Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

2014-05-04


Äldre som bor i staden mår bättre

Britt-Marie Sjölund, doktorand och adjunkt i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning att äldre som bor i staden håller sig friskare längre, men också att äldre kvinnor är mer funktionsnedsatta än män.

Britt-Marie Sjölund har, genom att analysera omfattande data från tre studier, Kungsholmsprojektet, Nordanstigsprojektet och SNAC-Nordanstig, samt genom djupintervjuer, funnit nya rön om de äldres situation.

- Det yttersta målet har varit att identifiera faktorer som kan förebyggas
så att funktionsnedsättning kan förhindras eller skjutas upp, säger Britt-Marie Sjölund

- I och med att vi lever längre är det viktigt att förebygga uppkomsten av funktionsnedsättning.

Äldre som bor i staden mår bättre

Hennes forskning visar att den äldre befolkningen mår bättre i staden än på landsbygden.

- Jag blev först förvånad, man har nog tidigare trott att det var precis tvärtom, säger Britt-Marie Sjölund

I sin analys pekar hon på livsstilsfaktorer, som vad vi äter, som en förklaring. På landet är det också större förekomst av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes som är typiska livsstilssjukdomar.

- Det spelade också stor roll hur man haft det i hela livet och vad man tidigare arbetat med.

På landet var det vanligaste arbetet jord och skogsbruk, ett tungt arbete. I staden däremot dominerade arbete i affär och på kontor. I den stora undersökningen hade endast två personer från Stockholm arbetat med jordbruk

- Man går heller inte till doktorn så gärna på landet, man ska klara sig själv.


Kvinnorna mest sjuka men lever längst

Kvinnorna har största funktionsnedsättningen och flest sjukdomar men lever längst. Förekomsten av funktionsnedsättning har även ökat hos kvinnor över tid medan den hos män legat på samma nivå.

- En förklaring kan vara att sjukdomar påverkar oss olika. När man undersökt  exempelvis reumatiska sjukdomar så såg man att kvinnor blev mer funktionsnedsatta av samma sjukdom.

Män söker inte heller vård i samma utsträckning som kvinnor. Detta kan vara en förklaring till att män dör knall och fall, man tiger och lider.

Den informella vården

Det system som använts kan också fånga upp dem som finns i den informella vården och de har man inte kunnat nå tidigare. Det mesta av äldrevården idag utförs av frivilligkrafter. Den informella vården är tre gånger så stor som den formella.

- Jag kunde se att man har mer informell vård på landet, man har ett större socialt nätverk där och har flera som man kan få hjälp och stöd av.


Framåt

Britt-Marie Sjölund vill gärna fortsätta sin forskning.

- Livskvalitet tycker jag är intressant, och att koppla det mot funktionsförmåga och se sambanden där.

Och vad händer när den formella vården dras ner och förändras och trycket på den informella vården blir ännu större.

- Att vara beroende av hjälp från annan person påverkar dels livskvaliteten
negativt hos den person som behöver hjälpen men även hos den
informella (närstående) vårdgivaren, säger Britt-Marie Sjögren.




Britt-Marie Sjölund disputerar den 5 maj, kl. 13.00 vid Karolinska
Institutet med avhandlingen "Physical functioning in old age: Temporal trends and geographical variation in Sweden"

Adress: Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6 (Scheelelaboratoriet),
Karolinska Institutet, Solna.

Opponent är professor Kurt Svärdsudd, Uppsala universitet. Huvudhandledare har varit docent Eva von Strauss, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Bihandledare har varit Maria Engström docent vid Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle.


För mer information v v kontakta:
Britt-Marie Sjölund, universitetsadjunkt i vårdvetenskap Högskolan i Gävle
Telefon: 026- 64 82 96, 073-076 11 96 
E-post: britt-marie.sjolund@hig.se




Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Douglas Öhrbom Sidan uppdaterades: 2014-05-05
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)