Program 2019

FEKIS program för onsdagen den 16 oktober 2019 på Högskolan i Gävle

Onsdag 16 oktober

08.00-09.30 Registrering och fika
Utanför Valhall, hus 41

09.30-10.00 Välkommen till FEKIS 2019
Invigningstal av Ylva Fältholm, rektor för Högskolan i Gävle, Petra Jönsson, ordförande
i Gefle studentkår och Fredrik Tell, ordförande i FEKIS styrelse

10.00-11.00

Plenum 1

Omställningen till en cirkulär ekonomi

Sal: Valhall

Pär LarsHans inleder diskussionen med att presentera sina erfarenheter av att leda organisationer mot en cirkulär ekonomi. Pär är ”Chief SCR” och ”Public Affairs Officer” på miljö och återvinningsföretaget Ragn-Sells. Han har jobbat med den sociala dimensionen av omställningen till organisatorisk hållbarhet i över 20 år och blev år 2013 och 2014 listad av ”the Trust Across America” som en av ”TOP 100 Thought Leaders” i deras globala rankning. 2013 vann Pär dessutom utmärkelsen "Visa vägen" från Samhall, och redan 2009 fick han ta emot ”the Green award” i London för sitt arbete inom ”sustainability communication”.

Pärs inspel kommer att följas upp av Maira Babri från Örebro Universitet och Agneta Sundström från Högskolan i Gävle som båda har forskat om omställningen till den cirkulära ekonomin.

11.00-11.15 Paus

11.15-12.00

Sessionspass 1

1A: Hållbarhetens moraliska imperativ, digitaliseringen frälsning och bildningens dynamik - går ekvationen ihop?

Sal: Valhall (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Morgondagens arbetsmarknad och samhällets utveckling mot ökad hållbarhet ställer nya krav på studenternas färdigheter och föranleder en förnyelse av ekonom-utbildningarna. Dels handlar detta om hur andra värden än de strikt ekonomiskt rationella behöver få utrymme att diskuteras och skapa långsiktiga förhållningssätt till.
Dels handlar det om hur arbetsmarknaden, med digitaliseringen som en av dess drivkrafter omformas och ekonomarbetet därmed omdefinieras, vilket i sin tur medför en förskjutning från ämneskunskaper till att ekonomutbildningar behöver innehålla kreativitet, värderingsförmåga och omdömesgillhet och annan färdighetsträning. Parallellt med detta genomför fler och fler handelshögskolor och ekonomiska institutioner ackrediteringsarbeten för att kvalitetssäkra utbildningarna, ofta med tydliga och detaljerade processer som följd.

Frågorna vi adresserar rör den spänning och de motsättningar som uppkommer när ekonomutbildningarna å ena sidan behöver värna den fria tanken, och å andra sidan blir alltmer detaljstyrd.


Ansvarig: Christina Öberg, Örebro Universitet
Med: Maira Babri, Per Carlborg

1B: The Paradox of Globalisation

Sal: 33:202 (Disk)
Sessionstema: Forskning

This seminar deals with the Paradox of Globalisation. We ask the question if Globalisation leads to empowerment or to exploitations of women. Research show globalization contributes to higher incomes for less developed economies, democratizes institutions, cultivates cultural richness and develops employment for women. Additionally, there are negative effects of globalization if the cultural context of people is not considered. We see the paradox of globalization as twofold having consequences on women empowerment and exploitation. Based on a study from Bangladesh Garment industry we discuss if globalization influences women empowerment. We assume gender equality can improve women conditions and opportunities, advance their careers and enhance participation in democratic decision-making, by giving freedom of speech to all about problems in factory work. Preliminary
results show contextual factors affect the working conditions of women in the factories negatively. We suggest globalization can make a positive contribution by empowering women and improving the quality of decision-making. Welcome to discuss this unexplored paradox of globalization.

Ansvarig: Maria Fregidou-Malama
Med: Daniella Fjellström, Ehsanul Huda Chowdhury och Akmal Hyder (samtliga Högskolan i Gävle)

1C: Hållbar utveckling som social rörelse

Sal: 33:203 (Disk)
Sessionstema: Forskning

Rörelse är en av modernitetens grundprinciper. Att röra sig ger intryck av att vara fri och flexibel. Kapital rör sig fritt över gränser, människor kan resa och bosätta sig var de vill samt arbeta där deras kompetens bäst behövs. På senare år har dock rörelsefriheten ifrågasatts som ohållbar. Kapital försvinner till skatteparadis, människor reser för mycket och ofta till samma ställen vilket sliter på miljö och kulturarv. Men rörelse innebär också möjligheten att förändra och förändras. I denna session närmar vi oss hållbar utveckling som social rörelse i urbana miljöer, turism och besöksnäring. De enskilda forskarna diskuterar hållbarhet i förhållande till städers attraktivitet och varumärkesarbete, delningsekonomiska affärsmodeller och plattformar, medialisering, överturism och turismfobi.

Ansvarig: Cecilia Cassinger, Lunds Universitet och Sabine Gebert Persson
Med: Mia Larson, Lunds universitet, Andrea Lucarelli, Lunds universitet, Fredrik Sjöstrand, Uppsala universitet

1D: Vad är integrerad rapportering och styrning?

Sal: 33:302 (Disk)
Sessionstema: Forskning

Integration är ett av företagsekonomins centrala begrepp. Inom ämnet redovisning är integrerad rapportering och integrerad styrning exempel på forskningsområden som
fått allt större betydelse. Integration syftar bland annat till att skapa en gemensam bild av verksamheten och förbättra samordningen. En integrerad rapportering och styrning kan därför antas vara viktig i arbetet att hushålla med begränsade resurser och skapa en hållbar livsmiljö. Samtidigt är integrationsbegreppet abstrakt och komplext där flera olika tolkningar och definitioner förekommer. Det kan exempelvis leda till svårigheter
att jämföra forskningsresultat med varandra och att positionera den egna forskningens bidrag. I sessionen diskuteras och problematiseras integrationsbegreppet. Vi kommer att inleda med några exempel på hur integration används inom ämnet redovisning och då med särskilt fokus på integrerad rapportering och styrning. Därefter kommer vi att tillsammans diskutera användningen av olika integrationsbegrepp.

Ansvarig: Fredrik Nilsson och Jason Crawford, Uppsala Universitet

1E: Sustainability in Higher Education Institutions: Mission (im)possible?!

Sal: 31:217 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

The need to include sustainability issues in Higher Education represents both a challenge and an opportunity! Being engaged as PRME Champions (Principles for
Responsible Management Education), Högskolan Kristianstad has created an arena stimulating new teaching content and activities, and joint research projects with relevant impact for society. We invite participants to share experiences in how to implement sustainability in Higher Education Institutions!
The topics are:
- The extent to which sustainability can(not) be “integrated” in business programmes curricula
- How to find “your best practice” of implementing sustainability
- Pros and Cons of moving towards an inter-disciplinary approach
- In what ways can(not) business administration contribute to the discussion about sustainable development

Ansvarig: Karin Alm, Felix Terman, Daniela Argento, Högskolan Kristianstad

1F: Learning by gaming: Business games in Higher Education

Sal: 51:220 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Aktiva lärandemetoder är viktiga för att studenter ska få djupare förståelse för olika ämnen, men kan vara svåra att organisera. Fler och fler universitet och högskolor väljer därför att använda affärsspel som praktikfall i olika företagsekonomiska kurser. Högskolan i Gävle är en av dem och har det senaste året använt sig av två digitala affärsspel i kurserna Marknadsföring och Ekonomistyrning. I denna session berättar spelutvecklarna Hubro Education om sitt arbete med att utveckla affärsspelen till en kreativ och lärande aktivitet, och kursansvariga från Högskolan i Gävle delar med sig av sina pedagogiska erfarenheter från dessa kursmoment.

Ansvarig: Emil Johan Oliver
Med: Nina Daskalova, Erika Persson och Larisa Nilsson

12.10-12.45 Föreningsstämma, Föreningen företagsekonomi i Sverige (FEKIS)

12.45-13.45 Lunch

13.45-14.30

Sessionspass 2

2A: Varför fick jag inget anslag?

Sal: Valhall (Panel)
Sessionstema: Samverkan

Att söka forskningsanslag upptar en allt större del av forskarnas tid. Samtidigt är den andel av de sökande som får anslag låg och i vissa fall mycket låg. Denna
omständighet leder till att många forskare, inte minst i företagsekonomi, frågar sig ”Varför fick jag inget anslag?”. Mot den bakgrunden borde det vara av intresse att ordna en panel, där representanter för företagsekonomi i anslagsutdelande organisationer diskuterar frågan.

Ansvarig: Lars Engwall, Uppsala Universitet
Med: Christian Berggren, Linköpings universitet, Forte, Jan Löwstedt, Stockholms universitet, Kerstin Sahlin, Uppsala universitet, Vetenskapsrådet, Alexander Styhre, Göteborgs universitet samt Tore Browaldhs stfiftelse

2B: Examensarbetet: Kronan på verket eller lågvattenmärke?

Sal: 33:202 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Ur Högskoleförordningen: ”För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete … inom huvudområdet för
utbildningen.” Ofta kallas examensarbeten för ”uppsatser”. Det finns en risk att en sådan term begränsar vad vi kan förstå med examensarbeten, till innehåll och utformning. På denna session diskuterar vi frågor som:
- Måste examensarbeten handla om att problematisera en teoretiskt grundad fråga?
- Måste examensarbeten innehålla empiriska studier eller kan de vara exempelvis kunskapsöversikter?
- Ska examensarbeten lösa praktiska problem eller handla om att problematisera fenomen?
- Kan examensarbeten ge ”teoretiska bidrag”?
- Utgör ett arbete som utförs i grupp ett ”självständigt arbete”?
- Hur kan vi rättssäkert examinera studenter som gjort sitt examensarbete i grupp?
- Bör tiden för examensarbetet koncentreras till tio veckor eller bör den vara utspridd?
- Vilken typ av färdigheter är det som ska examineras?

Ansvarig: Johan Alvehus och Nils Brunsson, Lunds Universitet

2C: Research and Practice in Flipping the Classes in Business Administration Courses

Sal: 33:203 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

The session aims to present some key thoughts and tips to consider before flipping the classes, and to present examples of good practice of flipped classroom implementation in Business Administration and Management courses based on previous research findings in this field as well as the author’s personal experience of implementing the flipped classroom teaching design in undergraduate-level as well as graduate-level courses.


Ansvarig: Lenka Klimplová, Högskolan i Dalarna och Yanina Espegren, Uppsala Universitet

2D: Vetenskap och hållbarhet

Sal: 33:302 (Disk)
Sessionstema: Forskning

Hur är det med vetenskapens bidrag till en hållbar livsmiljö – och vetenskapens egen långsiktiga hållbarhet? I en tid då vetenskapen förknippas med de mest storslagna förhoppningar – och samtidigt i grunden ifrågasätts – behöver vi ställa frågor om vetenskapens långsiktiga hållbarhet. Vetenskapen är ett projekt, med en historia präglad av förändringar som gjort att vetenskapen genom historien gång på gång har tvingats återuppfunna sig själv på ständigt nya sätt. Ingenting talar för att framtiden kommer att bli mindre utmanande: hur ska vi behålla motivationen när vi påminns om den provisoriska karaktären av vårt vetande? Vad krävs för en ”vetenskaplig resliens” där dynamiken blir en del av den långsiktiga hållbarheten? Och hur kan vetenskapen bli en del av lösningen, i stället för att bli en del av problemet, för en hållbar livsmiljö? Hur kan vetenskapen som projekt ta ansvar för såväl sin egen som samhällets hållbarhet?

Ansvarig: Bengt Kristensson Uggla, Åbo Akademi
Med: Peter Dobers, Ulla Eriksson-Zetterquist, Anette Hallin, Bengt Kristensson Uggla och Rolf Lind

2E: Sustainability and inter-organizational innovation

Sal: 31:217 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Innovation is increasingly viewed as taking place at organizational boundaries. This is particularly true in the sustainability domain, in which the development of new products, supply chains and processes requires increasing interactions among different organizational fields. The concept of circular economy itself conveys the idea of the need for more interconnected processes and inter-organizational dynamics. While business economy may have an important role to play in sustainability transition, this push towards more interconnectivity and cross-boundary innovation represents a big challenge and requires exploring new research approaches to innovation. For example, for traditional and more settled infrastructural sectors – such as water, sanitation, etc.
– this can be particular difficult as their siloes-based systems may hinder adaption and innovation towards more integrated approaches and business models. How and to what extent can research in organization/business studies contribute to frame innovation at the time of sustainability transition? We wish to initiate a discussion about innovation at cross-organizational boundaries in the broad domain of sustainability. We also consider this as an occasion for possible future collaborations.

Ansvarig: Silvia Bruzzone, Pär Blomkvist, Mälardalens

2F: Investigating Governmentality and Dissensus in Outsourcing Public Services

Sal: 51:220
Sessionstema: Forskning

This paper draws on the concepts of governmentality and dissensus to investigate the process of democratic decision-making during competitive tendering of public services. The research question is how dissensus improves governmentality of outsourcing public services. Data are from a field study conducted in welfare social services for the elderly from 2007 to 2015 in Finland. Findings showed that political dissensus arose from a lack of appropriate skills and technologies of governing for performance when using competitive tendering to outsource elderly care services. Costs of the outsourced
services continued to increase. Public managers in charge learned hard lessons and improved the process of organising future competitive tendering with focus on cost savings. The potential contribution is to show the relevance of dissensus when it motivates public managers and political decision makers to improve specific programs, techniques, and strategies used to manage public services.

Ansvarig: Jean C. Mutiganda

14.35-15.20

Sessionspass 3

3A: Vart är vi på väg?

Sal: Valhall (Panel)
Sessionstema: Utbildning

Företagsekonomi är idag ett dominerande ämne vid svenska universitet och högskolor om man ser till antalet studenter. Ämnet har nått den ställningen genom tillkomsten av alltfler företagsekonomiska institutioner. Därmed har konkurrensen om studenterna ökat och lärosätena ägnar sig allt mer åt att presentera sig på ett fördelaktigt sätt genom reklam, ackreditering och anpassning till rankings-principer. Samtidigt har ämnet i allmänhet och vissa institutioner i synnerhet ifrågasatts. Dessutom står alla svenska lärosäten inför nya utmaningar genom pågående diskussioner om principerna för resursfördelning. Mot denna bakgrund finns det anledning att fråga sig vart företagsekonomisk forskning och utbildning är på väg. Hur kommer utvecklingen av vara under 2020-talet? Kommer efterfrågan att bestå? Kommer utbildningen ta nya former och få annan inriktning? Hur kommer forskningen att förändras? Vilka institutionella problem står ämnet inför?

Ansvarig: Lars Engwall, Uppsala Universitet
Med: Peter Dobers, Södertörns högskola, Ulla Eriksson-Zetterqvist, Göteborgs universitet (TBC) Kerstin Sahlin, Uppsala universitet Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm

3B: Företagsekonomin och sökandet efter lösningar

Sal: 33:202 (Disk)
Sessionstema: Samverkan

Det är viktigt att företagsekonomin inte sätter på sig skygglappar och har modet att ha en bred, systemisk syn på hållbarhet. Vi föreslår att företagsekonomin ger mera utrymme åt att söka och finna fungerande alternativ, inte genom att bara tänka ut nyheter hela tiden vilket inte är hållbart i längden, utan även genom att presentera organisationer som redan är i gång och kan inspirera till hållbart organiserande i större skala – en slags systemisk surdeg för hållbarhet. Vi illustrerar vår reflektion med berättelser från fältet. I en handlar det om sökandet efter en förståelse av det (alternativa) sociala företagandet och företagsamheten i det civila samhället. I den andra handlar det om små entreprenöriella organisationer som beskriver sig själva
som fungerande utanför kapitalismen. I den tredje presenterar vi idéer kring hur organisering av konst/kultur i sin tur kan vara kopplade till hållbarhet.

Ansvarig: Malin Gawell, Södertörns Högskola
Med: Monika Kostera, Jagiellonian University och Södertörns högskola Ann-Sofie Köping Olsson, Södertörns högskola

3C:Att genomföra ett program helt nätbaserat - går det?

Sal: 33:203 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Utmaningarna med att genomföra ett helt nätbaserat utbildningsprogram är att förstå och matcha de förväntningar som nätstudenterna har på sitt program, med de förväntningar lärosätet har på studenterna. Utmaningarna kretsar bland annat kring genomströmning och studentaktivitet; hur ska vi arbeta med nätprogrammet för att våra studenter ska förberedas för att skriva uppsats (det akademiska tänkandet) och hur får
vi en god genomströmning? Vilka upplägg gynnar våra studenter bäst? Vi kan uppleva en viss miss-match av våra förväntningar på studenterna och studenternas förväntningar på utbildningen. Frågan är hur denna miss-match kan överbryggas utan att vi lärare blir frustrerade över att studenterna inte ”uppför” sig som våra campus- studenter gör. På denna session ger vi som lärare våra erfarenheter av att köra ett helt nätbaserat program.

Ansvarig:
Helén Holmgren, Högskolan i Väst
Med: Karin Svensson, Högskolan Väst, Carin Nordström, Högskolan i Dalarna

3D: Finns det plats för djupa, kvalitativa studier i dagens företagsekonomi?

Sal: 33:302 (Disk)
Sessionstema: Forskning

På denna session deltar ett antal företagsekonomer som är eller har varit Flexit-forskare. Flexit-programmet som finansieras av RJ syftar till att bygga broar mellan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och företag och organisationer utanför universitetsvärlden. Samt att underlätta kunskapsutbyte och stimulera kontakter så att fler organisationer kan använda kompetensen hos disputerade forskare. En Flexitforskare är anställd två år i ett företag/organisation och sedan ett år vid ett lärosäte. Tjänsten består av 75 procent forskning och 25 procent tjänstgöring inom
företaget/organisationen. Vi diskuterar vikten och värdet av den typ av studier som Flexit-programmet möjliggör samt vilket utrymme det idag finns i företagsekonomin för att göra kvalitativa empiriska studier. Vad kan vi göra för att värna om denna forskningstradition som varit ett kännetecken för vårt ämne? Vad ger denna forskningstradition till ämnet och omvärlden?

Ansvarig: Caroline Wigren-Kristoferson, LUSEM, Lunds Universitet
Med: Riksbankens Jubileumsfond, ett par andra Flexitforskare.

3E: Teaching marketing with a sustainability approach on consuming, producing, communicating and distrubuting

Sal: 31:217 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

This session is based on the upcoming book “Marketing & Sustainability” (Studentlitteratur 2020) which aims to equip business students with the relevant mindset to pursue advanced marketing education or start their career as marketer with an understanding of sustainability issues — with contemporary cases and useful conceptualisations and classifications. The presentation will cover (1) classic consumer
behavior concepts (e.g., consumer segmentations, the consumption process) and how to influence consumer behavior in light of infamous attitude-behavior “green gap” (e.g., nudging); (2) firms’ operations and responses to the sustainability imperative (e.g., new product/service development, the life-cycle approach, ISO standards, open innovation); (3) sustainable marketing communications (e.g., branding, certifications and labelling, communication channels) and the pitfalls of “cheating the consumers” (e.g., greenwashing issues, transparency, GDPR implications); and (4) the diverse sustainable business models and marketing channels (e.g., Product-Service Systems, circular economy paradigm, peer-to-peer platforms).

Ansvarig: Hugo Guyader, Linköpings Universitet

15.20-15.45 Fika

15.45-16.30

Sessionspass 4

4A: Samverkans byggstenar - och hur vi sätter ihop dem?

Sal: Valhall (Disk)
Sessionstema: Samverkan

Samverkan har utvecklats till en kvalitetsaspekt av högre utbildning och forskning som högskolor och universitet hanterar på olika sätt. I den här sessionen vill vi kort dela med oss av goda och mindre bra erfarenheter från olika byggstenar i samverkan vid Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mälardalens och Södertörns högskolor. Vi vill bjuda in till värdefulla diskussioner och delande av erfarenheter. Exempel på diskussionsfrågor:
- Hur når man balansen mellan nytta för praktiken och akademiskt bidrag?
- Hur bibehåller man sitt kritiska perspektiv och akademiska oberoende?

Ansvarig: Malin Tillmar, Peter Dobers, Malin Gawell, Linnéuniversitet och Södertörns högskola
Med: Erik Rosell och Magnus Forslund, LNU

4B: Hur får vi studenterna att utveckla ett kritiskt perspektiv på trender inom den företagsekonomiska hållbarhetsdiskussionen?

Sal: 33:202 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Ett kritiskt perspektiv är centralt i akademisk utbildning och forskning och en viktig byggsten för att föra diskussionen om en hållbar livsmiljö framåt. Att fostra ett kritiskt perspektiv på hållbarhet hos studenterna torde därför vara en av högskolans viktiga roller. Hur gör vi detta? Floran av idéer på vad som kan bidra till ökad hållbarhet är omfattande, ofta i form av förgivettagna idéer eller trender där forskningen har ett
mer kritiskt förhållningssätt (t ex cirkulära affärsmodeller). I sessionen vill vi diskutera exempel på kursupplägg (t ex övningar, uppgifter, examinationsmoment och handledningsformer) som bidrar till att studenterna utvecklar ett kritiskt perspektiv på förgivettagna idéer inom dagens hållbarhetsdiskussion. Till sessionen välkomnar vi lyckade och mindre lyckade exempel som kan bidra till en diskussion om hur vi får studenterna att utveckla ett kritiskt perspektiv i förhållande till trender inom den företagsekonomiska hållbarhetsdiskussionen.

Ansvarig
: Eva Gustafson, Högskolan i Borås
Med: Lars Hedegård

4C: Nordiskt nätverk - Hållbarhet i undervisningen

Sal: 33:203 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

I denna session träffas vi för att utbyta erfarenheter kring frågor som: Hur integrerar vi hållbarhet i företagsekonomiska kurser, som strimma eller i separata kurser? Sedan lång tid har vi undervisat i ”going concern” för finansiella resurser, kanske bör fler resurser inkluderas, i en hållbar verksamhet? Finns det goda exempel och undervisnings-case? Vidare diskuterar vi hur och om ett nordiskt nätverk av intresserade lärare /forskare kan skapas. Detta är en uppföljning av en session vid förra FEKIS konferensen där frågan väcktes och nu kanske vi kan få fart på denna nätverksidé kring samarbete?

Ansvarig: Arne Fagerström, Högskolan i Gävle

4D: Post New Public Management - Är NPM en styrningsmodell som kan ge en uthållig akademi

Sal: 33:302
Sessionstema: Samverkan

Även om man kan ha synpunkter på new public management som styrningsmetodik (eller snarare ideologi) för all offentlig verksamhet, så är tanken här att diskutera problemen specifikt för akademin och vad en sådan styrning gör med akademin. Hur fungerar akademin under NPM och kan Akademin då bedriva forskning och utbildning som bidrar till samhällets sustainability-mål? Kan verkligen en managementmässig
styrning fungera i vad som är tänkt som en meritokrati? Problemen är troligen likartade för en del andra organisationer, både privata och offentliga: teatrar, filmbolag, dagstidningar. Kan ett dubbelt ledarskap fungera? Kan en dubbel ledarskapshierarki fungera? Vad händer när managers som inte är kunniga i det specifika för akademin är de som tar besluten? Skulle en styrning av de med högst meriter kunna
fungera och kan de då också ta ansvar för en strikt kostnadskontroll? Många andra frågor kan och kommer att ställas.

Ansvarig: Sarah Philipson, Högskolan i Gävle

4E: How can we develop progression in sustainable business teaching?

Sal: 31:217 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Teaching sustainable business administration is a challenging task as implementation of Agenda 2030 implies that teachers have knowledge in areas outside the business domain. Another challenge is to manage progression from undergraduate to postgraduate level of study. This session aims at discussing challenges in the sustainabilization of Business Administration teaching. Examples from the marketing section at School, of Business, Economic and Law at Gothenburg University will be discussed.

Ansvarig: Cecilia Solér, Handelshögskolan vid Göteborg Universitet

4F: Digitalisering av utbildning på högre nivå - mer än att bara spela in föreläsningar!

Sal: 51:220 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Många lärosäten i Sverige använder inspelade föreläsningar som ett komplement till föreläsningar och andra aktiviteter på campus (så kallad blended learning). Är detta en digitaliserad undervisning? Anser vi vidare att digitaliseringen är ett mål i sig? Eller kan den komplettera ytterligare dimensioner, dels i lärandeprocessen, dels för att förbereda studenterna inför ett kommande yrkesliv? Det finns fler aktiviteter som gör undervisningen digitaliserad. Att spela in en föreläsning handlar mest om att överföra campusundervisningen till nätbaserad form, men genom att nyttja den digitala pedagogiken kan man komma längre än så. Ett hjälpmedel för en digitaliserad lärprocess är TPACK-modellen. Genom denna modell kan du föra in fler dimensioner i ditt pedagogiska upplägg. På denna session ger vi våra erfarenheter av hur
vi arbetar digitalt på våra kurser på avdelningen för företagsekonomi på Högskolan Väst.

Ansvarig: Helén Holmgren, Högskolan i Väst
Med: Karin Svensson, Högskolan Väst

16.35-17.30

Plenum 2

Ing-Mari Persson: Inspirationsföreläsning ”Ledarskap på Apstadiet”

Sal: Valhall

Ing-Marie har arbetat med schimpanser i 40 år och hon utvecklade en unik relation till schimpansflocken i Furuviksparken utanför Gävle där hon arbetade som primatansvarig. Ing-Marie var helt accepterad som fullvärdig flockmedlem i schimpansgruppen. Inte minst hade Ing-Marie en speciell närhet till gruppens ledare – schimpanshannen Santino som är lika stark som fyra fullvuxna män! Med utgångspunkt från sitt arbete med schimpanserna har Ing-Marie varit inspirationskälla till författarna Tommy Lundberg och Ola Berggren som har skrivit boken "Ledarskap på Apstadiet" som kom ut under 2010. Boken har blivit en av landets nu mest omtalade ledarskapsböcker och är ett upprop för ett mänskligare ledarskap

18.45
Bussar till konferensmiddag från Stortorget, centrala Gävle

19.00
Konferensmiddag på Gasklockan

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2019-10-15
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)