Den som har låg oro för miljön läser sämre under en miljövänlig lampa

En miljövänlig person korrekturläste bättre om den trodde sig arbeta under en miljövänlig lampa. Men den som uppgav låg oro för miljön presterade sämre under en lampa märkt "Miljövänlig", än under en omärkt lampa, säger Andreas Haga, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Förväntningarna styr allt

I en serie experiment har Andreas Haga visat att förväntningarna om de miljövänliga produkterna, styr både upplevelse och prestation. Han använde sig av två lampor, en märkt "Miljövänlig" och en vanlig, där båda lamporna i själva verket var identiska.

Det visade sig att en miljövänlig person korrekturläste avsevärt bättre om personen trodde sig arbeta under en miljövänlig lampa. Men det fanns en överraskande motsatt effekt hos dem med låg oro för miljön, där blev resultaten i motsvarande grad sämre om lampan var märkt "Miljövänlig".

Han fick samma resultat när han testade färgseende, lampan avgjorde.

Gäller även vid bedömning av karaktärer

För att visa hur generaliserbar effekten är valde Andreas också en uppgift som inte är relaterad till lampan i sig. Vid färgseende och korrekturläsning finns ändå en naturlig koppling till en skrivbordslampa.

Här gällde det att göra bedömningar av åtta egenskaper hos individer, t ex om de är slösaktiga eller sparsamma, genom att titta på fotografier av dem.

- Även när man bedömde människor, så bedömde man deras egenskaper mera positivt under en "Miljövänlig" lampa om man var en miljövänlig person och vice versa om man hade låg oro för miljön, säger Andreas Haga.

Samvetets betydelse

Andreas menar att vi har ett moraliskt konto som är olika för olika personer. Om man bryr sig om miljön och ska bedöma en miljövänlig produkt, för att bespara sig dåligt samvete, så kan motivationen öka för att prestera bättre eller att bedöma produkten bättre.

- För att det skall bli en matchning mellan ens attityd och den här lampan så kanske man anstränger sig mer för att den ska bli bättre, därför att man vill det.

Om man däremot har en låg oro för miljön, menar han, så kommer man inte att känna något dåligt samvete om den här lampan inte är skön att använda eller om man skulle presera sämre under den.

- Man bryr sig inte och presterar bättre under en vanlig lampa än under en miljövänlig.

Moraliska argument biter inte

Andreas säger att resultaten, i samtliga studier, är väldigt robusta och generaliserbara. Vi har väldigt olika beteenden beroende på vad vi har för värderingar och attityder och det är starkt polariserat.

- De som är vaccinerade mot oro för miljön, de är väldigt svåra att komma åt. De måste hjälpas in i ett bättre beteende, utan att de märker det, och vi behöver ju inte lägga så mycket krut på de som är miljövänliga.

Han tror inte på att försöka tvinga någon att ändra attityder och värderingar och ser det som slöseri med tid att försöka övertyga någon som inte vill bli övertygad.

Det måste bli lätt att göra rätt

Det man bör göra, enligt Andreas, är att underlätta ett miljövänligt beteende. Det skall vara enklare, än något annat, att göra det eftersträvande beteendet.

När det gäller t ex bilar, om man ska locka de som inte är övertygade, så måste det vara enklare och framförallt billigare att vara miljövänlig.

Och vid källsortering, om man på något sätt lyckas göra källsortering enklare än det är att gå ut med en soppåse. Då kommer människor göra det, därför att det är enklare.

- Om jag inte tycker om miljövänliga produkter och någon tvingar det på mig och jag dessutom ska använda produkten och göra något, då kanske jag väljer att bete mig i motsatt riktkning.

Han berättar att man, när det gäller miljövänliga produkter, nu medvetet kan hålla igen för att inte väcka aggression. Då studier visat att det blir högre köpfrekvens om man har lite mindre och inte är lika påtryckande information.

- Man får inte trampa någon på tårna, säger Andras Haga.

--------------------------------------------------------------------------------

Andreas Haga försvarar sin avhandling ”Psychological consequences of moral labelling in the built environment” vid Högskolan i Gävle den 7 mars kl 13:00-16:00 i sal 12:108, Lilla Jadwigasalen.

Opponent är Maria Johansson, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet och handledare har varit professor Patrik Sörqvist,professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

--------------------------------------------------------------------------------

För mer information, v v kontakta:
Andreas Haga, doktorand i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle
Telefon: 073-943 01 38
E-post: andreas.haga@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Anna Sällberg