Sök

Professorer 2022

Vid den akademiska högtiden i april 2022 installerades 17 nya professorer inom vårdvetenskap, socialt arbete, miljöveten­skap, miljöteknik, elektronik, industriell ekonomi, lantmäteri­teknik, didaktik, pedagogik, engelska och företagsekonomi.

Gunilla Mårtensson, professor i vårdvetenskap

Gunilla Mårtensson är legitimerad sjuksköterska. Hon disputerade 2009 och erhöll en medicine doktorsexamen vid Uppsala universitet och 2015 antogs Gunilla som docent i vårdvetenskap vid samma universitet. 2020 befordrades Gunilla till professor i vård­vetenskap vid Högskolan i Gävle och är akademichef vid Akademin för teknik och miljö samt vicerektor för kvalitet och hållbarhet.

”Min tidigare och pågående vetenskapliga verksamhet kan sammanfattas i sjuk­sköterskans profession, de förutsättningar som krävs i utbildning och arbetsliv för lärande, för en god och säker vård samt för sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors välbefinnande och tillfredställelse.

Möjligheter till lärande, i både utbildning och arbetsliv, är centrala frågor för god och säker vård. Vårdverksamheten är kunskapsintensiv och personalens inställningar till sitt yrke, till arbetsuppgifter och till dem de har till uppgift att hjälpa är betydelsefulla aspekter för att säkra en god vårdkvalitet. Forskningen är tillämpad och forsknings­frågorna besvaras med båda kvantitativa och kvalitativa ansatser.”

Se Gunillas installationsföreläsning ”Vårdande relation”.

Gunilla Mårtenssons forskarpresentation

Lisbeth Porskrog Kristiansen, professor i vårdvetenskap

Lisbeth Porskrog Kristiansen har en sjuksköterskeexamen vid Vårdhögskolan Sundsvall/Örnsköldsvik 1994, en kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap 2001 och specialistexamen inom psykiatrisk vård 2001 (från dåvarande Mitthögskolan) samt magisterexamen i omvårdnad vid Umeå universitet 2002. Hon disputerade och är medicine doktor i omvårdnad vid Karolinska Institutet 2006. Lisbeth anställdes som lektor i vårdvetenskap 2017 och befordrades till professor i vårdvetenskap 2020 vid Högskolan i Gävle.

”Min avhandling undersökte olika aspekter av vården efter genomförandet av nittiotalets välfärdsreformer inom psykiatrin och äldrevården. Även om jag också har varit inne på andra forskningsspår som exempelvis stärkande av blivande sjuksköterskors kliniska bedömningsförmågor i High Fidelity simuleringsmiljö, har jag hållit fast vid mitt intresse för psykisk hälsa och ohälsa i forskningen. Den handlar om olika gruppers erfarenheter av vården, om hur man kan leva med långvarig sjukdom samt dess konsekvenser. Jag har både ett patient/klientperspektiv och även ett personalperspektiv. På senare år har min forskning mer inriktats på hur den psykiska hälsan och välbefinnandet kan främjas med hjälp av olika interventioner bland annat för elever i skolmiljön och för personer som står långt från arbetsmarknaden.”

Se Lisbeths installationsföreläsning ”Hälsofrämjande arbete bland barn och unga”.

Lisbeth Porskrog Kristiansens forskarpresentation

Pia Tham, professor i socialt arbete

Pia Tham har en socionomexamen vid Stockholms universitet 1987. Hon har en doktorsexamen i socialt arbete vid Stockholms universitet 2008 med avhandlingen ”Arbetsvillkor i den sociala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete”. 2021 befordrades hon till professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning rör organisation, ledarskap och arbetsvillkor inom socialtjänsten. Senare studier har handlat om övergången från utbildningen till yrkesliv och hur väl förberedda nyexaminerade socionomer är för de krav som väntar i yrkeslivet. Ett annat spår rör hur yrkesrollen har utvecklats och vilka förutsättningar som finns för socionomer att utföra ett arbete av god kvalitet. Har även intresserat mig för arbetsledarrollen, förutsättningar för ledarskap inom socialtjänsten samt arbetsledarens roll och betydelse för hur socialsekreterare upplever sina arbetsvillkor. De två senaste externfinansierade projekten har haft fokus på vad som bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet samt till friska arbetsplatser. Ett nystartat projekt rör samtalsträning för socionomer med hjälp av artificiell intelligens (AI) och ett annat en komparativ studie av arbetsvillkor för socionomer i de nordiska länderna.”

Se Pias installationsföreläsning ”Lägre krav men mindre meningsfullt? Förändringar i hur socialsekreterare beskriver sitt arbete och sina arbetsvillkor mellan 2003 och 2018”.

Pia Thams forskarpresentation

Sven Trygged, professor i socialt arbete

Sven Trygged är socionom från dåvarande Högskolan i Östersund 1982 och har en filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia från Stockholms universitet 1995. Han disputerade i socialt arbete vid Stockholms universitet 1996 med avhandlingen ”Arbetslös och medellös – En studie av beredskapsarbetare i Stockholm”. Han antogs senare som docent vid samma lärosäte. Sven anställdes som lektor vid Högskolan i Gävle 2016 efter en tid som gästforskare. Han blev befordrad till professor i socialt arbete 2018.

”Min tidigaste forskning hade fokus på arbetslöshet och rehabilitering för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Därefter följde en tioårsperiod med undervisning, socialt utvecklingsarbete och forskning i post-sovjetiska länder i spåren av Sovjetunionens upplösning. Finansiering skedde genom stora internationella organisationer och temat var ofta familjearbete och försök att hitta alternativ till institutionsplaceringar för socialt utsatta barn. De senaste tio åren har forskningen främst handlat om sociala konsekvenser av sjukdom och utsatthet för våld relaterat till socioekonomisk position. Nystartade projekt handlar dels om migration-integration, dels om marknadisering av välfärden. En gemensam nämnare i olika projekt är en strävan att se och förstå människor i utsatta situationer såväl ur ett socialpolitiskt perspektiv som i det direkta klientarbetet.”

Se Svens installationsföreläsning ”Muren. Ryssland. Efter stroke. Tre berättelser om forskning i socialt arbete."

Sven Tryggeds forskarpresentation

Stephan Barthel, professor i miljövetenskap

Stephan Barthel har en filosofie kandidatexamen i naturgeografi vid Stockholms universitet 2001. 2008 disputerade han inom naturresurshushållning med avhandlingen ”Recalling Urban Nature: Linking City People to Ecosystem Services”. Våren 2017 antogs Stephan som docent i geospatial informationsvetenskap och 2021 befordrades han till professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

”Stephan Barthel leder utmaningsdriven forskning om gröna städer och om det civila samhällets roll för en klimatomställning. Han integrerar kunskapssystem för att stärka välfärdssamhällets resiliens under en samhällstransformation mot en fossilfri framtid. Han är också vetenskaplig ledare för strategiska forskningsområdet Hållbar stadsutveckling.”

Se Stephans installationsföreläsning ”Hållbar Stadsutveckling – Ett strategiskt forskningsområde på Högskolan i Gävle”.

Stephan Barthels forskarpresentation

Niclas Björsell, professor i elektronik

Niclas Björsell har en filosofie kandidatexamen i elektronik vid Uppsala universitet 1994. Disputationen skedde 2007 inom telekommunikation vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) med avhandlingen ”Modeling analog to digital converters at radio frequency”. 2012 antogs Niclas som docent i telekommunikation vid KTH och 2021 befordrades han till professor i elektronik vid Högskolan i Gävle.

”Niclas Björsell har en bakgrund inom reglerteknik (fil.lic.) och telekommunikation (TD). Det är två områden som ingår i det större samlingsområdet systemteknik. Inom det området har hans forskning huvudsakligen varit inriktad mot trådlös kommunikation, automation och mättekniska utmaningar. Den forskning han bedriver sker ofta i samverkan med näringslivet och han är biträdande vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Intelligent industri. Idag är forskningen inriktad mot prediktivt underhåll där artificiell intelligens och digitala tvillingar används för att skatta framtida underhållsinsatser i industriella produktionsutrustningar samt detektering och klassificering av kända felorsaker. Syftet är att uppnå en resurseffektiv produktion med hög tillgänglighet och en säker arbetsmiljö.”

Se Niclas installationsföreläsning ”Att mäta rätt och kompensera fel”.

Niclas Björsells forskarpresentation

Johan Colding, professor i miljövetenskap

Johan Colding har en kandidatexamen i systemekologi, 1995, vid Stockholms universitet (SU). 2001 disputerade han i naturresurshushållning vid SU med avhandlingen ”Local institutions, biological conservation and management of ecosystem dynamics”. 2012 antogs Johan som docent i naturresurshushållning vid samma universitet. 2021 tillträdde han tjänsten som professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle. Johan är en välciterad forskare med över 25 000 citeringar i Google Scholar.

”Min forskning är främst inriktad mot städers hållbarhet via studier av resiliens, institutioner och social-ekologiska system. Jag leder forskningsprogrammet Urban Commons vid Högskolan i Gävle - ett strategiskt styrt forskningsprogram för hållbar stadsutveckling. Jag är också ledare för urbanforskningen vid Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien och har tidigare lett urbanforskningen vid Stockholm Resilience Centre. För närvarande bedriver jag forskning och undervisning inom ämnet miljövetenskap vid Högskolan i Gävle och har flera uppdrag inom forskarskolan Future-Proof Cities i samverkan mellan akademi, näringsliv och samhällsplanering.”

Se Johans installationsföreläsning ”Hur jag blev forskare och forskningens dramaturgi”.

Johan Coldings forskarpresentation

Ola Norrman Eriksson, professor i miljöteknik

Ola Norrman Eriksson har en civilingenjörsexamen i maskinteknik med inriktning kraft- och värmeteknologi från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) 1997. Han är teknologie doktor i industriellt miljöskydd vid KTH 2003 och disputerade med avhandlingen ”Environmental and Economic Assessment of Swedish Municipal Solid Waste Management in a Systems Perspective”. 2012 antogs han som docent i miljöstrategisk analys vid KTH. 2019 befordrades han till professor i miljöteknik vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning handlar om miljöbedömning av teknik i ett systemperspektiv. Det har främst handlat om livscykelanalyser inom avfallshantering, byggnader och energisystem. Här analyseras olika avfallsslag, avfallsbehandlingsmetoder, byggnadstyper, renoveringsåtgärder, materialval , bränslen och energislag. Fokus har legat på framtidsscenarier, men även viss metodutveckling. Tillsammans med fina kollegor har jag under tio års tid etablerat ämnet miljöteknik från noll till en verksamhet med 20 medarbetare. Miljöteknik ingår fr.o.m. 2020 i miljövetenskap. Jag vill att våra forskningsresultat ska göra skillnad genom att ingå som underlag inför strategiska beslut inom offentlig sektor och näringsliv. Visste du förresten att det ibland kan vara att föredra att deponera plast istället för att förbränna den, att kärnkraft har ett bedrövligt lågt resursutnyttjande, att klimatpåverkan från solceller och betonggrundplatta kan vara lika stora och att en flaska whisky ger ett koldioxidutsläpp på 2 kg?”

Se Olas installationsföreläsning ”Kan man ha helikopterperspektiv utan att flyga?”.

Ola Norrman Erikssons forskarpresentation

Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi

Per Hilletofth har en magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Skövde 2005 och en doktorsexamen i Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers tekniska högskola 2010. Docent i logistik antogs han som vid Tekniska Högskolan i Jönköping 2014 och professor 2016. Sedan 2020 har han varit anställd som professor i industriell ekonomi och vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Intelligent industri vid Högskolan i Gävle.

”Pers forskning är inriktad mot produktionsstrategi, produktionslokalisering, och utformning av försörjningskedjor. Forskningen inom produktionsstrategi fokuserar på hur man förblir konkurrenskraftig i en högkostnadsmiljö med inriktning mot att identifiera kritiska framgångsfaktorer för konkurrenskraftig produktion och på att utveckla strategiska utvecklingsverktyg för företag verksamma i sådana miljöer. Forskningen inom produktionslokalisering fokuserar på hur man fattar korrekta och motståndskraftiga beslut om produktionslokalisering och förflyttning med inriktning mot att identifiera kritiska besluts- och påverkansfaktorer och på att utveckla beslutsstöd. Forskningen inom utformning av försörjningskedjor fokuserar på hur försörjningskedjan kan bli mer resilient och efterfrågestyrd med inriktning mot segmentering och differentiering av försörjningskedjor.”

Per Hilletofths forskarpresentation

Jesper Paasch, professor i lantmäteriteknik

Jesper Paasch är utbildad lantmätare (M.Sc.) vid Aalborg Universitet i Danmark 1989. 2012 disputerade han i fastighetsteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan med avhandlingen ”Standardization of Real Property Rights and Public Regulations: The Legal Cadastral Domain Model”. 2021 befordrades Jesper till professor i lantmäteri­teknik vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning har ett internationellt fokus kring standardisering och modellering inom ”land management”, exempel är markanknutna rättigheter (t.ex. äganderätt, servitut och nyttjanderätter) och 3D fastigheter (t.ex. ägarlägenheter). Jag är, förutom min anställning på Högskolan, även forskningssamordnare för geodata på Lantmäteriets huvudkontor i Gävle, samt professor vid Aalborg Universitet i Danmark. Av andra uppdrag kan nämnas att jag är svensk delegat i den internationella lantmätarföreningen och sammankallande för svenska Kartografiska Sällskapets utbildningssektion. Jag har varit svensk delegat i en ISO arbetsgrupp som tog fram en internationell standard för ”land administration” och varit ordförande för en standardiseringskommitté inom geodataområdet vid Swedish Institute for Standards, SIS.”

Se Jespers installationsföreläsning ”Lantmäteriteknik – mer än bara kartor!”.

Jesper Paaschs forskarpresentation

Silvia Edling, professor i didaktik

Silvia Edling har en grundlärarexamen i svenska och samhällsorienterande ämnen samt en gymnasielärarexamen i historia och engelska vid Uppsala universitet. Silvia disputerade 2009 i didaktik vid Uppsala universitet med avhandlingen “Ruptured narratives: an analysis of the contradictions within young people's responses to issues of personal responsibility and social violence within an educational context”. 2015 antogs hon som docent vid Uppsala universitet och 2019 befordrades Silvia till professor i didaktik vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning kan sägas vila på tre ben. Till att börja handlar den om att synliggöra olika färdigheter som professionella lärare behöver utveckla för att kunna navigera i utrymmet mellan det säkra och osäkra, det vill säga där vetenskapliga kunskaper möter unika människor och en rörlig praktik. För det andra har min forskning belyst olika sätt att förstå och se på demokrati och etik i relation till undervisning. För det tredje har olika sätt att förstå (se på) samt motverka våld studerats inte minst i relation till barns- och ungas förutsättningar till lärande. Forskningen i helhet har ämnat stärka, vidga och berika kunskaper om seendets betydelse för utfall i olika undervisningspraktiker.

Begreppet seende kan förstås som en bro mellan individers kunskaper och meningsskapande och vad de faktiskt ser/noterar i den praktik de ingår i. Det vi ser tenderar nämligen att styra vad vi gör vilket medför att en viktig dimension i under­visning är att stimulera ett vidgat och fördjupat seende med hjälp av forskning, där olika perspektiv ges plats och diskuteras på systematisk basis i relation till specifika kontexter, syften och mål.”

Se Silvias installationsföreläsning ”Seendets betydelse i undervisning”.

Silvia Edlings forskarpresentation

Guadalupe Francia, professor i pedagogik

Guadalupe Francia har en grundskollärarexamen vid Lärarhögskolan ENSPA från 1981 och blev fem år senare auktoriserad översättare vid Universidad de Buenos Aires Argentina. Hon har en filosofie kandidatexamen och magisterexamen vid Stockholms universitet. Vid samma universitet disputerade hon i pedagogik 2000 med avhandlingen ”Policy som text och som praktik. En analys av likvärdighetsbegreppet i 1990-talets utbildningsreform för det obligatoriska skolväsendet”. 2009 antogs hon som docent vid Uppsala universitet och 2016 till professor vid Mälardalens högskola. Guadalupe är sedan 2018 professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Guadalupe är vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Innovativt lärande (SFOIL). Hon är även ledamot i styrgruppen för forskningsmiljön Studies in Education for Equity, Democracy and Sustainability (SEEDS) vid Högskolan i Gävle.

”Min nuvarande forskning är tvärvetenskaplig och handlar om utbildningspolicy och praktik för att bemöta existerande och framtida samhällsutmaningar med fokus på likvärdighet, rättvisa och social hållbarhet. För närvarande arbetar jag med frågor om elevhälsa, våld, mobbning, diskriminering och den globala anti-genusrörelsens frammarsch inom skola och högre utbildning. Ett annat aktuellt forskningsområde är komparativ pedagogik med fokus på genomförande av Barnkonventionen och Agenda 2030 i förskola, skola och lärarutbildning i länder med olika välfärdsmodeller.”

Se Guadalupes installationsföreläsning ”Pedagogikens utmaningar i en turbulent värld”.

Guadalupe Francias forskarpresentation

Anneli Frelin, professor i didaktik

Anneli Frelin har en mellanstadielärarexamen från Högskolan i Gävle/Sandviken 1990 och en doktorsexamen i didaktik vid Uppsala universitet 2010 med avhandlingen ”Teachers' Relational Practices and Professionality”. 2014 antogs hon som docent vid Uppsala universitet och 2018 befordrades Anneli till professor i didaktik vid Högskolan i Gävle. I dag är Anneli biträdande vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Innovativt lärande.

”Mellanmänskliga relationer inom utbildning har alltid väckt min nyfikenhet. Min tidigare forskning har handlat om lärares relationella professionalitet, professionellt omdöme, engagemang och ansvar, men sedan ett antal år har intresset riktats mot de rumsliga dimensionerna av relationer och området utbildningsmiljöer. Jag medverkar i ledningen av det strategiska forskningsområdet Innovativt lärande, forskningsprogrammet Morgondagens lärmiljöer och forskargruppen ROLE – Research On Learning Environments.

Alla vet att den skolmiljö som elever och lärare vistas i till vardags är betydelsefull, men hur samspelar miljön och människorna när det gäller undervisning och lärande? Vad bidrar till en trygg skolmiljö, vad händer när en skola byggs eller byggs om, och varför fungerar miljöerna inte som det var tänkt? Vår forskning har bidragit till såväl empirisk som teoretisk utveckling på området.”

Se Annelis installationsföreläsning ”Utbildningens mellanrum”.

Anneli Frelins forskarpresentation

Mattias Hamberg, professor i företagsekonomi med inriktning redovisning

Mattias Hamberg har en kandidatexamen 1994 och en magisterexamen 1996 från Uppsala universitet. Han har en filosofie doktorsexamen i företagsekonomi vid Uppsala universitet 2000 med avhandlingen ”Risk, uncertainty & profitability: An accounting-based study of industrial firms' financial performance”. 2019 befordrades han till professor vid Universitetet i Stavanger och 2021 tillträdde han tjänsten som professor i företagsekonomi med inriktning redovisning vid Högskolan i Gävle.

“I do research in accounting and finance where I am interested in information firms report to investors, and the investors use of information in markets. My research is of an empirical nature, based on Swedish publicly listed companies, and studied with the help of quantitative research methods. Swedish listed firms have a comparatively high level of reporting transparency, and their ownership is concentrated and often based on unique control vehicles.

In relation to these features, I have studied problems associated with corporate acquisitions and the accounting for them. I also document how corporate ownership relates to performance and decision-making. For example, firms controlled by their founder perform better while also making less risky operating and financial decisions. I find these differences worthy of much further investigation, from both accounting and finance perspectives.”

Se Mattias installationsföreläsning “What to do when you pay too much: The accounting for corporate acquisitions”.

Mattias Hambergs forskarpresentation

Marko Modiano, professor i engelska

Marko Modiano har en kandidatexamen i engelska vid San Francisco State University 1976 och disputerade i engelska vid Uppsala universitet 1987. Han antogs som docent i engelska 2015 och befordrades till professor i engelska 2018 vid Högskolan i Gävle.

”I avhandlingen ”Domestic Disharmony and Industrialization in D. H. Lawrence’s Early Fiction”, undersöktes industrialiseringens påverkan på familjesammanhållning inom Lawrences litterära oeuvre. Forskningen fokuserar på hur ohälsosamma psykosociala miljöer påverkar individens utveckling, särskilt mellan föräldrar och deras barn, mot bakgrund av industrialisering och urbanisering i Storbritannien vid 1800-talets slut.

Inom sociolingvistik har jag genomfört studier om hur det engelska språkets globala spridning påverkar skolundervisning i Sverige. Studier av Mid-Atlantic English, English as an International Language och Euro-English har bedrivits mot bakgrund av det engelska språkets mångfald och hur denna mångfald behandlas i undervisningen. Det multikulturella klassrummet och hur en ökad medvetenhet om mångfald kan berika lärandet är också av vikt. Det övergripande syftet med denna forskning har varit att utöka vår förståelse för den roll som det engelska språket upprätthåller i utbildningssamhället i Sverige, Europa och internationellt.”

Se Markos installationsföreläsning “The Vicissitudes of Bilingualism and Plurilingualism in the European Union”.

Marko Modianos forskarpresentation

Daniel Pettersson, professor i pedagogik

Daniel Pettersson har en grundskollärarexamen, 1994, och en filosofie kandidatexamen i pedagogik med didaktisk inriktning vid Högskolan i Jönköping 1995. Han har en filosofie magisterexamen i historia vid Uppsala universitet 1997 och en specialpedagogexamen vid Umeå universitet 2001. Daniel disputerade i pedagogik vid Uppsala universitet 2008 med avhandlingen ”Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan”. 2016 antogs han som docent och 2021 befordrades han till professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning har inriktat sig gentemot hur utbildning och undervisning tänks och vilka fenomen och ideologier som är styrande. Genom detta kan det sägas att mina studier på ett övergripande plan studerar kunskapsreproduktionen och kunskapsproduktionen i samhället. I detta har jag intresserat mig för en rad pedagogiska, politiska och vetenskapliga praktiker där idéer om utbildning skapas och ges spridning. Mina studieobjekt i detta sökande har bland annat varit internationella jämförande kunskapsmätningar (som till exempel PISA och TIMSS), studier av hur statistik och mätningar används inom utbildning, samt hur vi försöker styra och kontrollera utbildning.

Mina studier inom pedagogik bedrivs på så sätt utifrån ett brett samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv där läroplansteori, komparativ pedagogik och ett intresse för utbildningens "hur-frågor" varit vägledande.

I nuläget arbetar jag aktivt med ett forskningsprojekt som studerar hur läsforskning utvecklats och hur idéer om läsning ges spridning och form inom den samhälleliga diskussionen bärande på idéer om gott medborgarskap, bildning och det goda samhället och hur detta idag alltmer transformeras till en fråga om mätbarhet av specifika läsfunktioner.”

Se Daniels installationsföreläsning ”Hur utbildning begripliggörs”.

Daniel Petterssons forskarpresentation

Lars-Johan Åge, professor i företagsekonomi

Lars-Johan Åge har en kandidatexamen från Högskolan i Gävle och en doktorsexamen från Handelshögskolan i Stockholm. 2009 disputerade han med avhandlingen ”Business Manoeuvring : A Grounded Theory of Complex Selling Processes”. 2018 antogs han som docent i företagsekonomi. 2019 tillträdde han tjänsten som professor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.

”I min forskning började jag med att studera komplexa affärsprocesser som Ericsson och WM-data var inblandade i. Detta resulterade i en vetenskaplig teori om vad som egentligen sker när vi gör en affär. Sedan blev detta en populärvetenskaplig bok som heter "Konsten att göra affärer" (Liber 2010). Efter min avhandling fick jag ett stipendium vid Handelshögskolan i Stockholm för att börja studera förhandlingar och förhandlingsprocesser. Även inom detta område använde jag mig av grundad teori för att skapa och konceptualisera det jag fann i min data. Resultatet blev en teori om hållbara affärer och förhandlingar. Där jag visar på fördelarna med att ersätta det gamla win-win begreppet med "Happy-Happy", alltså med fokus på framtiden och en hållbar relation, och inte bara det mätbara vid en viss tidpunkt. Den här forskningen publicerade jag i boken "Happy-Happy: Fem steg att komma överens med vem som helst” (Volante, 2019). Detta begrepp passar bra till Högskolans profil om hållbarhet då denna känsla av nöjdhet också gäller planeten jorden.”

Se Lars-Johans installationsföreläsning ”När en metod blir ens ämne”.

Lars-Johan Åges forskarpresentation

Publicerad av: Camilla Haglund Sidansvarig: Johan Edqvist Sidan uppdaterades: 2022-05-30
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)