Mäta tidigt eller sent?
Säg sedan att du ska mäta en person som arbetar åtta timmar under två timmar om dagen. Teorin säger att det spelar ingen roll när du mäter. Om det är två timmar i följd eller en timme på förmiddagen och en på eftermiddagen, det har ingen betydelse.
– Men det har det. Säkerheten i data blir sämre om man samlar in den i kontinuerliga sjok. Du får sämre prestanda om du tar två timmar i följd än om du bryter upp insamlingen till två gånger en timme, eller fyra gånger en halvtimme. Ju mer utspridda perioderna är desto bättre blir resultatet.
Svend Erik Mathiassen menar att man sällan funderar på hur mätningarna ska läggas upp utan gör det som blir mest praktiskt och det är att mäta två timmar i följd. Det är okänt för de flesta att fördelningen har betydelse.
I en översikt hittade forskarna 30 olika observationsmetoder i den internationella litteraturen. Bland dem fanns det ingen som hade några kommentarer om hur mätningen skulle fördelas, på vilket sätt observationen skulle ske, och så vidare.
– Det tycks vara en icke-fråga, konstigt nog.
Så kostnadseffektiviteten blir större om man vet hur man ska använda sina pengar klokt.
Om man gör ett mindre lyckat val behöver det inte betyda att en studie är misslyckad, utan att forskarna kunde ha fått fram mer och bättre information för samma peng.
– Kostnadseffektivitet är ju en ganska trivial fråga, men genomslaget inom datainsamling har inte kommit ännu. Sådant tar tid, säger Svend Erik Mathiassen.
Efter tio års forskning inom Forte-centret har forskarna tagit fram några viktiga principer för en kostnadseffektiv mätning, till exempel att sprida ut mätningar, att välja inklinometer i stället för observation, att låta flera ergonomer observera en inspelad film och i stället spara på filmningen.