Sök

Akademisk högtid 2022

Högtidsceremonin ägde rum i Gasklockorna fredag 22 april. Tidigare i veckan hölls installationsföreläsningar av våra nya professorer och du hittar inspelningarna här på sidan.

Under ceremonin promo­verades 17 doktorer och en hedersdoktor. 17 nya professorer installerades och tre adjungerade professorer välkomnades. Utöver detta så uppmärk­sammades elva excellenta lärare och årets pristagare av Kungliga Skytteanska Samfundets pris.

Ceremonimästare var Jonas Kågström och promotor var Johan Willander.

Högtidsskrift 2022 Pdf, 5 MB.

Se filmen från ceremonin (1 h, 16 min.)

Akademisk högtid ceremoni

Nya doktorer

Vid högtidsceremonin promoverades 17 nya doktorer inom arbets­hälso­vetenskap, vård­vetenskap, energi­system, geospatial informations­vetenskap, data­vetenskap och miljö­psykologi.

Monica Kaltenbrunner, medicine doktor i arbetshälsovetenskap

Monica Kaltenbrunner är medicine doktor inom arbetshälsovetenskap. Hon disputerade i februari 2020 med avhandlingen ”A staff perspective on Lean maturity, well-being, and quality in primary care”. Monica är i dag postdoktor vid Linnéuniversitetet.

Min avhandling handlar om Lean i primärvården utifrån personalens perspektiv. Resultaten visade bland annat att Lean förekommer i primärvården i varierande utsträckning. I både tvärsnittsstudien och i studien över tid framkom att det fanns samband mellan höga skattningar av mognad av Lean och höga skattningar av att vara tillfredsställd med den vård som gavs.
Resultaten kan vara relevanta att beakta vid verksamhetsutveckling samt kan instrumentet som vidareutvecklades och testades inom ramen för doktorandprojektet användas för att mäta mognad av Lean i hälso- och sjukvården.

Den forskning jag arbetar med idag vid Linnéuniversitetet handlar bland annat om att psykometriskt testa den svenska versionen av instrumentet Implementation Process Assessment Tool (IPAT). Instrumentet kommer därefter att användas i ett projekt där vi vid upprepade tillfällen utvärderar nya arbetssätt inom vård- och omsorgsverksamheter.

Kristina Lundberg, medicine doktor i vårdvetenskap

Kristina Lundberg är medicine doktor i vårdvetenskap. Hon disputerade i maj 2021 med avhandlingen ”Aspects of Health Promotion Practice in Swedish primary healthcare. Perspectives from staff and patients related to working conditions of district nurses and lifestyle habit management in patients with risk factors for cardiovascular disease”. Hon arbetar i dag vid Mittuniversitetet.

Min avhandling genererar kunskap om aspekter av hälsofrämjande arbete relaterade till distriktssköterskors arbetsförhållanden och deras patientrelaterade arbete. Den studerar även hantering av livsstilsförändringar och erfarenheter av vårdmöten bland patienter med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Min nuvarande forskning handlar om hur teoristyrda omvårdnadsinterventioner kan bidra till förbättrade arbetsvillkor och bidra till hälsofrämjande arbetsliv bland distriktssköterskor i hälso-och sjukvården. Vidare undersöker forskningen vilka komponenter i vårdmöten mellan sjuksköterska och patient som är viktiga och som kan vara avgörande för de livsstilsförändringar som patienter med risk för hjärt- och kärlsjukdom står inför. Sammanfattningsvis är den fortsatta forskningen inriktad på att undersöka faktorer som är av klinisk betydelse och som kan vara användbara i praktiken, både för patienter med kardiovaskulär risk samt för distriktssköterskor som arbetar med denna patientkategori.

Susanna Mixter, medicine doktor i arbetshälsovetenskap

Susanna Mixter är medicine doktor i arbetshälsovetenskap. Hon disputerade i juni 2021 med avhandlingen ”Combining cognitive and physical work tasks - short-term effects on fatigue, stress performance and recovery”. Susanna arbetar i dag på Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap.

Avhandlingen ”Combining cognitive and physical work tasks – short term effects on fatigue, stress, performance and recovery” syftar till att undersöka effekterna av samtidiga och alternerande fysiska och kognitiva arbetsuppgifter på trötthet, stress, prestation och återhämtning, samt i vilken utsträckning som den kognitiva uppgiftens svårighetsgrad och tidsmönstret av alterneringar påverkar utfallen. Sammanfattningsvis visar resultaten att alterneringar mellan fysiska och kognitiva arbetsuppgifter inte leder till trötthet och stress i någon större utsträckning, och att deltagare återhämtar sig fysiskt under de kognitiva arbetsuppgifterna. Svårighetsgraden av den kognitiva arbetsuppgiften verkar inte heller påverka graden av trötthet och stress nämnvärt. Resultaten indikerar att växlingar mellan fysiska och kognitiva arbetsuppgifter kan vara ett alternativ till klassisk arbetsrotation innehållande enbart fysiska arbetsuppgifter, som ett sätt att ge mer variation och erbjuda återhämtning från fysiskt repetitivt arbete. Resultaten kan användas som ett underlag för hur arbetsrotationer kan organiseras i arbetslivet.

Susanna Mixters forskarpresentation

Ola Nordhall, filosofie doktor i arbetshälsovetenskap

Ola Nordhall är filosofie doktor i arbetshälsovetenskap. Han disputerade i april 2021 med avhandlingen “Feeling and Thinking at Work: Personal and Collective Work-identity Predictions and Formations”. Han arbetar i dag på Avdelningen för arbetshälso­vetenskap och psykologi.

Min avhandling visar att ett starkare känslomässigt band till arbetet (yrket) innebär starkare arbetsmotivation, bättre mental hälsa och minskade utmattningsproblem. Ett starkare tankemässigt band till arbetet (yrket) innebär tvärtom sämre mental hälsa och ökade utmattningsproblem.

Även ett starkare känslomässigt band till kollektivet (organisationen) innebär ökade utmattningsproblem. Ett starkare tankemässigt band till kollektivet (organisationen) innebär tvärtom minskade utmattningsproblem, bättre mental hälsa, starkare arbetsmotivation och upplevelser av rättvisa på jobbet. Vidare visas att en del av ovanstående samband kan förklaras av anställdas upplevelser av psykologiska krav och resurser i arbetet. Slutligen visar avhandlingen att det känslomässiga respektive det tankemässiga bandet till arbetet verkar spela olika roll i formationen av personlig respektive kollektiv arbetsidentitet.

Pågående forskning är en vidareutveckling av avhandlingsarbetet och handlar om anställdas upplevelser av arbetsrelaterad identitet, rättvisa och osäkerhet under en organisationsförändring.

Ola Nordhalls forskarpresentation

Mamunur Rashid, medicine doktor i arbetshälsovetenskap

Mamunur Rashid är medicine doktor i arbetshälsovetenskap. Han disputerade i januari 2021 med avhandlingen ”Women on sick leave for long-term musculoskeletal pain: Factors associated with work ability, well-being and return to work”. Han arbetar i dag vid Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi.

Sick leave due to long-term musculoskeletal pain – predominantly in the neck, shoulder and back – is common among women in Sweden. Long-term musculoskeletal pain can negatively influence women’s work ability and well-being, causing them to remain on sick leave. Thus, the aim of this thesis was to identify factors of importance for work ability, well-being and return to work among women on sick leave for long-term neck/shoulder and/or back pain. The present findings showed that pain intensity, job strain and beliefs about returning to the same work within six months were associated with perceived work ability among these women. In contrast, self-efficacy and depression were associated with well-being. Work ability, beliefs about returning to the same work within six months, social support outside work and coping through increasing behavioral activities predicted return to work at a 1-year follow-up. The identified factors should be considered by healthcare professionals and may be a target for change in rehabilitation intended for this population. The factors could also be useful in practice when supporting women on sick leave for long-term neck/shoulder and/or back pain in their return to work process.

Mamunur Rashids forskarpresentation

Diogo Cabral, filosofie doktor i energisystem

Diogo Cabral är filosofie doktor i energisystem. I januari 2022 disputerade han med avhandlingen ”Reflector Optimization for Low Concentration Photovoltaic-Thermal Solar Collectors”. Diogo arbetar i dag på Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap.

The alarming new global warming and increasing awareness related to climate change due to the high emissions of carbon dioxide in recent decades connected all nations into a common cause, which requires ambitious efforts to combat climate change by adapting energy systems to its effects.

The knowledge gain presented in this dissertation establishes the foundations for the development of more efficient CPVT solar collectors. The presented work provides decision-makers with a detailed performance assessment of CPVT solar collectors.

The developments achieved in this dissertation significantly enhanced the annual performance of CPC-CPVT solar collectors, which closes the performance gap between mature technologies such as PV or ST collectors.

My current research is centred on the development of solar systems for Domestic Hot Water (DHW) in Single/Multi-Family Households (SFH). Within these systems, my research focuses on Photovoltaic-Thermal Solar Collectors that provides heat and electricity from the same gross area, which aims at utilizing the limited ground area for energy production.

Diogo Cabrals forskarpresentation

Ding Ma, filosofie doktor i geospatial informationsvetenskap

Ding Ma är filosofie doktor i geospatial informationsvetenskap. Han disputerade i maj 2018 med avhandlingen ”Topological and Scaling Analysis of Geospatial Big Data”. Han är anställd vid Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad.

Geographic information science and systems face challenges related to understanding the instinctive heterogeneity of geographic space, since conventional geospatial analysis is mainly founded on Euclidean geometry and Gaussian statistics. This thesis adopts a new paradigm, based on fractal geometry and Paretian statistics for geospatial analysis. The thesis conducts topological and scaling analyses of geographic space and its involved human activities in the context of geospatial big data. The derived results provide quantitative insights into the heterogeneity of geographic space and help us understand how it shapes human activities at city, country, and world scales.

Current research interests concentrate on topological and scaling analysis, and complexity modeling of urban structure, particularly in the context of big data.

Ding Mas forskarpresentation

Goran Milutinovic, teknologie doktor i datavetenskap

Goran Milutinovic är teknologie doktor i datavetenskap. Han disputerade i april 2020 med avhandlingen ”Computational and Visual Tools for Geospatial Multi-Criteria Decision-Making”. Goran arbetar i dag på Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad.

I min avhandling har jag utvecklat två metoder för geospatial beslutsanalys, samt genomfört två separata studier. Dessa visar att interaktiv visualisering kan hjälpa beslutsfattaren göra mer koherenta och mer konsekventa avvägningar samt att visual saliency kan ha positiv effekt på beslutsfattande.

Min nuvarande forskning sker huvudsakligen inom ramen för PRUNUS-projektet (Prediktivt underhåll ur ett systemperspektiv). Mitt mål är att tillsammans med mina kollegor som deltar i projektet ta fram ett visuellt beslutsstödsverktyg för industriellt underhåll som ska underlätta för underhållspersonal att förstå och analysera stora mängder av komplexa data från produktionsprocessen. Den närmaste tiden ska jag arbeta med att som ett första steg utveckla och validera tjänster för integrerad visualisering av data relevanta för produktionsprocessen.

Goran Milutinovics forskarpresentation

João Gomes, filosofie doktor i energisystem

João Gomes är filosofie doktor i energisystem. I augusti 2021 disputerade han med avhandlingen ”Development of Concentrating Photovoltaic-Thermal Solar Collectors”. João arbetar i dag vid Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljö­vetenskap på Högskolan i Gävle.

Thesis:
Photovoltaic Thermal (PVT) solar collectors produce heat and electricity from the same area. My PhD thesis discusses the place of PVT solar collectors in the current and future global energy market, supported by simulation and collector testing. Production process and collector design optimization are also covered in this thesis.

Research Interest:
My research interests center on energy usage and its production processes, with a focus on all solar technologies. In particular, I have analyzed in depth concentrating photovoltaic thermal collectors, as I have worked 10 years for a company producing these collectors.

My research activities have touched on a broad range of topics concerning the evaluation and optimization of collector different designs and collector production methods, carried out through outdoor and indoor collector testing as well as simulation using different software such as Winsun, PVSun, Polysun, LTSPICE, Tonatiuh, COMSOL, TRNSYS and Electroluminesce imaging. This research has often been carried out within larger EU projects: RES4Build, RES4Live, Eureka Eurostars C-PVT Production and FRIENDSHIP.

Mattias Gustafsson, teknologie doktor i energisystem

Mattias Gustafsson är teknologie doktor i energisystem. I december 2018 disputerade han med avhandlingen “Energy efficiency measures in the built environment – some aspects to consider in Sweden.” Mattias är idag anställd vid Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap på Högskolan i Gävle.

I avhandlingen ”Energy efficiency measures in the built environment – some aspects to consider in Sweden” presenteras en analys av miljöeffekter vid förändringar i energisystemet i bebyggd miljö.

Förutom arbetet med undervisning och handledning på Högskolan så prioriteras forskning och framtida forskningsansökningar på det lokala energisystemet, till exempel stadsomvandlingsprojektet Näringen i Gävle. Området Näringen ingår i regeringens exploateringsplan för nya hållbara städer och stadsdelar och där planeras mellan 4000 och 6000 nya bostäder. I tidigare projekt har olika tekniker för uppvärmning tillsammans med lokal elproduktion simulerats för att undersöka om områdets höga miljöambition med ett klimatneutralt lokalt energisystem kan uppfyllas. Framtida forskning kommer att involvera solcellstekniken specifikt men främst att prioritera framtida hållbara städer och stadsdelar mer generellt. Det involverar också ett system med en ökad resiliens i händelse av större störningar i energisystemet.

Mattias Gustafssons forskarpresentation

Åsa Hadin, teknologie doktor i energisystem

Åsa Hadin är teknologie doktor i energisystem. I november 2018 disputerade hon med avhandlingen “From waste problem to renewable energy resource-Exploring horse manure as feedstock for anaerobic digestion”. Åsa arbetar i dag vid Avdelningen för industriell ekonomi, industridesign och maskinteknik.

Hästgödsel kan ses som avfall, men också som en resurs av förnybar energi och näringsämnen. I avhandlingen “From waste problem to renewable energy resource-Exploring horse manure as feedstock for anaerobic digestion” undersöktes hästgödsels potential som förnybar energiresurs och som en del av ett ökat kretslopp av näringsämnen. Avhandlingen visar att hästgödsel som rötas i en biogasprocess kan bidra med förnybar energi och växtnäring, samtidigt som miljöpåverkan från hästgödselhanteringen kan minskas. Det kräver både anpassning av hästgödseln till den energiomvandlingsteknik som den ska användas i och lämpliga anläggningar för att behandla heterogena material som hästgödsel.

Åsa Hadins forskarpresentation

Mohammad Jahedi, teknologie doktor i energisystem

Mohammad Jahedi är teknologie doktor i energisystem. Han disputerade i februari 2021 med avhandlingen ”Experimental and Numerical Investigation of the Quenching Process on Rotary Hollow Cylinder by Multiple Impinging Jets”. Han arbetar i dag på Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap.

I min avhandling behandlades studier av härdning av varm stålprodukt med vatten ”impinging” jetteknik. Syftet med undersökningen var att få en bättre förståelse för värmeöverföringsfenomen p.g.a. kokning vid användning av matriser av vattenstrålar med ”impinging” jettekniken och olika härdningsparametrar. En experimentell testrigg utformades för att undersöka de mest påverkande parametrarna i härdnings­experimentet. En inversvärmeledningslösning baserad på GMRES-metoden utvecklades, som använder mättade temperaturdata från härdningsexperimentet, för att förutsäga yttemperatur samt temperatur i materialet under härdningsprocessen. Resultatet av denna studie och de föreslagna korrelationerna kan vara en vägledning för ingenjörer för att utforma ihåligt cylindriska släckningssystem med matriser av ”impinging” jetstrålar, baserat på kylhastighet för korrekt fasomvandling och optimerad vattenresurs samt energianvändning i härdningsprocessen.

Min forskning fortsätter fokusera på utvecklingen av olika industriella kylningssystem, där jag med hjälp av experimentering och datorsimulering ökar energieffektiviteten och hållbarheten av processen i industri.

Mohammad Jahedis forskarpresentation

Tina Lidberg, teknologie doktor i energisystem

Tina Lidberg är teknologie doktor i energisystem. Hon disputerade i november 2020 med avhandlingen ”Building energy efficiency measures in district heating systems”. Tina arbetar idag på Tunabyggen i Borlänge.

Improving energy performance of existing buildings is an important part in decreasing energy use and in turn reducing greenhouse gas emissions and primary energy use. This thesis deals with energy efficiency refurbishment packages performed on multi-family buildings within district heated areas and how greenhouse gas emissions and primary energy use are influenced.

The results show that all refurbishment packages decreases greenhouse gas emissions and primary energy use, but to a different extent. Depending on the fuel types used and to which extent electricity is co-produced in the district heating system, the results of implementing the packages vary. The largest reduction of greenhouse gas emissions and primary energy use occurs in a district heating system with a high share of biofuel and no electricity production. Another result is that the temperature levels of a building’s heating system can be reduced when refurbished which promotes lowered temperatures in district heating systems as well.

Nancy Joy Lim, teknologie doktor i geospatial informationsvetenskap

Nancy Joy Lim är teknologie doktor i geospatial informationsvetenskap. Hon disputerade i december 2018 med avhandlingen “Modelling, mapping and visualisation of flood inundation uncertainties”. Hon arbetar idag på Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad.

Avhandlingen "Modelling, mapping and visualisation of flood inundation uncertainties" undersökte hur översvämningskartor som visar förutspådda översvämningsutbredningar för extrema händelser påverkas av osäkerheter i använda modelleringsprocesser. I avhandlingen har det också undersökts hur dessa osäkerheter kan representeras, visualiseras och kommuniceras i kartor, samt hur olika användare uppfattar och använder översvämningskartor som innehåller osäkerhetsinformation.

Min nuvarande forskning fortsätter att handla om analys av osäkerheter i resultaten från modellering, och att visualisera och kommunicera dem på ett effektivt sätt. Därutöver fokuserar jag nu på en bredare tillämpning av GIS, fjärranalys och olika modeller i planering för att främja en hållbar stadsutveckling.

Nancy Joy Lims forskarpresentation

Eduardo Rosa, filosofie doktor i miljöpsykologi

Eduardo Rosa är filosofie doktor i miljöpsykologi. Han disputerade i juni 2021 med sin avhandling ”Pilots’ decision-making, emotions and cognitive performance in simulated environments”.

I investigate perceptual and cognitive functions in the performance of complex tasks in Aviation. My work focuses on e.g., human attention, workload, dynamic decision-making, fatigue, of commercial and military pilots in high-risk systems. In my PhD thesis, I assessed pilots’ non-technical skills in two simulation environments as related to the phenomena of cognition, emotion and fatigue. It started by investigating dynamic decision-making of commercial pilots using a low-fidelity simulation. Then, it addressed fatigue, cognition, emotion and its physiological associations in long-duration flight missions in a military context using a high-fidelity environment.

I also evaluate systems’ design and risks for promoting safety. My next steps will be on continuing to conduct Human Factors research, especially in applied settings, where I can share what I have learned during my education for solving real-world challenges in real environments.

Karl Samuelsson, filosofie doktor i geospatial informationsvetenskap

Karl Samuelsson är filosofie doktor i geospatial informationsvetenskap. Han disputerade i december 2021 med avhandlingen ”Making space for resilient urban well-being”. Karl arbetar idag på

Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap.

I min avhandling undersöks, genom rumslig och statistisk analys, hur svenska och danska stadslandskap förhåller sig till invånarnas vardagliga upplevelser och mentala hälsa. Riktlinjer presenteras för hur stadslandskap kan bidra till välbefinnande och samtidigt begränsa städernas miljöpåverkan.

Min forskning är inriktad på hur den fysiska utformningen av stadslandskap förhåller sig till människors subjektiva, mentala samt fysiologiska välbefinnande. Detta område undersöker jag med rumsliga data över stadsbors rörelsemönster och vardagliga upplevelser, och med kvantitativa rumsliga metoder, så som bärbara sensorer, public participation GIS, fjärranalys, nätverksanalys och rumslig regression. Min forskning är tvärvetenskaplig och integrerar perspektiv från geografi, miljövetenskap och miljöpsykologi, och ämnar bidra både till teoretisk utveckling samt resultat som är praktiskt applicerbara i stadsplanering.

Karl Samuelssons forskarpresentation

Ricardo Ramírez Villegas, teknologie doktor i energisystem

Ricardo Ramírez Villegas är teknologie doktor i energisystem. I februari 2021 disputerade han med avhandlingen ”Energy efficient renovation in a life cycle perspective - A case study of a Swedish multifamily-building”. Ricardo arbetar i dag som miljöexpert på Byggpartner.

This thesis aims to explain how different proposed energy efficient renovation strategies affect the energy use at different system levels, the potential environmental impacts of these alternatives, how they are connected to economic impacts and the implications of using a commercial LCA software to answer these questions from a research perspective.

The results show that the selected renovation strategies reduce energy use by decreasing transmission losses, while reducing the total amount of purchased energy by using solar energy or by changing energy carriers. These different approaches have the potential to reduce the environmental impact, mainly global warming potential. However, when changing energy carriers there is a burden shift to radioactive waste disposed. To analyze a building from a life cycle perspective can help to identify the advantages and disadvantages of energy efficient renovation from the building owner’s perspective as well as from a societal perspective. Applying a life cycle perspective is therefore important for building owners, building companies and practitioners as well for policy makers to avoid suboptimisation.

Hedersdoktor

Pelle Matton utsågs till filosofie hedersdoktor vid Högskolan i Gävle för sitt engagemang och betydande insatser för att minska mobbning och kränkningar i svenska skolor, särskilt genom sitt arbete med att utveckla och implementera den så kallade Gävlemodellen. Se Pelles presentation om Gävlemodellen.

Hedersdoktor Pelle Matton

”Pelle Matton är i grunden idrottslärare och arbetade länge på Solängsskolan i Gävle. Sedan drygt 20 år tillbaka är han knuten till Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) där han stöttat och drivit på skolornas arbete för en bättre skolmiljö. Gävlemodellen, som syftar till att minska kränkningar och mobbning i skolmiljön, baseras på genomförd forskning och utgår från den aktuella skolans styrdokument, förutsättningar och aktuella behov. Resultaten är mycket goda. På grundskolorna i Gävle förekommer betydligt mindre mobbning i jämförelse med en genomsnittlig svensk skola.

Modellen är nu på väg att spridas och få fäste även utanför Gävle kommun och erhöll 2021 pris av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Utmärkelsen tar också Gävlemodellen vidare ut i Europa till en tävling där varje EU-land deltar med ett bidrag. Pelle Matton har varit väldigt viktig för modellens framgång och har därmed starkt bidragit till att forskningsresultat kommer till nytta för att utveckla ett bättre skolklimat. Hans insatser har också mycket förtjänstfullt bidragit till att koppla ihop Högskolans forskning inom det strategiska forskningsområdet Innovativt lärande med empiriska erfarenheter och lokala förutsättningar i Gävle kommuns skolor.

Mobbning och kränkningar i skolor utgör en stor samhällsutmaning både ur ett lokalt och globalt perspektiv. Barn i hela världen har rätt till en trygg och säker skolmiljö, med goda förutsättningar för lärande och fungerande socialt samspel. Pelle Mattons arbete har tillsammans med forskare vid Högskolan därmed bidragit till att uppfylla Högskolans mål – att arbeta utmaningsdrivet och göra lokal och global samhällsnytta.”

Nya professorer och deras föreläsningar

Under högtidsceremonin installerades 17 nya professorer inom vårdvetenskap, socialt arbete, miljövetenskap, miljöteknik, elektronik, industriell ekonomi, lantmäteriteknik, didaktik, pedagogik, engelska och företagsekonomi. Här kan du läsa om deras forskning, se deras installationsföreläsning och besöka deras forskarpresentation.

Gunilla Mårtensson, professor i vårdvetenskap

Gunilla Mårtensson är legitimerad sjuksköterska. Hon disputerade 2009 och erhöll en medicine doktorsexamen vid Uppsala universitet och 2015 antogs Gunilla som docent i vårdvetenskap vid samma universitet. 2020 befordrades Gunilla till professor i vård­vetenskap vid Högskolan i Gävle och är akademichef vid Akademin för teknik och miljö samt vicerektor för kvalitet och hållbarhet.

”Min tidigare och pågående vetenskapliga verksamhet kan sammanfattas i sjuk­sköterskans profession, de förutsättningar som krävs i utbildning och arbetsliv för lärande, för en god och säker vård samt för sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors välbefinnande och tillfredställelse.

Möjligheter till lärande, i både utbildning och arbetsliv, är centrala frågor för god och säker vård. Vårdverksamheten är kunskapsintensiv och personalens inställningar till sitt yrke, till arbetsuppgifter och till dem de har till uppgift att hjälpa är betydelsefulla aspekter för att säkra en god vårdkvalitet. Forskningen är tillämpad och forsknings­frågorna besvaras med båda kvantitativa och kvalitativa ansatser.”

Se Gunillas installationsföreläsning ”Vårdande relation”.

Gunilla Mårtenssons forskarpresentation

Lisbeth Porskrog Kristiansen, professor i vårdvetenskap

Lisbeth Porskrog Kristiansen har en sjuksköterskeexamen vid Vårdhögskolan Sundsvall/Örnsköldsvik 1994, en kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap 2001 och specialistexamen inom psykiatrisk vård 2001 (från dåvarande Mitthögskolan) samt magisterexamen i omvårdnad vid Umeå universitet 2002. Hon disputerade och är medicine doktor i omvårdnad vid Karolinska Institutet 2006. Lisbeth anställdes som lektor i vårdvetenskap 2017 och befordrades till professor i vårdvetenskap 2020 vid Högskolan i Gävle.

”Min avhandling undersökte olika aspekter av vården efter genomförandet av nittiotalets välfärdsreformer inom psykiatrin och äldrevården. Även om jag också har varit inne på andra forskningsspår som exempelvis stärkande av blivande sjuksköterskors kliniska bedömningsförmågor i High Fidelity simuleringsmiljö, har jag hållit fast vid mitt intresse för psykisk hälsa och ohälsa i forskningen. Den handlar om olika gruppers erfarenheter av vården, om hur man kan leva med långvarig sjukdom samt dess konsekvenser. Jag har både ett patient/klientperspektiv och även ett personalperspektiv. På senare år har min forskning mer inriktats på hur den psykiska hälsan och välbefinnandet kan främjas med hjälp av olika interventioner bland annat för elever i skolmiljön och för personer som står långt från arbetsmarknaden.”

Se Lisbeths installationsföreläsning ”Hälsofrämjande arbete bland barn och unga”.

Pia Tham, professor i socialt arbete

Pia Tham har en socionomexamen vid Stockholms universitet 1987. Hon har en doktorsexamen i socialt arbete vid Stockholms universitet 2008 med avhandlingen ”Arbetsvillkor i den sociala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete”. 2021 befordrades hon till professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning rör organisation, ledarskap och arbetsvillkor inom socialtjänsten. Senare studier har handlat om övergången från utbildningen till yrkesliv och hur väl förberedda nyexaminerade socionomer är för de krav som väntar i yrkeslivet. Ett annat spår rör hur yrkesrollen har utvecklats och vilka förutsättningar som finns för socionomer att utföra ett arbete av god kvalitet. Har även intresserat mig för arbetsledarrollen, förutsättningar för ledarskap inom socialtjänsten samt arbetsledarens roll och betydelse för hur socialsekreterare upplever sina arbetsvillkor. De två senaste externfinansierade projekten har haft fokus på vad som bidrar till arbetstillfredsställelse och stabilitet samt till friska arbetsplatser. Ett nystartat projekt rör samtalsträning för socionomer med hjälp av artificiell intelligens (AI) och ett annat en komparativ studie av arbetsvillkor för socionomer i de nordiska länderna.”

Se Pias installationsföreläsning ”Lägre krav men mindre meningsfullt? Förändringar i hur socialsekreterare beskriver sitt arbete och sina arbetsvillkor mellan 2003 och 2018”.

Pia Thams forskarpresentation

Sven Trygged, professor i socialt arbete

Sven Trygged är socionom från dåvarande Högskolan i Östersund 1982 och har en filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia från Stockholms universitet 1995. Han disputerade i socialt arbete vid Stockholms universitet 1996 med avhandlingen ”Arbetslös och medellös – En studie av beredskapsarbetare i Stockholm”. Han antogs senare som docent vid samma lärosäte. Sven anställdes som lektor vid Högskolan i Gävle 2016 efter en tid som gästforskare. Han blev befordrad till professor i socialt arbete 2018.

”Min tidigaste forskning hade fokus på arbetslöshet och rehabilitering för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Därefter följde en tioårsperiod med undervisning, socialt utvecklingsarbete och forskning i post-sovjetiska länder i spåren av Sovjetunionens upplösning. Finansiering skedde genom stora internationella organisationer och temat var ofta familjearbete och försök att hitta alternativ till institutionsplaceringar för socialt utsatta barn. De senaste tio åren har forskningen främst handlat om sociala konsekvenser av sjukdom och utsatthet för våld relaterat till socioekonomisk position. Nystartade projekt handlar dels om migration-integration, dels om marknadisering av välfärden. En gemensam nämnare i olika projekt är en strävan att se och förstå människor i utsatta situationer såväl ur ett socialpolitiskt perspektiv som i det direkta klientarbetet.”

Se Svens installationsföreläsning ”Muren. Ryssland. Efter stroke. Tre berättelser om forskning i socialt arbete."

Sven Tryggeds forskarpresentation

Stephan Barthel, professor i miljövetenskap

Stephan Barthel har en filosofie kandidatexamen i naturgeografi vid Stockholms universitet 2001. 2008 disputerade han inom naturresurshushållning med avhandlingen ”Recalling Urban Nature: Linking City People to Ecosystem Services”. Våren 2017 antogs Stephan som docent i geospatial informationsvetenskap och 2021 befordrades han till professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

”Stephan Barthel leder utmaningsdriven forskning om gröna städer och om det civila samhällets roll för en klimatomställning. Han integrerar kunskapssystem för att stärka välfärdssamhällets resiliens under en samhällstransformation mot en fossilfri framtid. Han är också vetenskaplig ledare för strategiska forskningsområdet Hållbar stadsutveckling.”

Se Stephans installationsföreläsning ”Hållbar Stadsutveckling – Ett strategiskt forskningsområde på Högskolan i Gävle”.

Stephan Barthels forskarpresentation

Niclas Björsell, professor i elektronik

Niclas Björsell har en filosofie kandidatexamen i elektronik vid Uppsala universitet 1994. Disputationen skedde 2007 inom telekommunikation vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) med avhandlingen ”Modeling analog to digital converters at radio frequency”. 2012 antogs Niclas som docent i telekommunikation vid KTH och 2021 befordrades han till professor i elektronik vid Högskolan i Gävle.

”Niclas Björsell har en bakgrund inom reglerteknik (fil.lic.) och telekommunikation (TD). Det är två områden som ingår i det större samlingsområdet systemteknik. Inom det området har hans forskning huvudsakligen varit inriktad mot trådlös kommunikation, automation och mättekniska utmaningar. Den forskning han bedriver sker ofta i samverkan med näringslivet och han är biträdande vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Intelligent industri. Idag är forskningen inriktad mot prediktivt underhåll där artificiell intelligens och digitala tvillingar används för att skatta framtida underhållsinsatser i industriella produktionsutrustningar samt detektering och klassificering av kända felorsaker. Syftet är att uppnå en resurseffektiv produktion med hög tillgänglighet och en säker arbetsmiljö.”

Se Niclas installationsföreläsning ”Att mäta rätt och kompensera fel”.

Niclas Björsells forskarpresentation

Johan Colding, professor i miljövetenskap

Johan Colding har en kandidatexamen i systemekologi, 1995, vid Stockholms universitet (SU). 2001 disputerade han i naturresurshushållning vid SU med avhandlingen ”Local institutions, biological conservation and management of ecosystem dynamics”. 2012 antogs Johan som docent i naturresurshushållning vid samma universitet. 2021 tillträdde han tjänsten som professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle. Johan är en välciterad forskare med över 25 000 citeringar i Google Scholar.

”Min forskning är främst inriktad mot städers hållbarhet via studier av resiliens, institutioner och social-ekologiska system. Jag leder forskningsprogrammet Urban Commons vid Högskolan i Gävle - ett strategiskt styrt forskningsprogram för hållbar stadsutveckling. Jag är också ledare för urbanforskningen vid Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien och har tidigare lett urbanforskningen vid Stockholm Resilience Centre. För närvarande bedriver jag forskning och undervisning inom ämnet miljövetenskap vid Högskolan i Gävle och har flera uppdrag inom forskarskolan Future-Proof Cities i samverkan mellan akademi, näringsliv och samhällsplanering.”

Se Johans installationsföreläsning ”Hur jag blev forskare och forskningens dramaturgi”.

Johan Coldings forskarpresentation

Ola Norrman Eriksson, professor i miljöteknik

Ola Norrman Eriksson har en civilingenjörsexamen i maskinteknik med inriktning kraft- och värmeteknologi från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) 1997. Han är teknologie doktor i industriellt miljöskydd vid KTH 2003 och disputerade med avhandlingen ”Environmental and Economic Assessment of Swedish Municipal Solid Waste Management in a Systems Perspective”. 2012 antogs han som docent i miljöstrategisk analys vid KTH. 2019 befordrades han till professor i miljöteknik vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning handlar om miljöbedömning av teknik i ett systemperspektiv. Det har främst handlat om livscykelanalyser inom avfallshantering, byggnader och energisystem. Här analyseras olika avfallsslag, avfallsbehandlingsmetoder, byggnadstyper, renoveringsåtgärder, materialval , bränslen och energislag. Fokus har legat på framtidsscenarier, men även viss metodutveckling. Tillsammans med fina kollegor har jag under tio års tid etablerat ämnet miljöteknik från noll till en verksamhet med 20 medarbetare. Miljöteknik ingår fr.o.m. 2020 i miljövetenskap. Jag vill att våra forskningsresultat ska göra skillnad genom att ingå som underlag inför strategiska beslut inom offentlig sektor och näringsliv. Visste du förresten att det ibland kan vara att föredra att deponera plast istället för att förbränna den, att kärnkraft har ett bedrövligt lågt resursutnyttjande, att klimatpåverkan från solceller och betonggrundplatta kan vara lika stora och att en flaska whisky ger ett koldioxidutsläpp på 2 kg?”

Se Olas installationsföreläsning ”Kan man ha helikopterperspektiv utan att flyga?”.

Ola Norrman Erikssons forskarpresentation

Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi

Per Hilletofth har en magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Skövde 2005 och en doktorsexamen i Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers tekniska högskola 2010. Docent i logistik antogs han som vid Tekniska Högskolan i Jönköping 2014 och professor 2016. Sedan 2020 har han varit anställd som professor i industriell ekonomi och vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Intelligent industri vid Högskolan i Gävle.

”Pers forskning är inriktad mot produktionsstrategi, produktionslokalisering, och utformning av försörjningskedjor. Forskningen inom produktionsstrategi fokuserar på hur man förblir konkurrenskraftig i en högkostnadsmiljö med inriktning mot att identifiera kritiska framgångsfaktorer för konkurrenskraftig produktion och på att utveckla strategiska utvecklingsverktyg för företag verksamma i sådana miljöer. Forskningen inom produktionslokalisering fokuserar på hur man fattar korrekta och motståndskraftiga beslut om produktionslokalisering och förflyttning med inriktning mot att identifiera kritiska besluts- och påverkansfaktorer och på att utveckla beslutsstöd. Forskningen inom utformning av försörjningskedjor fokuserar på hur försörjningskedjan kan bli mer resilient och efterfrågestyrd med inriktning mot segmentering och differentiering av försörjningskedjor.”

Per Hilletofths forskarpresentation

Jesper Paasch, professor i lantmäteriteknik

Jesper Paasch är utbildad lantmätare (M.Sc.) vid Aalborg Universitet i Danmark 1989. 2012 disputerade han i fastighetsteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan med avhandlingen ”Standardization of Real Property Rights and Public Regulations: The Legal Cadastral Domain Model”. 2021 befordrades Jesper till professor i lantmäteri­teknik vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning har ett internationellt fokus kring standardisering och modellering inom ”land management”, exempel är markanknutna rättigheter (t.ex. äganderätt, servitut och nyttjanderätter) och 3D fastigheter (t.ex. ägarlägenheter). Jag är, förutom min anställning på Högskolan, även forskningssamordnare för geodata på Lantmäteriets huvudkontor i Gävle, samt professor vid Aalborg Universitet i Danmark. Av andra uppdrag kan nämnas att jag är svensk delegat i den internationella lantmätarföreningen och sammankallande för svenska Kartografiska Sällskapets utbildningssektion. Jag har varit svensk delegat i en ISO arbetsgrupp som tog fram en internationell standard för ”land administration” och varit ordförande för en standardiseringskommitté inom geodataområdet vid Swedish Institute for Standards, SIS.”

Se Jespers installationsföreläsning ”Lantmäteriteknik – mer än bara kartor!”.

Jesper Paaschs forskarpresentation

Silvia Edling, professor i didaktik

Silvia Edling har en grundlärarexamen i svenska och samhällsorienterande ämnen samt en gymnasielärarexamen i historia och engelska vid Uppsala universitet. Silvia disputerade 2009 i didaktik vid Uppsala universitet med avhandlingen “Ruptured narratives: an analysis of the contradictions within young people's responses to issues of personal responsibility and social violence within an educational context”. 2015 antogs hon som docent vid Uppsala universitet och 2019 befordrades Silvia till professor i didaktik vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning kan sägas vila på tre ben. Till att börja handlar den om att synliggöra olika färdigheter som professionella lärare behöver utveckla för att kunna navigera i utrymmet mellan det säkra och osäkra, det vill säga där vetenskapliga kunskaper möter unika människor och en rörlig praktik. För det andra har min forskning belyst olika sätt att förstå och se på demokrati och etik i relation till undervisning. För det tredje har olika sätt att förstå (se på) samt motverka våld studerats inte minst i relation till barns- och ungas förutsättningar till lärande. Forskningen i helhet har ämnat stärka, vidga och berika kunskaper om seendets betydelse för utfall i olika undervisningspraktiker.

Begreppet seende kan förstås som en bro mellan individers kunskaper och meningsskapande och vad de faktiskt ser/noterar i den praktik de ingår i. Det vi ser tenderar nämligen att styra vad vi gör vilket medför att en viktig dimension i under­visning är att stimulera ett vidgat och fördjupat seende med hjälp av forskning, där olika perspektiv ges plats och diskuteras på systematisk basis i relation till specifika kontexter, syften och mål.”

Se Silvias installationsföreläsning ”Seendets betydelse i undervisning”.

Silvia Edlings forskarpresentation

Guadalupe Francia, professor i pedagogik

Guadalupe Francia har en grundskollärarexamen vid Lärarhögskolan ENSPA från 1981 och blev fem år senare auktoriserad översättare vid Universidad de Buenos Aires Argentina. Hon har en filosofie kandidatexamen och magisterexamen vid Stockholms universitet. Vid samma universitet disputerade hon i pedagogik 2000 med avhandlingen ”Policy som text och som praktik. En analys av likvärdighetsbegreppet i 1990-talets utbildningsreform för det obligatoriska skolväsendet”. 2009 antogs hon som docent vid Uppsala universitet och 2016 till professor vid Mälardalens högskola. Guadalupe är sedan 2018 professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Guadalupe är vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Innovativt lärande (SFOIL). Hon är även ledamot i styrgruppen för forskningsmiljön Studies in Education for Equity, Democracy and Sustainability (SEEDS) vid Högskolan i Gävle.

”Min nuvarande forskning är tvärvetenskaplig och handlar om utbildningspolicy och praktik för att bemöta existerande och framtida samhällsutmaningar med fokus på likvärdighet, rättvisa och social hållbarhet. För närvarande arbetar jag med frågor om elevhälsa, våld, mobbning, diskriminering och den globala anti-genusrörelsens frammarsch inom skola och högre utbildning. Ett annat aktuellt forskningsområde är komparativ pedagogik med fokus på genomförande av Barnkonventionen och Agenda 2030 i förskola, skola och lärarutbildning i länder med olika välfärdsmodeller.”

Se Guadalupes installationsföreläsning ”Pedagogikens utmaningar i en turbulent värld”.

Guadalupe Francias forskarpresentation

Anneli Frelin, professor i didaktik

Anneli Frelin har en mellanstadielärarexamen från Högskolan i Gävle/Sandviken 1990 och en doktorsexamen i didaktik vid Uppsala universitet 2010 med avhandlingen ”Teachers' Relational Practices and Professionality”. 2014 antogs hon som docent vid Uppsala universitet och 2018 befordrades Anneli till professor i didaktik vid Högskolan i Gävle. I dag är Anneli biträdande vetenskaplig ledare för det strategiska forskningsområdet Innovativt lärande.

”Mellanmänskliga relationer inom utbildning har alltid väckt min nyfikenhet. Min tidigare forskning har handlat om lärares relationella professionalitet, professionellt omdöme, engagemang och ansvar, men sedan ett antal år har intresset riktats mot de rumsliga dimensionerna av relationer och området utbildningsmiljöer. Jag medverkar i ledningen av det strategiska forskningsområdet Innovativt lärande, forskningsprogrammet Morgondagens lärmiljöer och forskargruppen ROLE – Research On Learning Environments.

Alla vet att den skolmiljö som elever och lärare vistas i till vardags är betydelsefull, men hur samspelar miljön och människorna när det gäller undervisning och lärande? Vad bidrar till en trygg skolmiljö, vad händer när en skola byggs eller byggs om, och varför fungerar miljöerna inte som det var tänkt? Vår forskning har bidragit till såväl empirisk som teoretisk utveckling på området.”

Se Annelis installationsföreläsning ”Utbildningens mellanrum”.

Anneli Frelins forskarpresentation

Mattias Hamberg, professor i företagsekonomi med inriktning redovisning

Mattias Hamberg har en kandidatexamen 1994 och en magisterexamen 1996 från Uppsala universitet. Han har en filosofie doktorsexamen i företagsekonomi vid Uppsala universitet 2000 med avhandlingen ”Risk, uncertainty & profitability: An accounting-based study of industrial firms' financial performance”. 2019 befordrades han till professor vid Universitetet i Stavanger och 2021 tillträdde han tjänsten som professor i företagsekonomi med inriktning redovisning vid Högskolan i Gävle.

“I do research in accounting and finance where I am interested in information firms report to investors, and the investors use of information in markets. My research is of an empirical nature, based on Swedish publicly listed companies, and studied with the help of quantitative research methods. Swedish listed firms have a comparatively high level of reporting transparency, and their ownership is concentrated and often based on unique control vehicles.

In relation to these features, I have studied problems associated with corporate acquisitions and the accounting for them. I also document how corporate ownership relates to performance and decision-making. For example, firms controlled by their founder perform better while also making less risky operating and financial decisions. I find these differences worthy of much further investigation, from both accounting and finance perspectives.”

Se Mattias installationsföreläsning “What to do when you pay too much: The accounting for corporate acquisitions”.

Mattias Hambergs forskarpresentation

Marko Modiano, professor i engelska

Marko Modiano har en kandidatexamen i engelska vid San Francisco State University 1976 och disputerade i engelska vid Uppsala universitet 1987. Han antogs som docent i engelska 2015 och befordrades till professor i engelska 2018 vid Högskolan i Gävle.

”I avhandlingen ”Domestic Disharmony and Industrialization in D. H. Lawrence’s Early Fiction”, undersöktes industrialiseringens påverkan på familjesammanhållning inom Lawrences litterära oeuvre. Forskningen fokuserar på hur ohälsosamma psykosociala miljöer påverkar individens utveckling, särskilt mellan föräldrar och deras barn, mot bakgrund av industrialisering och urbanisering i Storbritannien vid 1800-talets slut.

Inom sociolingvistik har jag genomfört studier om hur det engelska språkets globala spridning påverkar skolundervisning i Sverige. Studier av Mid-Atlantic English, English as an International Language och Euro-English har bedrivits mot bakgrund av det engelska språkets mångfald och hur denna mångfald behandlas i undervisningen. Det multikulturella klassrummet och hur en ökad medvetenhet om mångfald kan berika lärandet är också av vikt. Det övergripande syftet med denna forskning har varit att utöka vår förståelse för den roll som det engelska språket upprätthåller i utbildningssamhället i Sverige, Europa och internationellt.”

Se Markos installationsföreläsning “The Vicissitudes of Bilingualism and Plurilingualism in the European Union”.

Marko Modianos forskarpresentation

Daniel Pettersson, professor i pedagogik

Daniel Pettersson har en grundskollärarexamen, 1994, och en filosofie kandidatexamen i pedagogik med didaktisk inriktning vid Högskolan i Jönköping 1995. Han har en filosofie magisterexamen i historia vid Uppsala universitet 1997 och en specialpedagogexamen vid Umeå universitet 2001. Daniel disputerade i pedagogik vid Uppsala universitet 2008 med avhandlingen ”Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan”. 2016 antogs han som docent och 2021 befordrades han till professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

”Min forskning har inriktat sig gentemot hur utbildning och undervisning tänks och vilka fenomen och ideologier som är styrande. Genom detta kan det sägas att mina studier på ett övergripande plan studerar kunskapsreproduktionen och kunskapsproduktionen i samhället. I detta har jag intresserat mig för en rad pedagogiska, politiska och vetenskapliga praktiker där idéer om utbildning skapas och ges spridning. Mina studieobjekt i detta sökande har bland annat varit internationella jämförande kunskapsmätningar (som till exempel PISA och TIMSS), studier av hur statistik och mätningar används inom utbildning, samt hur vi försöker styra och kontrollera utbildning.

Mina studier inom pedagogik bedrivs på så sätt utifrån ett brett samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv där läroplansteori, komparativ pedagogik och ett intresse för utbildningens "hur-frågor" varit vägledande.

I nuläget arbetar jag aktivt med ett forskningsprojekt som studerar hur läsforskning utvecklats och hur idéer om läsning ges spridning och form inom den samhälleliga diskussionen bärande på idéer om gott medborgarskap, bildning och det goda samhället och hur detta idag alltmer transformeras till en fråga om mätbarhet av specifika läsfunktioner.”

Se Daniels installationsföreläsning ”Hur utbildning begripliggörs”.

Daniel Petterssons forskarpresentation

Lars-Johan Åge, professor i företagsekonomi

Lars-Johan Åge har en kandidatexamen från Högskolan i Gävle och en doktorsexamen från Handelshögskolan i Stockholm. 2009 disputerade han med avhandlingen ”Business Manoeuvring : A Grounded Theory of Complex Selling Processes”. 2018 antogs han som docent i företagsekonomi. 2019 tillträdde han tjänsten som professor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.

”I min forskning började jag med att studera komplexa affärsprocesser som Ericsson och WM-data var inblandade i. Detta resulterade i en vetenskaplig teori om vad som egentligen sker när vi gör en affär. Sedan blev detta en populärvetenskaplig bok som heter "Konsten att göra affärer" (Liber 2010). Efter min avhandling fick jag ett stipendium vid Handelshögskolan i Stockholm för att börja studera förhandlingar och förhandlingsprocesser. Även inom detta område använde jag mig av grundad teori för att skapa och konceptualisera det jag fann i min data. Resultatet blev en teori om hållbara affärer och förhandlingar. Där jag visar på fördelarna med att ersätta det gamla win-win begreppet med "Happy-Happy", alltså med fokus på framtiden och en hållbar relation, och inte bara det mätbara vid en viss tidpunkt. Den här forskningen publicerade jag i boken "Happy-Happy: Fem steg att komma överens med vem som helst” (Volante, 2019). Detta begrepp passar bra till Högskolans profil om hållbarhet då denna känsla av nöjdhet också gäller planeten jorden.”

Se Lars-Johans installationsföreläsning ”När en metod blir ens ämne”.

Lars-Johan Åges forskarpresentation

Adjungerade professorer

Vi välkomnade tre nya adjungerade professorer vid årets högtidsceremoni.

Åke Sjöholm, adjungerad professor i medicinsk vetenskap

Åke Sjöholm har en läkarexamen från Uppsala universitet 1988 och disputerade för medicine doktorsgraden där i medicinsk cellbiologi 1991. Han blev legitimerad läkare 1993 och antogs som docent vid Karolinska Institutet 1994. Åke har varit adjungerad professor vid University of South Alabama, och är sedan 2017 överläkare i invärtes medicin vid Gävle sjukhus. Åke anställdes som adjungerad professor i medicin vid Högskolan i Gävle 2021.

”Min forskning har, ända sedan tiden som doktorand, varit inriktad på olika aspekter av diabetes. Diabetes är en verklig folksjukdom som dessutom ökar kraftigt i hela världen. Typ 2 diabetes (T2D), tidigare kallad åldersdiabetes, svarar för drygt 90 % av all diabetes och drabbar numera även tonåringar i allt större utsträckning. T2D är en allvarlig sjukdom där överlevnaden om sjukdomen missköts är jämförbar med cancersjukdomar. Man kan enkelt beskriva detta som att T2D medför ett alldeles för tidigt åldrande av bl.a. hjärta och blodkärl. Patienter med T2D löper en kraftigt ökad risk att dö i förtid. Dödsorsaken är vanligen hjärtinfarkt eller stroke, inte sällan 20–30 år tidigare än förväntat. Min forskning har behandlat vitt skilda aspekter av diabetes. Från att i början ha varit fokuserad på ren experimentell grundforskning kring de insulin­producerande beta-cellernas funktion vid friska och diabetiska tillstånd, har under senare år större tyngd lagts på att undersöka mekanismer för blodkärlsskador vid diabetes som uppkomstmekanismer för hjärtinfarkt och stroke samt möjligheter att förebygga och behandla dessa tillstånd.”

Åke Sjöholms forskarpresentation

Katarina Wijk, adjungerad professor i arbetshälsovetenskap

Katarina Wijk har en magisterexamen i pedagogik med inriktning mot hälsa från Uppsala universitet 1998. Hon disputerade i pedagogik 2003 med avhandlingen ”Planning and Implementing Health Interventions: Extrapolating Theories of Health Education and Constructed Determinants of Risk Taking” och antogs senare som docent vid Uppsala universitet. Sedan 2017 är Katarina adjungerad professor i arbetshälso­vetenskap vid Högskolan i Gävle och är forskning- och utvecklingsdirektör vid Region Gävleborg.

”Min forskning handlar om planering, genomförande och utfall av hälsointerventioner, särskilt i arbetslivet, och hur insatser påverkar hälsa och arbetshälsa. Bedriver flera pågående projekt inom arbetshälsovetenskap, dels inom hälso- och sjukvårds­organisationer och dels vid andra arbetsplatser. Frågeställningarna rör såväl hur hälsa och arbetshälsa påverkas av strukturella och individuella förutsättningar vid förändringar som frågor om ledarskap och nya arbetssätt. Jag har även flera förtroende­uppdrag bland annat som Sveriges ordförande för nationella samverkans­gruppen för forskning och life science och som föreståndare för Sjukvårdsregionala forskningsrådet i Mellansverige.”

Katarina Wijks forskarpresentation

Erik Dotzauer, adjungerad professor i energisystem

Erik Dotzauer har en kandidatexamen i tillämpad matematik från Mälardalens högskola 1996. Han disputerade 2001 i matematik (optimeringslära) vid Linköpings universitet, med avhandlingen ”Energy system operation by Lagrangian relaxation”. Sedan 2020 är Erik adjungerad professor i energisystem vid Högskolan i Gävle.

”Jag arbetar vid Stockholm Exergi, leverantören av fjärrvärme i Stockholmsregionen. Mina arbetsuppgifter innefattar bevakning av regelverk och styrmedel som påverkar energisystemet och energimarknaderna. Detta omfattar områden som bioenergi, energi från avfall, kraftvärme, byggregler och frågan om effekt i kraftsystemet. Jag har flera externa uppdrag, bland annat som ledamot i Energiutvecklingsnämnden vid Energimyndigheten och styrelseledamot i Svenska bioenergiföreningen (Svebio).

Jag är även anställd på deltid som adjungerad professor vid Högskolan i Gävle. Min forskning har tidigare fokuserat på modellering och analys av regionala energisystem, bland annat i samverkan med International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) i Wien. Under senare år har fokus legat på stadens energisystem och kopplingen till bebyggelsen.”

Erik Dotzauers forskarpresentation

Excellenta lärare

Högskolan i Gävle vill uppmuntra till pedagogisk kompetensutveckling och premiera skickliga lärare. Undervisande personal kan ansöka om prövning i sina pedagogiska meriter. Följande personer är antagna som excellenta lärare:

  • Per Blomqvist, adjunkt i maskinteknik
  • Svante Brunåker, lektor i företagsekonomi
  • Jonas Boustedt, lektor i datavetenskap
  • Silvia Edling, professor i didaktik
  • Anna Hofsten, lektor i medicinsk vetenskap
  • Johan Liljestrand, lektor i pedagogik
  • Sarah Ljungqvist, lektor i svenska språket
  • Marko Modiano, professor i engelska
  • Ingrid Nordqvist, adjunkt i didaktik
  • Kaisu Sammalisto, lektor i industriell ekonomi
  • Sven Trygged, professor i socialt arbete

Kungliga Skytteanska Samfundets pris

Marita Wallhagen tilldelades priset som en yngre framstående forskare vid Högskolan i Gävle.

Marita Wallhagen, pristagare Kungliga Skytteanska Samfundets pris 2022

”Wallhagen har efter sin doktorsexamen 2016 visat en mycket god utveckling av vetenskaplig skicklighet, självständighet och produktion. Hon meriterade sig 2021 till docent i miljövetenskap med fina omdömen från sakkunniga. Hennes utveckling har skett inom ramen för anställningar som forskare och biträdande universitetslektor vid Högskolan i Gävle. Sedan 2020 är hon anställd som universitetslektor i miljöteknik vid Högskolan i Gävle.

Marita Wallhagens goda akademiska utveckling manifesteras på flera sätt. Hon har hittills producerat 21 refereegranskade publikationer i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter enligt sökning i databasen Scopus i februari 2022. Hon har som huvudsökande och medsökande med framgång sökt och erhållit externa medel, samt därtill varit projektledare för flera externfinansierade projekt, som ofta innehållit omfattande samverkan med andra lärosäten och externa partner. Just hennes förmåga att samtidigt leda och medverka i flera projekt med flera olika nätverk och samverkansparter är imponerande. Denna förmåga borgar även för en fortsatt positiv utveckling för Wallhagen. Wallhagen har även god erfarenhet av att handleda doktorander, och är just nu biträdande handledare för fem doktorander.”

Läs mer om Maritas forskning

Publicerad av: Camilla Haglund Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2022-09-08
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)