Sök

Frågor och svar om förändring av utbildningsutbudet

Här är frågor och svar om Högskolans översyn av utbildningsutbudet. Frågorna besvaras av Högskolans ledning och den projektgrupp som arbetar med utvecklingen av utbildningsutbudet.

Frågor & Svar

Varför behöver utbildningsutbudet förändras?

Målet är att Högskolan ska ha ett utbud av utbildningsprogram som ligger i linje med utbildnings- och forskningsstrategin för år 2021-2030. Lärosätet vill öka samhällsnyttan och ha en tydligare koppling mellan utbildningar och forskning. En annan utgångspunkt är att Högskolan vill erbjuda ett utbildningsutbud som är efterfrågat av så väl studenter som arbetsmarknad. Högskolan vill också skapa utrymme för att bättre kunna svara upp på förväntningar på livslångt lärande, genom skräddarsydda kurser för kompetensutveckling och karriärväxling.

Vilka utbildningar försvinner och vilka ska utvecklas?

Det är ännu inte klart då utredningen fortfarande pågår. Ett beslut beräknas kunna tas under juni 2022. Förändringarna i utbildningsutbudet kommer sedan att börja träda i kraft läsåret 2023/24.

Utbildningar kommer att försvinna, hur berörs anställda och studenter?

Dagens aktiva studenter kommer att kunna gå klart sina utbildningar även om det är ett utbildningsprogram som kommer att avvecklas. Det innebär att även de som söker en utbildning under 2022 och blir antagna kommer kunna slutföra studierna på Högskolan i Gävle.

Studenter som behöver ha ett studieuppehåll kan komma att påverkas av att vissa utbildningar läggs ned (avvecklas).

Det är ännu för tidigt att säga något om hur anställda kommer att beröras. När ett beslut om utbildningsutbudet är taget kommer en översyn av organisationen att göras, där bland annat bemanningsplanering och kompetensbehov ingår.

Varför tar den här processen så lång tid?

Det är viktiga strategiska beslut som ska tas och de ska gälla fram till år 2030. Verksamheten behöver få en rimlig tid att gå igenom förändringsförslaget som tagits fram och analysera vad det skulle innebära att genomföra. När beslut har tagits av rektor, preliminärt i juni 2022, kommer det sedan att ta ytterligare flera år att genomföra förändringarna i utbildningsutbudet.

Hur har ni kommit fram till den lista på ifrågasatta utbildningar som presenterats?

Med ledningsprojektets slutrapport (Mot en strategiskt profilerad utbildningsportfölj HIG-UTB 2020/47 LÄNK) som grund har ett analysarbete genomförts gällande Högskolans programutbud där utgångspunkten har varit de tre perspektiven:

  • Utbildningarnas attraktivitet i termer av antal sökande.
  • Forskningens styrka i termer av forskningskompetens och utbildning på forskarnivå.
  • Samhällsnytta i termer av efterfrågan på arbetsmarknaden.

De tre perspektiven har belysts genom att närmare undersöka programmens koppling till kompletta akademiska miljöer i vilket tre indikatorer har använts; studenternas möjlighet till progression, kompetens för forskningsanknytning samt handledningskompetens. Studenternas efterfrågan har belysts utifrån andelen förstahandssökande relativt totalt antal sökande samt antal förstahandssökande. Vidare har Arbetsförmedlingens framtidsprognoser använts för att belysa arbetsmarknadsperspektivet. Analysen har resulterat i en samlad bedömning av utbildningsprogram där svagheter i ett eller flera perspektiv har kunnat urskiljas. Dessa program har även belysts i ett nationellt perspektiv vad avser attraktionskraft, det vill säga hur stor andel av de sökande på nationell basis har sökt sig till Högskolan.

Varför måste vissa utbildningar avvecklas?

Det handlar om att Högskolan vill utveckla utbildningsutbudet, både det som ska behållas och nya delar som kan tillkomma, därtill behöver ekonomin vara i balans långsiktigt. Bedömningen är att mellan 20 och 50 miljoner kronor behöver frigöras för att både kunna utvecklas och vara i balans med ekonomin, vilket motsvarar 5-10 procent av den totala utbildningsvolymen. Prognoser visar att vi kommer att landa i ett underskott på omkring 20 miljoner årligen från 2024/25 om vi inte gör dessa insatser nu.

Vilka utbildningar är det som utreds?

Utredningen omfattar både utbildningar som kan utvecklas och utbildningar som eventuellt kan avvecklas för att ge utrymme för en strategisk utveckling.

Dessa program utreds för en eventuell utveckling:

  • Personal- och arbetslivsprogrammet
  • Kandidatprogrammet i kriminologi
  • Företagsekonomiska magisterprogrammet, inriktning redovisning
  • Masterprogram i religionsvetenskap
  • Byggnadsingenjörsprogrammet (utreds för antingen avveckling eller utveckling)
  • Dataingenjörsprogrammet
  • Maskiningenjörsprogrammet, Co-op (utreds för antingen avveckling eller utveckling)
  • Lantmätarprogrammet, inriktning högskoleingenjör
  • Magisterprogram i geomatik
  • Magisterprogram i Besluts-, risk och policyanalys

Dessa program utreds för en eventuell avveckling:

  • Folkhälsostrateg för hållbar utveckling
  • Idrottsvetenskapliga programmet, inriktning hälsofrämjande livsstil
  • Kommunikationsprogrammet:
    - Inriktning kommunikatör
    - Inriktning professionellt skrivande
  • Rättsvetenskapligt program med inriktning mot skatterätt och fastighetsrätt
  • Människa-kultur-religionsprogrammet
  • Industridesign
  • Byggnadsingenjörsprogrammet (utreds för antingen avveckling eller utveckling)
  • Maskiningenjörsprogrammet, Co-op (utreds för antingen avveckling eller utveckling)

 

Vem vänder personal sig till för frågor och funderingar?

I första hand är det närmaste chef som svarar på frågor och har en dialog med sina medarbetare. Det kommer också att finnas möjlighet för stöd genom företagshälsovården Previa. Fortlöpande kommer information att ges på avdelningsmöten, enhetsmöten och vid stormöten för all personal. Då kommer det också finnas möjlighet att ställa frågor eller komma med synpunkter.

Vem vänder sig studenter till för frågor och funderingar?

Studenter kan vända sig till avdelningen för Utbildningsstöd, UBS, via studentsupport@hig.se med frågor.

Hur ser processen ut?
Vad menas med kompletta miljöer?

Högskolans ledning har ett ansvar att se till att de anslag till utbildning och forskning som Högskolan får räcker till för att säkerställa att all utbildning vid Högskolan bedrivs i en sådan miljö som kvalitetskraven föreskriver. Högskolan måste begränsa sin bredd för att istället samla sina tillgängliga resurser kring ett mindre antal miljöer - miljöer som ger förutsättning för en aktiv forskningsverksamhet, som har goda förutsättningar att rekrytera studenter och som kan bygga upp ett nära samband mellan utbildning och forskning. Strategin för att både kunna rekrytera kvalificerade lärare och forskare och samtidigt stärka sambandet mellan forskning och utbildning är att bygga kompletta miljöer, d.v.s. miljöer där det bedrivs forskning och utbildning på alla nivåer.

Kompletta akademiska miljöer är utbildning som är forskningsanknuten och som ännu bättre kan bidra till samhällsnytta, där utbildning och forskning nyttiggörs i samverkan med det omgivande samhället.

Vilka ämnen prioriteras på Högskolan i Gävle?

I det offentliga samtalet har den pågående översynen av Högskolans utbildningsutbud beskrivits i termer av att ”humaniora” ska läggas ned. Men finns inte några strategier för specifika ämnen eller ämnesområden. Den strategi som ligger bakom översynen är att ämnen och ämnesområden inom vilka det finns förutsättningar att bygga kompletta miljöer får högre prioritet. Därtill finns det ämnen (humanistiska och andra) som är oerhört viktiga stödämnen i olika utbildningar och dessa kommer alltid att ha en plats vid Högskolan. Men som grundprincip kan inte alla dessa ämnen vara huvudområden i en examen och ha egna utbildningsprogram.

Ni talar om utbildningsprogram – men vad händer med de fristående kurserna?

Det som nu är föremål för översyn i Högskolans utbildningsutbud är program. Ett program är ett flerårigt åtagande för både studenten och Högskolan, och leder till en examen. Programutbildning och examen skapar stora förväntningar på utbildningens gångbarhet på arbetsmarknaden. En student som gått ett flerårigt utbildningsprogram och erhållit en examen förväntar sig att därigenom bli gångbar på arbetsmarknaden men Högskolan garanterar också genom att utfärda examen att studenten har de nödvändiga förkunskaperna inom huvudområdet för att gå vidare i utbildningssystemet på avancerad nivå och forskarnivå. Ett program som leder till examen ställer således höga krav på Högskolan men kräver också en stor investering av studenten. Ett alternativ till att läsa hela program är att läsa fristående kurser. I fråga om fristående kurs har såväl studenten som Högskolan möjlighet till större flexibilitet i utbudet och fristående kurser kan snabbare anpassas till efterfrågan från studenterna och arbetslivet. Kvalitetskraven är givetvis höga även på fristående kurser men de är möjliga att uppnå utan samma långsiktiga åtaganden som för program. I nuläget är dock programmens andel av Högskolans ekonomiska utrymme så stort att fristående kurser riskerar att helt trängas ut. En viktig del i den pågående översynen är därför också att minska andelen programutbildning till förmån för ett större (och kanske i någon mening bredare) utbud av fristående kurser som kan läsas av såväl unga högskolenybörjare som av yrkesverksamma som behöver fylla på eller komplettera sin utbildning. ”Livslångt lärande” är idag en mycket viktig del i högskolors och universitets uppdrag och en viss förskjutning från program till fristående kurs är nödvändig för att möjliggöra detta.

Ska ni lägga ner humaniora på HiG?

Den pågående översynen av utbildningsutbudet syftar inte till att avveckla humaniora eller något annat ämnesområde. Det är bredden i utbildningsutbudet och formerna för utbildningen (program/fristående kurs) som står i fokus. Det är således fullt möjligt att avveckla ett eller flera utbildningsprogram utan att för den skull minska den totala omfattningen av exempelvis humanistisk utbildning. Den totala omfattningen av humaniorautbildning vid Högskolan i Gävle har under den senaste tioårsperioden ökat från 7,7 % 2011 till 10,5 % 2021. Däremot har bredden minskat på så sätt att färre humanistiska ämnen finns vid Högskolan.

Beslut om det strategiskt förnyade utbildningsutbudet väntas tas i juni och då vet vi hur både program och ämnen påverkas.

Hur är det med jämställdheten på HiG (som också diskuterats i media)?

Jämställdhet är ett område som ett lärosäte och tillika statlig myndighet ska arbeta med på ett systematiskt sätt. Sedan några år har HiG ett nytt kvalitetssäkringssystem och med jämna mellanrum ska olika områden utvärderas internt. Nästa år är det just jämställdhetsarbetet som ska utvärderas. HiG granskas också av uppdragsgivaren staten.

Nyligen genomförde Universitetskanslersämbetet, UKÄ, en granskning av själva kvalitetssystemet, som fick godkänt men med förbehåll, bland annat ska jämställdhetsområdet utvecklas ytterligare.
I media framställdes det som att arbetet ”sågades” och en ledarskribent talade om att ”gubbigheten sitter kvar i regementsväggarna”.

Fakta är att UKÄ gav både ris och ros: ”Högskolan har flera goda exempel på ett välintegrerat jämställdhetsarbete. Lärosätet har en hög ambitionsnivå och förefaller vilja arbeta för att höja kunskapsnivån om jämställdhet och genus bland sina medarbetare.” Det som Högskolan behöver jobba vidare med är själva uppföljningen av jämställdhet i utbildningarnas innehåll och genomförande.

Fakta är att alla chefer har gått en utbildning i jämställdhetsintegrering och även nyanställda lärare får liknande utbildning. Jämställdhetsaspekter ska finnas med i planering och utvärdering av utbildningar.

Fakta är att närmare 70 procent av Högskolans studenter är kvinnor. Bland doktoranderna är fler än hälften kvinnor, bland de disputerade lärarna är fler kvinnor än män. I rektors ledningsgrupp är hälften kvinnor och hälften män. Det som återstår är att uppnå en balans även bland professorerna. För tio år sedan var endast 11 procent av andelen professorer på Högskolan kvinnor, idag har andelen ökat till 26 procent. Rikssnittet är 29 procent, här har hela sektorn ett arbete att göra för att uppnå en balans.

Löneskillnader bland professorerna har också diskuterats i media. Här är skillnaden mellan män och kvinnor på Högskolan 3,1 procent. Varje år gör Högskolan en lönekartläggning och där framgår att det finns inga osakliga löneskillnader.

Liksom alla lärosäten i Sverige arbetar HiG med ”breddad rekrytering”. Förutom att exempelvis inspirera personer från studieovana hem att söka till högskolan kan det handla om att locka kvinnor till ingenjörsutbildningar, vilket vi gör sedan flera år tillbaka (inte utan viss framgång, hälften av studenterna på civilingenjörsutbildningen är kvinnor). Det kan också innebära att fokusera på andra utbildningar med ojämn könsfördelning, till exempel andelen män i vård- och lärarutbildningar.

Hur kommer förändringarna av utbildningsutbudet att påverka jämställdheten på HiG?

Det är för tidigt att säga eftersom inga beslut har tagits ännu. Rent generellt är en majoritet av högskolestudenterna kvinnor (se också frågan ovan), det är nästan bara på de tekniska utbildningarna, ingenjörsutbildningar, som det finns en större andel män än kvinnor. I Högskolans rekryteringsinsatser ska det vara ett fokus på breddad rekrytering, att försöka attrahera personer från studieovana hem, försöka få en jämnare könsfördelning etc. (en jämställd könsfördelning är mellan 40 och 60 procent för respektive kön).

Målet med den strategiska förnyelsen av utbildningsutbudet är inte att det ska bli färre utbildningsplatser på HiG, men däremot att en del av de begränsade resurser som finns i utbildningsanslaget ska frigöras för att kunna utveckla vissa program i enlighet med Högskolans strategi och för att kunna skapa fler fristående kurser som ofta efterfrågas inom ”livslångt lärande”, som handlar om kompetensutveckling och karriärväxling.

Har du en fråga som inte finns med?

Maila till: utbildningsutbud@hig.se

Frågor och svar utvecklas löpande.

Publicerad av: Anders Munck Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2022-04-08
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)