Ny studie: Är Gävle en äldrevänlig stad?

2021-05-24 

2019 togs Gävle kommun upp i FN-organet WHO:s nätverk för äldrevänliga städer.
En uppföljande studie vid Högskolan i Gävle där äldre deltog i fokusgrupper visar att kommunen i stort lever upp till FN-nätverkets krav.

Elisabeth Häggström och Ingela Enmarker

Elisabeth Häggström, docent i vårdvetenskap, och Ingela Enmarker, professor i vårdvetenskap.

Elisabeth Häggström docent i vårdvetenskap, och Ingela Enmarker, professor i vårdvetenskap, är ansvariga för studien, där äldre personer i Gävle i åldern 66-85 år deltog via tre fokusgrupper.

- Vår undersökning visar att Gävle är en bra stad för de äldre, även om det finns vissa brister, säger Ingela Enmarker.

Tre fokusgrupper

Studien är en del av ett treårigt projekt där kommunen också varit delaktiga och där man först gjort en enkätundersökning kring de äldres uppfattning om att bo i Gävle. I enkätundersökningen var 80 procent av de tillfrågade positiva till att bo i kommunen.

I den nu aktuella och uppföljande studien borrade forskarna djupare i de äldres situation med hjälp av fokusgrupper där 13 personer ingick. I resultatet framkom sju teman som belyste deltagarnas erfarenheter:

  • Möjligheten att komma ut i samhället
  • Hur boendet fungerar i vardagen
  • Känslan av social tillhörighet och delaktighet
  • Möjligheten att få stöd och service av hälso- och sjukvården
  • Upplevelserna av att känna sig respekterade
  • Möjligheten till att delta i olika aktiviteter
  • Hur de äldre som kommuninvånare har möjlighet till medborgardeltagande

Resultatet var övervägande positivt.

- Först och främst tyckte deltagarna att det var bra bara att man gör den här satsningen på de äldre. Framför allt fick boendesituationen beröm, säger Ingela Enmarker.

Cyklister oroar

Fokusgrupperna gav lovord till kommunens funktionsanpassning i hus för äldre som behöver extra hjälp, den jämna mixen mellan bostadsrätter och hyresrätter, och till trygghetsboendena även om man ville ha ännu fler. Även tillgången till aktiviteter för äldre och sjukvården fick mest positiva omdömen.

Deltagarna i studien ville även se en del förbättringar. När det gäller det möjligheten att komma ut i samhället så fanns en sak som särskilt oroade dem: cyklisterna. ”Förr var det ligister nu är det cyklister”, är ett citat forskarna lyfter.

- Som äldre kan man inte röra sig med samma smidighet och har inte heller samma reaktionsförmåga. Flera av dem sade att ”vi är rädda för cyklister”: De tyckte att folk cyklar fort och inte signalerar. De flesta bodde i centrum och det kan så klart ha påverkat uppfattningen om cyklisterna, säger Elisabeth Häggström.

Behöver hjälp med IT

Bland förslagen på förbättringar fanns gruppträffar med frågestunder för äldre med ansvariga inom vården, gratis lokaltrafik, ökad jämlikhet med engagerade ledare i studiegrupperna och IT-stöd i kommunens regi.

- Det mesta sker på nätet nuförtiden och det kan vara svårt att hänga med. Flera upplevde problem med IT, exempelvis då de inte vet hur de ska skaffa bank-id för att göra ärenden. De skulle vilja ha en särskild plats dit äldre kan gå för att få stöd med allmänna IT-frågor, säger Elisabeth Häggström.

Det fanns också en saknad av att få diskutera övergången från yrkesliv till pensionering och djupare samtal om att åldras, enligt Elisabeth Häggström. Deltagarna efterlyste även representation i kommunens äldrefrågor.

Kontakt

Elisabeth Häggström docent i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, 070- 516 98 88

Elisabeth Häggströms forskarpresentation

Ingela Enmarker, professor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, 070-795 84 86

Anders Munck, pressansvarig, Högskolan i Gävle, 070-794 65 23

Publicerad av: Anders Munck Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2021-05-24
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)