Sök

Unga ger ny bild av HVB-hemmen

2022-03-28 

För första gången har en studie under flera år följt ungdomar då de gör övergången från samhällsvård till vuxenliv. För många blev placeringen en vändpunkt. - De ändrar med tiden sin syn på vården som blir en plats med positiva förebilder och en chans att kunna börja om, säger Mattias Bengtsson, forskare i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Ung man går ombord på tåg

Foto: Emma Eriksson TT/Scandinav

Varje år är cirka 27 000 ungdomar placerade inom samhällsvård i Sverige. Det inbegriper både det som kallas familjehem och HVB-hem, hem för vård och boende.

Mattias Bengtsson har under drygt 2,5 år följt ett 20-tal av dessa ungdomar, som är mellan 17 och 20 år, från boendet till att de skrivits ut.

En mängd studier visar på deras enorma sårbarhet inom väldigt många livsområden. Men det finns ingen tidigare forskning där någon följt med dem hela vägen och resultaten sticker ut.

Mattias Bengtsson

Mattias Bengtsson



- Fram träder ungdomarna som starka aktörer i sina egna liv, hälften hade sysselsättning eller deltog i utbildning på gymnasiet och även på högskolenivå. Så till bilden av den kritiserade samhällsvården, kan faktiskt läggas bra historier och berättelser om möjligheter också, säger Mattias Bengtsson.

Måste få vara nyckelspelare i sitt eget liv

Studien visar att en förutsättning är att det finns bra vuxna som ungdomarna kan knyta an till. Vuxna som verkligen lyssnar på dem och får dem att känna sig delaktiga.

- Bestämmer någon över ens eget huvud hela tiden då ger man ju upp till slut. Att vara en nyckelspelare i sitt eget liv är ett sätt att växa och bli vuxen på.

Tydligt är också att de ungdomar som fått stöd att se på sig själva som aktörer i planeringen av sin framtid också tycks vara de som det går ganska bra för.

- Då kan de navigera sig fram till en god relation med socialtjänsten eller Arbetsförmedlingen, men också navigera bort från skadliga relationer. De har också visat sig kunna behålla de professionella relationerna från HVB-hemmet eller familjehemsföräldern, genom att omvandla dem till familjeliknande efteråt.

Sverige sämst i klassen

Sverige har ingen bra stödstruktur för alla ungdomar som lämnar samhällsvården. I våra nordiska grannländer finns det stödprogram som pågår till ungdomarna fyller 22-23 år, och England och Spanien har speciella stödteam som arbetar med den här gruppen och som finns kvar även efter utskrivning.

- Men i Sverige, efter du fyllt 18 år och skrivits ut, så finns i princip inget sådant stöd. Det blir mycket oro när de ska lämna boendet "Ska stödet bara försvinna nu, blir jag hemlös?"

"Önskar de frågades om de behöver stöd"

Mattias Bengtsson önskar att alla dessa ungdomar fick frågan om de behöver stöd och han tycker att de duktiga ungdomsbehandlare som finns i våra kommuner skulle kunna få fortsätta att arbeta med den här gruppen.

- Det är tufft för alla ungdomar idag men det här är en grupp som inte på alla sätt kan lita till föräldragenerationen som stöttande. Många av dem har ju faktiskt varit placerade därför att det inte fungerat hemma, säger Mattias Bengtsson.


Text: Douglas Öhrbom


Vetenskaplig artikel

Kontakt

Mattias Bengtsson, adjunkt och forskare i socialt arbete vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-696 14 47
E-post: Mattias.Bengtsson@hig.se

Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Anders Munck Sidan uppdaterades: 2022-03-28
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)