Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Forskare vid Högskolan i Gävle: "Gör inte socialekologi till ett modeord bland andra"

2019-02-15 

- 60 procent av de vetenskapliga artiklar vi tittade på använde begreppet utan att definiera vad de menade med det och då blir det bara ett modeord eller ”buzzword” och det är ingen som vinner på det, säger Johan Colding, docent i naturresurshushållning vid Högskolan i Gävle.

Johan Colding

Socialekologin behandlar samspelet mellan sociologiska grupper, kulturer och samhällen och deras förhållande och samspel med den omgivande fysiska miljön. Begreppet har sitt ursprung i forskarnas insikter av att studera de lokalsamhällen som har överlevt under lång tid genom att förvalta sina naturresurser på ett hållbart sätt. Det kunde handla om nordamerikanska indianer, lokala fiskarbefolkningar, samer, eller ursprungsbefolkning i Amazonas regnskog.

- Hur man byggde in ekologisk kunskap och förståelse av ekosystemet i form av institutioner, det vill säga regler och normer, för hur man faktiskt förvaltar det här. Hela det ramverket använde vi och det var väldigt fruktbart, säger Johan Colding, som tillsammans med Stephan Barthel kommit ut med en ny artikel i tidskriften Ecology & Society med anledning av att begreppet socialekologi precis har 20 år på nacken.

Hur mår Stockholms ekosystem?

Forskarna använde sedan det socialekologiska ramverket för att titta på städer i västvärlden och Stockholm blev ett av de första urbana områden man tittade på. Inom området, som var hundra tusen hektar stort, fanns 128 koloniområden och 24 golfbanor och även villaområden med en stor andel grönska som tidigare hade registrerats som byggd mark.

Johan säger att alla villaområden, mer eller mindre, registrerades som byggd mark. Men att de nu kunde visa att 80 procent av de här områdena faktiskt var gröna och att de bidrar till att bygga motståndskraft i ekosystem och att de samverkar med naturreservaten i att stödja biologisk mångfald.

Kolonister och biodlare är ovärderliga

- Så började bland annat jag och Stephan att kartlägga det här informella, vad är det för brukare som finns här, inte vad staten eller staden gör, utan vad folk gör på sina bakgårdar. Betydelsen av kolonister, biodlare och andra.

Detta var något helt nytt, att visa att traditionerna förs vidare också i Stockholm inom ungefär samma ramverk. Så skapades det man nu kallar urban green commons, en förvaltning där människor själva tar hand om ett grönområde, och som Colding och Barthel bland annat studerade i Berlin och som också fått efterföljare på andra ställen, inte minst i Sverige.

- Mycket av det här har drivits fram av det socialekologiska ramverk som vi utvecklade och som vi numera använder i forskningen som vi bedriver inom Urban Studio.

Intresset har fullkomligen exploderat

Johan säger att syftet, med att studera hållbara lokalsamhällen, var att se vad vi i västvärlden kan lära av dessa och att intresset sedan fullkomligt exploderat och att det nu finns ca 13000 vetenskapliga publikationer i ämnet.

- Vi kunde se att de flesta forskare hade inspirerats av våra teorier om det social-ekologiska samspelet, som vi utvecklade 1998, och som är perfekt för att analysera komplexa samhällssystem.

Det som är positivt, menar han, är att fler och fler använder hela konceptet. Från början var världsbilden att det sociala systemet var för sig och det ekologiska för sig. Men att man idag accepterar att det är ett enda system och att allt hör ihop och att där ligger förtjänsten och det stora bidraget med hela det socialekologiska systemet.

Låt det inte bli ett buzzword

- Men, 60 procent av de vetenskapliga artiklar vi tittade på, säger Johan Colding, använde begreppet utan att definiera vad de menade med det och att det då blir ett modeord bara och ingen vinner på det. Alltför många gånger så använder man begreppet utan att det finns något konkret. Det är egentligen samma som det här med hållbar utveckling, det har blivit ett buzzword.

Johan säger att det är sant att vi har fått det bättre och bättre men att det har skett på planetens bekostnad och att vi glömmer bort det ibland.

- Jag är för det institutionella, där staten har en funktion och där kommunen och det lokala reglerar. Motsatsen är ju marknaden, som är den osynliga handen, och jag tror inte på att marknaden tar hand om allt detta.


Text: Douglas Öhrbom
Foto: Britt Mattsson

Kontakt

För mer information, kontakta:
Johan Colding, docent i naturresurshushållning och forskningskoordinator vid Urban Studio Högskolan i Gävle
Tel: 08- 673 95 39
E-post: johan.colding@hig.se

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Douglas Öhrbom Sidan uppdaterades: 2019-02-15
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)