Sverige är inte längre ett mönsterland i arbetet mot mobbning
Att på tio år gå från bäst till medelmåtta bör uppfattas som en stor besvikelse, något har slagit fel, säger Peter Gill, professor emeritus i pedagogik, vid Högskolan i Gävle.
.png)
Skriv ut
Sverige var bäst i klassen
Under många årtionden har förekomsten av mobbning i Sverige, i internationella studier, ofta varit lägst bland de undersökta länderna. Svenska myndigheter, beslutsfattare och skolansvariga har varit pionjärer i arbetet mot mobbning.
Sverige var bäst i klassen – men inte längre.
Något har slagit fel
Den nya PISA-undersökningen tar också upp förekomsten av mobbning. 15-åriga elever, från 35 OECD-länder, har beskrivit i vilken grad de hade blivit mobbade. Med det menas, medvetet utestängda från gruppen, retade/hånade, hotade eller slagna/knuffade av andra elever, eller upplevt andra elever sprida elaka rykten om dem.
I detta ”mobbningsindex” hamnar svenska elever på 12:e, 22:a, 19:e respektive 14:e plats, strax över OECD-genomsnittet.
- Sverige är inte längre ett mönsterland, något har slagit fel. Att på tio år gå från bäst till medelmåtta, bör uppfattas som en stor besvikelse, säger Peter Gill.
Minst en mobbad i varje klass
Rapporten konstaterar också att mobbning är det kanske största hotet mot elevers välbefinnande, med allvarliga konsekvenser för offer, mobbare och medlöpare, samt att det finns minst en mobbad i varje skolklass.
Har andra kommit ikapp?
En förklaring till att Sverige inte längre är bäst i klassen skulle kunna vara att andra länder har kommit ikapp. Att det alltså inte handlar om en ökad förekomst av mobbning i Sverige.
- Om det är så att andra länder har kommit ikapp Sverige, innebär det att nya tag måste tas. Att svenska lärare, rektorer och anti-mobbningsteam fortsätter att prioritera en trygg skola för alla skolbarn.
Ett ljus från Gävle
Tillsammans med forskare från Högskolan i Gävle, driver Gävle Kommun ett forskningsbaserat anti-mobbningsinitiativ, som har visat lovande resultat. Här anpassas insatser utifrån specifika skolors särskilda förutsättningar,
På en skola i Gävle med 400 elever uppskattades i oktober 2016 antalet mobbade elever till 11 (fyra pojkar, sju flickor). I april 2017 var nio mobbade (fyra pojkar, fem flickor). I sex av 18 skolklasser förekom ingen mobbning vid båda mättillfällena.
- Nolltolerans är möjlig, men för att nå dit borde ansvariga fortsätta använda begreppet ”mobbning” i stället för ett sammelsurium av begrepp som kränkning, kränkande handlingar, kränkande behandling och så vidare, säger Peter Gill.
För mer information, v v kontakta:
Peter Gill, professor emeritus i pedagogik, vid Högskolan i Gävle
Telefon: 070-349 86 40
E-post: peter.gill@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Foto: Privat
