företagande. Det huvudsakliga målet är att integrera marknadsföringsstrategins beståndsdelar för att skapa en sammanhållen marknadsföringsstrategi inom ramen för en hållbar företagsstrategi.

Som forskningsledare vid Avdelningen för ekonomi vid Akademin för utbildning och ekonomi sedan 2012 leder Aihie Osarenkhoe Högskolans gemensamma forskargrupp i dess arbete med att utveckla och förbättra modeller och metoder för värdeskapande aktiviteter inom och utom företag och organisationer. Forskargruppen ansluter till forskningsprofilen Byggd miljö vid Högskolan i Gävle. År 2013 bildade han också ett forskningsnätverk med forskare vid Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna, Mittuniversitet samt klusterrepresentanter och offentliga institutioner i Gävleborgs, Dalarnas och Västernorrlands län. Nätverket syftar till att forska om hållbara innovationsdrivna kluster med tillväxtpotential i regioner som inte har storstädernas dragningskraft. Målet är att ta fram affärsmodeller för att förbättra de befintliga innovationsdrivna nätverkskonstellationer som stödjer aktörerna i nätverket.

  1. Installationsföreläsning: Paradigmskifte i sättet att fånga kunden och värdeskapande genom nätverkskonstellationer
Professor Margareta Rönnberg

Margareta Rönnberg

Margareta Rönnberg tog filosofie magisterexamen 1971, ämneslärarexamen (svenska och engelska) 1972 och filosofie licentiatexamen i filmvetenskap 1987. Hon disputerade vid humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet 1996 i ämnet filmvetenskap. Åren 2000 till 2003 var hon adjungerad professor i mediepedagogik vid Luleå tekniska universitet och Musikhögskolan i Piteå. Margareta Rönnberg befordrades år 2013 till professor i filmvetenskap vid Akademin för utbildning och ekonomi vid Högskolan i Gävle.

Filmen är ung, en 1900-talsföreteelse. Detsamma gäller ämnet filmvetenskap som självständigt akademiskt ämne, med knappt 50 år på nacken såväl internationellt som i Sverige. De senaste decennierna har filmen och ämnet på allvar utmanats av tv och digitala medier varför filmvetenskap numera lutar åt att bli ett brett ”skärmämne”.

Filmvetenskap har på grund av sin sent tillkämpade status haft en tydlig inriktning mot filmhistoria och filmanalys ur estetisk synvinkel. Margareta Rönnberg har dock varit mer intresserad av publikaspekter, speciellt av unga publiker, och dessutom fokuserat tv. Av hennes 16 böcker handlar 12 uteslutande om barn och tv respektive film. Hon har till exempel skrivit om barns intresse för Disneyfilmer, Astrid Lindgren-filmatiseringar, blöjbarns-tv, Barnjournalen och Lilla aktuellt samt barn och tv-reklam, men även om mediernas roll i barnkultur. Andra forskningsintressen är mediepedagogik och sport i tv, fotbollstokig som hon är.

Ämnets framtid är ytterst ljus, men då som ett bredare medieämne fokuserat på alla rörliga bilders berättelser och dessas mottagande. Ämnet filmvetenskap, som inte tillhör något av Högskolans profilområden, har att arbeta för en fast förankring vid vårt lärosäte.

Professor Peder Thalén

Peder Thalén

Peder Thalén inledde sina universitetsstudier vid 22 års ålder vid Uppsala universitet. Kurser i logik med språkfilosofi och filosofihistoria, blev stommen i den filosofie kandidatexamen han senare tog ut vid samma universitet. År 1983 inledde han doktorandutbildning i religionsfilosofi vid Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet. Ämnet behandlade den svenska tro- och vetandedebatten på 1950-talet. Efter disputationen 1994 kom han till Umeå universitet där han undervisade i religionsvetenskap under nästan 10 år. År 2003 erhöll han anställning som universitetslektor i samma ämne vid Högskolan i Gävle och blev 2012 befordrad till professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Akademin för utbildning och ekonomi.

Religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle blev 1994 ett självständigt ämne och expanderade sedan under 2000-talet. Specifikt för utformningen av ämnet här är en fokusering på religionens roll i samtiden, vilket avviker från en traditionell inriktning där de stora världsreligionerna står i centrum.

Peder Thaléns forskningsinsatser anknyter till denna nutidsorientering och spänner över flera fält: metodfrågor inom religionssociologin som rör möjligheten att mäta religiös förändring, förhållandet mellan religionsdidaktik och kultur, språkfilosofiska analyser av det religiösa språkets roll och undersökningar av nutida former av tro- och vetandedebatten. Med tanke på religionens nya synlighet i samhället finns det all anledning att tro på ett fortsatt starkt studentintresse.

  1. Installationsföreläsning: Religion och vetenskap – ett nygammalt tema i religionskunskapen i gymnasiet

Sten O. Karlsson

Sten O. Karlsson befordrades till professor i kulturvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Martha Westin

Martha Westin befordrades till professor i dramapedagogik vid Högskolan i Gävle.

Publicerad av: Malin Almstedt Jansson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2018-04-10
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)