Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
- När människor kanske kände att de inte vågade gå i sin vanliga stadspark på grund av risken för smittan, blev skogen en oas för att återhämta sig och bli av med stress, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
I en ny undersökning med cirka 700 deltagare som forskarna vid Högskolan i Gävle gjort i samarbete med Arkitekturskolan på KTH kan de visa hur viktiga naturmiljöer har varit för stockholmarna under pandemin.
Karl Samuelsson
- Skogen tycks vara återhämtande och avstressande på ett alldeles särskilt sätt. Det är vad vår tidigare forskning visar och mönstret är ännu starkare under pandemin, säger Karl Samuelsson.
Forskarna kunde se att för många blev parken, där man vanligtvis brukade träffa vänner och familj, nu en plats som undveks.
- Dit vågade man kanske inte längre gå, om man upplevde att där var för mycket folk och därmed för stor risk för smitta. Att kunna besöka den vanliga parken mer sällan upplevde människor som negativt, antagligen för att många kände en saknad över att inte längre kunna gå dit.
Karl säger att resultaten visar hur viktigt det är att grönytorna får ta stor yta i anspråk så att de kan fungera som buffertzoner under kristider. Och att dessa större grönområden måste vara tillgängliga för alla i hela staden, med bra gång- eller cykelvägar.
- Våra resultat demonstrerar tydligt hur viktig den här typen av planering är för städers motståndskraft mot kriser i framtiden. Det räcker inte med att bara ha nära till en liten park, säger Karl Samuelsson.
.jpg)
Kartan visar vilka miljöer som har de kvalitéer som stockholmarna tycker varit bäst lämpade för att hantera stress och som de värdesatte mest under pandemin. Blå områden är de med bäst tillgång till miljöer som är viktiga för välbefinnandet, i röda områden är det sämst tillgång till sådana miljöer.
Tydligt är att innerstaden i Stockholm varit mest utsatt, men det finns även områden utanför innerstaden med dålig tillgång till miljöer som var viktiga för välbefinnandet.
Det finns också exempel på områden i förorterna, som Bagarmossen, som är väldigt tätbefolkade men som ändå har en väldigt bra tillgång till stora grönområden.
- Det spelar då inte så stor roll att det är så tätbebyggt där eftersom det finns enkel tillgång till större grönområden, säger Karl Samuelsson.
Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle
Telefon: 073-759 08 50
E-post: karl.samuelsson@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
Foto: Fredrik Telleus / Maskot / TT
Foto Karl Samuelsson: Anna Sällberg
