Parnass

Den akademiska högtiden är full av symbolik, men få av dessa symboler är så inspirerande som Parnassen - den lilla trappa eller upphöjning som den blivande doktorn (promovendi) tillåts vandra över med hjälp av promotorn.

För det tidiga 1800-talet akademiker var symboliken kring parnassen djupt rotad. Den antika legenden om det grekiska berget Parnassos som hemvist för Muserna och Apollon var väl känd för alla med klassisk bildning. Parnassen är ett återkommande tema under renässansen, med Mantegnas målning “Parnassus” (1497), och Raphaels fresk på samma tema från år 1511 som två goda exempel. Men det är i Frankrike som tanken på parnassen som det berg där de främsta av de dödliga får närma sig det gudomliga verkligen slår rot.

Under 1600-talet namnger Sorbonnestudenter kullen i det som då var stadens södra utkant Montparnasse och använder det lilla “berget” för litterära utflykter. Till och med Versaille har sin egen parnass (Grande Commande), kantad av monumentalstatyer över olika symboliska entiteter. Även dåtidens franska kompositörer som till exempel François Couperin och Michel Corrette använde parnassen som hyllningsmotiv i sin musik.

Berget Parnassos

Bildtext: Berget Parnassos Foto: By Electron08 (Own work) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Det är dock med Évrard Titon du Tillets (1677-1762) verk Description du Parnasse français som parnassen etableras som tankefigur för en rangordning av alla de som verkar för de sköna konsterna och vetenskaperna. Tillets biografi tar upp en stor mängd samtida författare och musiker, och det fanns dessutom långt gångna planer på att låta uppföra en 20 meter hög bronsparnass för att hylla de sköna konsterna. En meterhög modell av parnassen finns bevarad och visar bland annat hur dåtidens kändisar samlats på det heliga berget omgivna av lagerträd och en stegrande Pegasus.

Évrard Titon du Tillets (1677-1762) verk Description du Parnasse français

Bildtext: Évrard Titon du Tillets (1677-1762) verk Description du Parnasse français Foto: Nicolas de Largillière [Public domain], via Wikimedia Commons

I den franska traditionen är parnassen den plats där konstnärer och vetenskapsmän kommer till vila i livet efter detta; i gott sällskap av andra lärda män och kvinnor. Det må stå all dödliga fritt att söka vandra till bergets topp, men endast de som står högst i aktning hos Muserna får vistas där efter sin bortgång. Det är kanske så man ska se den hastiga vandring som den nye doktorn företar över parnassen vid promotionen. Den nye doktorn får en första försmak av den ära som kan tillfalla doktorn i framtiden. När vandringen är avslutad symboliserar det att den nye doktorn nu får "meddela akademisk undervisning" - kort sagt undervisa.

Med tanke på de nära kontakterna mellan Sverige och Frankrike under 1700-talet är det kanske inte så märkligt att parnassen som akademisk symbol tidigt slog rot i Sverige. I all sin enkelhet är den korta lilla vandringen en vacker påminnelse om livets flyktighet och den eviga ära som väntar den som förvaltar sin doktorsgärning väl.

Text: Jonas Kågström, övermarskalk och ceremonimästare

Publicerad av: Veronica Liljeroth Sidansvarig: Maria Sörby Sidan uppdaterades: 2017-04-04
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)