Samhällsarbete – åter aktuellt i Sverige

2018-09-10 

"Vi är tillbaka till där stora grupper faller genom maskorna och samhällsarbetet blir då ett sätt att tillsammans stärka varandra och motverka ökande ojämlikhet och utanförskap", säger Stefan Sjöberg och Päivi Turunen, forskare i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Demonstration mot förändringar i LSS

 

Den 13-14 september möts studenter, lärare och nordiska forskare på Högskolan i Gävle kring ett samtal om samhällsarbetet och en bokrelease. Stefan Sjöberg och Päivi Turunen har varit redaktörer för antologin "Samhällsarbete: aktörer, arenor och perspektiv".

Bokens 17 författare lyfter samhällsarbete, på engelska Community work, som ett viktigt perspektiv inom socialt arbete. I boken synliggörs människors livsvillkor och samhällsarbete i utsatta lokalsamhällen från marginaliserade glesbygder till segregerade förorter. Allt från traditionellt samhällsarbete till nya arbetssätt bortom välfärdsstatens kärnverksamheter belyses.

Stora grupper faller genom maskorna

- Vi är tillbaka till där stora grupper faller genom maskorna, det individuella arbetet är jätteviktigt men det räcker inte till och därför behövs samhällsarbete här nu mer än tidigare, det är vår poäng, säger Päivi Turunen.

Päivi och Stefan menar att samhället har förändrats väldigt mycket under de senaste decennierna och att välfärdsmodellen inte längre omfattar hela befolkningen. Det kan handla om grupper i befolkningen, men också geografiska områden som segregerade förortsområden eller utsatta glesbygder.

Samhällsarbete kan bedrivas av socialarbetare och många andra

Päivi slår fast att samhällsarbete har en lång historia inom socialt arbete, ända från 1800-talets slut då settlementrörelsen startade socialt arbete och forskning i slumområden där dåtidens arbetarklass och invandrade bodde, framför allt i Storbritannien och USA. Bland aktiva fanns många kvinnor.

Rörelsen spred sig ända till Sverige där den fick namnet hemgårdsrörelsen, numera Fritidsforum, fortsätter Päivi. Denna rörelse etablerade grannskapshus/hemgårdar med barnkrubbor, ungdoms- och kvinnoverksamheter, medborgarkurser, matbespisning, hyresgästföreningar, fackföreningar, konstgallerier mm. Aktiva initierade även socialpolitiska reformer och social lagstiftning. Den första svenska hemgården, Birkagården, etablerades i Stockholm 1912. Även i Gävle etablerades en hemgård.

- De framväxande folkrörelserna, som frikyrkorörelsen och idrottsrörelsen, kan också ses som en form av samhällsarbete, tillsammans med arbetarrörelsens olika delar, säger Stefan Sjöberg och att det var kraften i folkrörelserna som bidrog till att driva fram välfärdsstaten.

Han menar att om inte den kraften hade funnits så hade vi nog inte haft den välfärdsmodell som vi hade sedan, men att mycket av detta sedan gått förlorat i Sverige och att det individfokuserade har blivit väldigt dominerande.

- Det problem vi ser i samhället idag, inte minst i segregerade förortsområden och marginaliserade glesbygder, kräver andra arbetssätt än bara individfokuserat socialt arbete, säger Päivi Turunen.

Utan protesterna inga reformer

Stefan Sjöberg berättar att samhällsarbete kan bedrivas av professionella socialarbetare och att det i Sverige oftast är fältgrupper som jobbar med samhällsarbetet.

- Fältgruppen i Gävle är föregångare på det området och Nordostprojektet i Gävle, där fältgruppen var involverad, är ett bra exempel med minskad skadegörelse och kriminalitet som följd, säger Stefan Sjöberg.

Men han vill också lyfta värdet av utsatta grupper som själva organiserar sig för att göra sin röst hörd. Här nämner han som exempel den sociala rörelse, Megafonen, som för några år sedan bildades på Järvafältet i Stockholm och som med olika ungdomsfestivaler, mötesserier och idrottsaktiviteter engagerat många ungdomar.

Ett annat exempel, menar han, är där funktionsnedsatta tillsammans försöker stärka sina rättigheter och som kollektiv få större styrka i att göra sin röst hörd.

- Utan detta tror jag inte att alla de reformer, eller ens lagstiftning, som vi idag har på området hade kommit till stånd, säger Stefan Sjöberg.

Nordiskt symposium om samhällsarbete

Symposiet samlar lärare och forskare från olika lärosäten i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

- Deltagarna har stor kännedom om samhällsarbete, som inte så många i Sverige har och ska bidra med sina erfarenheter och perspektiv, säger Päivi Turunen och Stefan Sjöberg.

Tid: 13–14 september
Plats: Sal 51:525 och Krusenstjernasalen Högskolan i Gävle

Program

Symposiets språk är både svenska och engelska.




 

För mer information, kontakta:
Stefan Sjöberg, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 81 90
E-post: stefan.sjoberg@hig.se

Päivi Turunen, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle
Tel: 026-64 86 78
E-post: paivi.turunen@hig.se


 

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Janerik Henriksson/TT 

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Douglas Öhrbom Sidan uppdaterades: 2018-09-10
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)