Samarbetet utbrett mellan Sveriges organiserade brottslingar

- Det som blir intressant är att vi kan visa, inte längre bara spekulera, en exakt siffra på hur många som finns i registren, och de brottsliga, sociala och demografiska egenskaperna, säger Amir Rostami.

Den uppmärksammade studien som publicerades 2018 visar att det handlar om cirka 15 000 individer. Drygt 12000 inom organiserad brottslighet, ungefär 1700 extremister, -höger, vänster eller islamister, och 700 aktiva inom fotbollsfirmor

"De är inte så ensamma"

Amir säger att mycket av våra förutfattade meningar och fördomar, är just fördomar. Att till exempel enskilda hotaktörer ska vara ensamma, vi ser att alla inte är ensamma i sin brottslighet.

- Man kan säga att individer inom dessa miljöer är lika sociala eller samarbetsvilliga som individer i övriga samhället.

Därför vill han att vi i större utsträckning kan se detta som en del av samma problem och samma utmaning.

- I våra nätverksanalyser kan vi se att det finns ett samarbete mellan individer inom olika miljöer och vi ser även att de så kallade ensamagerande individerna också har vissa kopplingar till gängen. Det verkar också finnas vissa individer som är väldigt samarbetsinriktade, ett slags kriminella kameleonter.

Samhällets representanter blir motståndare eller förrädare

- De är antingen mot den nuvarande ordningen eller försöker utnyttja den nuvarande ordningen och de ser samhällets representanter som motståndare, eller till och med som förrädare.

Han säger att han försöker väva in detta i form av organiserad antagonism, därför att förutom att det finns likheter mellan organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism så finns det också en överlappning mellan dem.

Varför klaras bara 20 procent av gängmorden upp?

Vi behöver fråga oss varför bara 20 procent av gängmorden klaras upp, förklarar Amir Rostami, trots att polisen fått tekniska möjligheter och en helt annan lagstiftning på plats de senaste åren.

- Jag tror att vi behöver ställa krav på våra myndigheters effektivitet, det är inte nödvändigtvis nya verktyg som vi behöver, utan hur vi använder de verktyg vi har.

Den största bristen ser han i att arbetet är ostrukturerat, att det inte finns en tydlig strategi och istället blir brandkårsutryckningar utifrån medias dagordning.

- Ofta gäller det de kortsiktiga insatserna. I det långsiktiga arbetet måste vi också bli mycket träffsäkrare i våra satsningar och rikta in våra medel till dem som är i riskzonen tidigare.

"Om hårdare straff ska betyda någon så måste ju folk åka fast"

För att längre straff överhuvud taget skall ha någon betydelse så måste ju folk åka fast, menar Rostami.

- Åtta av 10 gängmördare åker inte fast och sedan finns en massa anstiftare som aldrig åker fast och uppklaringsnivån är nästintill obefintlig för dem som spränger. Då spelar det ingen roll om du har hårda straff. Åker man inte fast så spelar det ingen roll.

- Brottsutveckling och trygghetsfrågor går i många avseenden åt rätt håll, men med de här individerna så finns en stor skillnad. De skrämmer hela stadsdelar och påverkar ett helt samhälle och de har ett helt annat våldskapital nu, säger Amir Rostami.