- Vi vill göra de här kvinnornas röster hörda och när de berättar om sina erfarenheter av att möta sjukvården är det tyvärr en ganska mörk bild som tonar fram, säger Martin Salzmann-Eriksson.
Människovärdet behöver upprättas
Det kvinnorna förmedlar är att de ofta möts av en väldigt kontrollerande och misstänksam vårdpersonal, med ett konfrontativt bemötande som blir kränkande för dem.
Martin säger att finns så mycket fördomar, om att alla hemlösa är missbrukare som försöker utnyttja sjukvården för att sno till sig någonting.
- Det är som att man tänker att missbrukare får skylla sig själva då de kommer hit och utnyttjar sjukvården.
Han ser att det återstår en kamp för att upprätta människovärdet i vissa delar av vården, en kamp som idag inte förs bland annat på grund av resursbrist och fördomar.
Att bli en cyniker i fikarummet
Utvecklas det en hårdhet i jargongen i fikarummen så sprider den sig lätt till patientmöten också, och att stärka vårdpersonalen i att ha en människovärdig inställning och våga lita på kvinnorna skulle gynna även dem otroligt mycket som individer, menar Martin.
- Man behöver inte trycka till om att personen är smutsig eller bara kommer för att få lite mat. Om man alltid försöker se människan, växer man själv och får ett bättre liv. Att bli en cyniker i fikarummet är ett gigantiskt personligt misslyckande.
Sjukvården kräver ett ordnat liv
Den offentliga sjukvården har också en norm som kräver ett i grunden ordnat liv, med en fast adress, ID-kort på plats och en telefon för att komma i kontakt med primärvården.
- Men dessa kvinnor har inte telefon därför att då ökar risken att bli utsatt för rån och om prioritet nummer ett är att överleva dagen kanske man nedprioriterar att gå på en gynundersökning.
Ett annat stort hinder är att sjukvården är strukturerad i olika specialiteter, där kvinnorna som har behov en betydande samverkan med socialtjänst och olika vårdenheter möts av vattentäta silos.
- En bruten fot, i kombination med en väldigt dålig fysisk hälsa, kan också bära på ett enormt trauma med övergrepp och rädsla för en potentiell förövare. Sjukvården är inte beredd att bemöta den här komplexiteten, man är van att fixa den brutna foten.
- Strukturen med expertvård fungerar inte för alla människor, de faller mellan stolarna, och det måste finnas vård för dem också.
Öar av positiva erfarenheter
I undersökningen finns också öar av positiva erfarenheter, där kvinnorna känt sig sedda, omhändertagna och respekterade och berättar om vårdpersonal som förändrat deras liv.
Undersökningen kommer nu att fortsätta, tillsammans med implementeringen av ett utbildningsprogram riktat till både sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Forskarna vill se om ett sådant program kan leda till en förbättring i attityderna och en omsvängning i de fördomar som grasserar.
- Detta är viktigt och de hemlösa kvinnorna fungerar här som kanariefågeln i gruvan. Jag tror att alla har erfarenheter av att bli avpersonifierad i sjukvården, något som kan vara nog så svårt att möta, säger Martin Salzmann-Erikson.