Ny forskning: ”Hjältar” som förebilder kan effektivt minska hedersrelaterat våld

Shanazi hjältar har sina rötter i Linköping och för några år sedan startade Gävle kommun ett motsvarande projekt för att förebygga och långsiktigt minska hedersrelaterat våld och förtryck.

Shanazi står för stolthet på kurdiska och metoder innebär att ungdomar utbildas till ”hjältar”, med andra ord förebilder med syfte att de sedan genom föreläsningar och aktiviteter på skolor ska kunna påverka ungdomars attityder och beteenden med anknytning till hedersrelaterat våld och förtryck.

– Vår forskning visar att verksamheten och metoden Shanazi hjältar har haft en positiv inverkan och att metoden är en effektiv och kraftfull metod för att påverka och förändra attityder och medvetenhet kring hedersrelaterat våld. Det är glädjande och viktigt att metoden nu ingår i kommunens ordinarie verksamhet, säger Stefan Sjöberg, docent i socialt arbete och en av forskarna som nu har analyserat och skrivit en rapport om metodens effekt i Gävle kommun.

Får inte själva vara fast i hederskontexten

Deltagarna i projektet har varit killar mellan 17 och 23 år, alla med invandrarbakgrund, boende i socioekonomiskt utsatta områden i Gävle kommun och med någon form av anknytning till hedersrelaterat våld.

– Ett urvalskriterium var att de skulle ha någon kännedom om hederskontext, samtidigt som de skulle vara självständiga och inte själva vara fast i den, säger Stefan Sjöberg.

Under ett år utbildas killarna i ämnet för att sedan genomföra mängder av föreläsningar, möten och aktiviteter på skolor, fritidsgårdar och arbetsplatser. Under utbildningen får de bland annat lära sig om mänskliga rättigheter, barnkonventionen och tjejers respektive killars roll i hederskontext.

– Utbildningen är indelad i tre delar: se, förstå och agera. Det innefattar omfattande utbildningsinsatser samtidigt som det läggs stor vikt vid att göra gruppen trygg, med teambuildingaktiviteter till exempel. De får lära känna varandra och sig själva. Vem är jag? Har jag själv spår av sneda synsätt kring kvinnor kopplade till heder? Det blir mycket självreflektion, säger Charlotta Donohue, universitetsadjunkt i socialt arbete.

Sercan Cicek har deltagit i Shanazi hjältar och han är tacksam för den kunskap och de möjligheter som deltagandet har inneburit.

– Utbildningsinsatsen har lärt mig extremt mycket. Jag tror att Shanazi är en trygghetspunkt för många för dit kan du vända dig när du inte känner dig förstådd på andra ställen eftersom hedersproblematik är så komplext. Jag tror också att det kan vara en plattform för unga killar med utländskt ursprung att få vara sig själva och prata fritt utan alla kulturkrockar i samhället och i hemmet, säger han.

Uppfattas som goda förebilder

I studierna har forskarna intervjuat projektets styrgrupp, deltagarna, arbetsgruppen, familjemedlemmar, samt gjort en enkätundersökning med cirka 200 enkätsvar från skolor i Gävle, som besökts av hjältar.

– Det har framgått att hjältarna uppfattas som goda förebilder och att de har påverkat ungdomar, familjemedlemmar och omgivande samhälle, inklusive professionella. Samverkan med samhällsaktörer som socialtjänst, skolor och polis har också bidragit till kunskapsspridningen, säger Stefan Sjöberg.

Kvinnor begränsas i sina liv

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar, män och hbtqi-personer, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld.

– I intervjuer framkommer det att kontroll är något som upplevs som något skadligt. Man klockar flickor som är på väg hem från skolan till exempel. Hur lång tid tar det innan de kommer hem? Det här är sådant som killarna kanske inte tänkt på förut, men som de fått en ökad medvetenhet om under processen, säger Charlotta Donohue.

Forskarna nämner begreppen aktiv och passiv heder. Aktiv är en direkt kontrollutövning, till exempel från en pappa till en dotter.

– Hon kanske inte får gå ut efter skolan eller till fritidsgården. Sedan kan det sitta patriarker i andra länder i familjenätverket i släkten som försöker utöva påtryckningar från det landet. Så kontrollfunktionen kan även finnas långt bort, säger Stefan Sjöberg.

Den passiva hedern beskriver de som mycket mer abstrakt.

– Den är svårare att ta på och den passiva hedern bygger ofta på skam. Tjejerna blir bärare av sin egen övervakning. Det är inbyggt i dem själva att de känner att de gör fel och att de inte borde göra vissa saker, säger Nessica Nässén, universitetsadjunkt i socialt arbete och en av forskarna som granskat metoden med Shanazi hjältar.

"De kan inte förändra på egen hand"

Shanazi hjältar är nu en permanent verksamhet inom Gävle kommun och det planeras för en tjejgrupp, ”Shanazi hjältinnor”.

– Det är ett positivt initiativ, samtidigt som det är viktigt att alla involverade är ännu mer medvetna och gör risk- och konsekvensanalyser, till exempel om unga tjejer ska gå ut i utsatta områden. Det krävs en stor beredskap, säger Nessica Nässén.

Forskningen vid Högskolan i Gävle visar på flera positiva effekter av metoden och en framgångsfaktor har varit att det funnits en tydlig organisationsstruktur.

– Samverkan är nödvändigt och det krävs ett starkt stöd från andra aktörer, kommunen och andra i civilsamhället. Shanazi hjältar kan inte förändra på egen hand, utan det här är en samhällsfråga som handlar om att motverka segregation, för det är en grogrund för att den här typen av miljöer växer fram, säger Stefan Sjöberg.

Text: Anna Sällberg