Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Studentuppsats resulterade i motion till riksdagen
Mätmetoden går ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer. Detta ger måttenheten invånare per kilometer.
Ett särskilt mått, ett gleshetsindex som fått namnet RURIX (Rurality Index), visar hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Avgränsningsområdet i examensarbetet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner.
Högre mätvärden finns främst där folk är bosatta och vägnätet väl utbyggt. Låga värden finns i glesbefolkade områden med antingen dåligt utbyggt eller obefintligt vägnät.
Sven Bergström och Kenneth Johansson (c) konstaterar i sin riksdagsmotion att RURIX-metoden har stor potential att vidareutvecklas: "Genom RURIX har vi funnit en mätmetod som genom sin enkelhet kan utvecklas till en gemensam nämnare för dem som arbetar med regionalpolitik och därigenom bidra till en bättre och rättvisare ordning i djungeln av mått för befolkningstäthet och tillgänglighet.".
- Det finns många olika användningsområden, säger Peter Jäderkvist, till exempel för politiker att fördela bensinskatten eller att avgöra var skolor ska finnas, vägar byggas eller var förskolor eller vårdenheter ska placeras för att bli maximalt tillgängliga.

Peter Jäderkvist
För mer information, kontakta:
Peter Jäderkvist, student vid Geomatikprogrammet, 073-080 33 83
Janne Margrethe Karlsson, universitetsadjunkt i samhällsbyggnad, 026-64 89 37 eller 070-749 73 73