- Vi ser att det har stor betydelse vad man kommer in i sin naturupplevelse med för tidigare erfarenheter, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
Enligt Karl visar tidigare studier på ett tydligt samband mellan hur ofta man under sin uppväxt har varit i naturen och hur mycket man har lekt utomhus och ens kopplingar och attityder till naturen i vuxen ålder.
- Det nya vi ser här är att det också spelar roll för upplevelser i stunden som man har som stadsbo och att det också kan spelar roll för välbefinnande och hälsa. Vi tror att det blir som en självförstärkande cirkel, där det ena leder till den andra, säger Karl Samuelsson.
Typ av natur spelar roll
Studien visar också att om man har en högre koppling till naturen så har en viss typ av natur en mycket större återhämtande effekt
- Det handlar om platser som har ekologiska värden, att det kanske finns stora gamla lövträd, eller ängar, olika sorters ekosystem som är viktiga för den biologiska mångfalden som upprätthåller de här värdena, säger Matteo Giusti.
Stadens natur är och kommer att vara vår vanligaste kontakt med naturen
Att skapa livsmiljöer som samtidigt stöder människors välbefinnande och ekologisk hållbarhet är därför en angelägen prioritering, framhåller forskarna.
- Det motsatta gäller också, har man en låg koppling till naturen, så är det mer sannolikt att man har en återhämtande upplevelse i områden som inte har någon natur, säger Karl Samuelsson.
- Man måste börja tidigt och tänka på att låta barnen få lära sig om naturen i stadsnaturmiljöer, det är långa processer. Den som får en relation till naturen tidigt växer sedan upp och blir beslutsfattare och opinionsbildare, det driver varann, säger Matteo Giusti.
Artikeln publicerad i PLOS ONE