Torsdag 17 oktober

Sal: Valhall (Disk)
Sessionstema: Samverkan

En session i samarbete med Organisation & Samhälle. Postsanning, fejknyheter och alternativa fakta – behovet av forskning som kan stå på sig och ta plats i det offentliga samtalet blir allt viktigare. Men hur kan forskare fylla den platsen i en ström av nyheter, instaposter och en ständig klickjakt? Företagsekonomisk forskning har ju massor att säga till samhället, om samhället! Men – varför är den så dålig på det? Forskande företagsekonomer tar förhållandevis liten plats i den bredare samhällsdebatten, kanske
särskilt sett i proportion till den omfattning på forskning vi har inom området i Sverige. Kan en delförklaring vara att forskare generellt är dåligt förberedda på att skriva
på ett sätt som mobiliserar intresse utanför den egna forskningssfären – på att levandegöra sin forskning på ett relevant och stimulerande sätt? I denna session bjuder vi in till en diskussion om att skriva akademisk sakprosa för en utomakademisk publik, och om vilka svårigheter och möjligheter som finns med detta. Sessionen inleds med ett kortare samtal mellan Johan Alvehus, chefredaktör för Organisation & Samhälle, och Magnus Linton som nyligen kommit ut med boken Text & stil. Om konsten att berätta med vetenskap (Natur & Kultur).

Ansvarig: Johan Alvehus, Lunds Universitet
Med: Magnus Linton

Sal: 33:202 (Disk)
Sessionstema: Samverkan

Det finns i dag en allmänt spridd uppfattning att organisationer kontinuerligt måste förbättras och utvecklas för att säkerställa att de produkter de erbjuder ligger i tiden och levererar nytta och för att möta en ständigt föränderlig omvärld. Mot bakgrund av detta startas dagligen olika förändringsinitiativ. Fokus för detta seminarium är att diskutera vilken roll företagsekonomin bör och kan spela i utvecklingen och etablerandet av Förändringsledning som profession.

Ansvarig: Anette Hallin, Åbo Akademi och Mälardalens högskola
Med: Anna Olsson, Unova och Maria Widström, Improviate

Sal: 33:203 (Panel)
Sessionstema: Samverkan

Planetsystemvetenskap bygger på insikten att allt hänger ihop. Hur kan företags-ekonomi som ämne integrera planetsystemvetenskapens insikter mer och tydligare? Ett första steg kan vara att ta del av omställningsrörelsens uppfattning om hur allt hänger
ihop, och vilka väl rotade sanningar som vi måste våga börja ifrågasätta. Ambitionen är att ge deltagarna insikter kring omställningsrörelsens uppfattning om dagens miljö- och samhällskriser. Det ger representanter för företagsekonomiämnet möjligheter att samverka mer med det omgivande samhället för att aktivt möta dagens hållbarhets-utmaning.

Ansvarig: Mats Landström, Högskolan i Gävle
Med: Jennie Johansson, Omställning Gävle och Bo Hagstedt, Omställning Gävle

Sal: 33:302 (Disk)
Sessionstema: Samverkan

Integrerande strategi, lärande kultur och rutiner för förnyelse är viktiga faktorer för hållbar styrning (Cezarino et al., 2019). Ju mer turbulent miljön är desto mer värde torde ABC-styrningen ha (Johnstone, 2019) för att företaget snabbt ska kunna avveckla kostnader eller investera i nya kompetenser och materiella resurser. Har företaget stor miljöpåverkan gäller det att veta vilka produktegenskaper och vilka delar av produktions- och distributionsprocesser som står för denna påverkan. ABC-styrning kan relatera intäkts- resp. kostnadsdrivare, tidsåtgång, kvalitet och produktivitet till både miljö- och hållbarhetsaspekter och till den individuelle medarbetaren.

Ansvarig: Elisabeth Kjellström, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Sal: 31:217 (Pres)
Sessionstema: Utbildning

The main aim of this paper is to create an understanding of how business administration can contribute to a broader view of business transformation, in a globalized world, from a strict firm-centric view to a new business societal practice by using specific contextual settings — the societal perspectives found in Agenda 2030, as societal challenges. Agenda-2030 Goals (SDGs) are playing a significant role in achieving this transformation of business and multi-stakeholder dialogue. SDGs have a broader perspective, which is also contributing to educational institutions transformation. PRME as an initiative is driving this process through responsible management education in business schools. So, business administration should integrate the societal challenges and initiatives for creating a societal perspective.
We use, in this paper, insights from a new business landscape of globalization, by considering societal challenges, sustainability, and innovation in a transformation from a Firm-Centric to a Societal Perspective (Laczniak and Murphy, 2012). This transformation highlights a transition to sustainability only achieved by combining technology with deep system innovations and lifestyle changes (Rockström and Klum,
2015). We have used a qualitative, longitudinal study to explore the transformative change to meet sustainability challenges.

Ansvarig: Samuel Petros Sebhatu, Handelshögskolan, Karlstads Universitet
Med: Bo Enquist, Handelshögskolan, Karlstads Universitet, Bo Edvardsson

Sal: Valhall

För att bredda diskussionen kring vilken roll ämnet företagsekonomi kan axla i det hållbara samhällsbygget så bjuder vi in representanter för politiken och praktiken. Tillsammans med representanter för akademin för vi ett samtal kring vilken roll företagsekonomin som ämne kan tänkas ta i arbetet mot ett hållbart samhälle samt hur
rollfördelningen mellan dessa sfärer kan se ut. Vi resonerar även kring hur diskussionen om hållbarhet bör förhålla sig till den fria universitetstanken.

I panelen deltar Therese Metz som är kommunalråd i Gävle samt ordförande i Arbetsgivarutskottet. Noomi Weinryb från Södertörns Högskola forskar om organiseringen av frivilligorganisationer och samhällelig filantropi, samt dessa organisationers roll i samhället. Magnus Frostensson från Handelshögskolan i Örebro forskar om företagsetik, företags sociala ansvar (CSR) samt styrning av professioner.
Ulf Karlsson, företagsrådgivare på Coompanion Gävleborg som är experter på kooperativt företagande.

Moderator: Eva Ekstrand

Sal: Valhall (Panel)
Sessionstema: Samverkan

Vårt land har ett betydande antal universitet och högskolor. De varierar i ålder, storlek och inriktning. Samtidigt spelar de alla en viktig roll för vårt lands utveckling inte minst regionalt. Det senare är särskilt viktigt att belysa i en tid då olika lärosätens positioner
i den globala konkurrensen allt oftare framhålls. Det vore därför av stort intresse att vid 2019 års Företagsekonomiska konferens i Gävle belysa den roll som Högskolan i Gävle spelar för det regionala näringslivet. En sådan diskussion kan också förväntas ha
ett intresse för företrädare från andra lärosäten

Ansvarig: Lars Engwall, Uppsala Universitet
Med: Eva Cooper, regionchef Företagarna i Gävleborg och Dalarna, Andreas Garp, VD Mellansvenska Handelskammaren, Kjell Karlsson, kontorschef Swedbank Gävle, Lotta Pettersson, regionchef Svenskt Näringsliv

Sal: 33:202 (Pres)
Sessionstema: Forskning

”The giants are all ageing” var titeln på en artikel som publicerades i the Economist i Juli 2012. Huvudbudskapet i denna artikel var att företag i Europa inte har samma innovationskraft som sina motsvarigheter i andra delar av världen. Mer forskning efterfrågades rörande var som kan få små, innovativa företag att växa internationellt för att därmed kunna bli framtidens jättar. Genom att ta avstamp i denna fråga undersökte
en forskargrupp hur innovativa Svenska tillväxtföretag agerade för att åstadkomma hållbar vinstutveckling och organisk tillväxt på internationella marknader. Projekt-gruppen samlade in stora mängder longitudinell och kvalitativ data, egen enkätdata, Mikrodata från SCB och annan arkivdata. Datainsamlingen genererade ett flertal forskningsartiklar som belyser internationaliseringen av Svenska tillväxtföretag från flera
olika håll. Under denna session kommer möjligheter och problem kopplade till att undersöka samma fenomen med olika metoder diskuteras mer ingående.

Ansvarig: Emilia Rovira Nordman, Mälardalens högskola
Med: Sara Melén Hånelloch Daniel Tolstoy, Handelshögskolan i Stockholm

Sal: 33:203 (Panel)
Sessionstema: Samverkan

Sessionen handlar om hur media och många andra i samhället ser på ekonomerna och på ekonomers värderingar. I offentligheten cirkulerar bilder och föreställningar av och om ekonomers värderingar som forskare och studenter i ämnet inte känner igen sig i:
konflikt/konkurrens, girighet/vinstmaximering; rovdrift/ förstörelse – drivna av egoism och girighet liksom”Economic Man”. Denna bild står i en stark kontrast mot bilden av företagsekonomin och nationalekonomin som vi som arbetar med, där dagens ekonomer arbetar i hög grad med Ekonomisk såväl som Ekologisk, Social och Teknologisk hållbarhet – där även studenter involveras i hållbarhetsrelaterade frågor för att kunna bli ”Hållbarhetens Möjliggörare”. Sessionen diskuterar ekonomin både som mediabild och som vetenskap, där vi tar upp frågor som: Stämmer det att det finns en negativ bild av ekonomerna? Är det traditionella plattformar som nyhetsmedia, underhållningskultur, litteratur och film som ger en skev bild av ekonomisk vetenskap, eller är det i en ny digital värld av sociala medier som ekonomer framställs som egoistiska? Är bilden av ekonomen stadd i förändring, samt hur får vi den annars att förändras? Diskussionen lyfter upp sociala/mediala kontext där bilder av ekonomer
förmedlas och diskuterar de värden och värderingar, inklusive tankemodeller, som ekonomi som vetenskap har byggt på och bygger på idag genom arbetet för social,
ekonomisk och miljömässig hållbarhet, i ett samtal där representanter för Företagsekonomi, Nationalekonomi, Religionsvetenskap och Medievetenskap lyfter fram olika aspekter i diskussionen.

Ansvarig: Mats Landström, Högskolan i Gävle
Med: Per Vesterlund, Sonny Jakobsson, och Jari Ristiniemi, Högskolan i Gävle

Sal 33:302 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

En stor del av forskarutbildningen ägnas åt kurser. Trenden under det senaste decenniet förefaller emellertid gå mot en minskande andel. Samtidigt har kurser som tidigare över huvud taget inte fanns kommit att bli eller betraktas som obligatoriska på många lärosäten. Med färre kurser och en omfattande andel obligatoriska sådana minskar utrymmet för doktorander att söka sig till andra lärosäten inom eller utanför landet. Under seminariet är ambitionen att öppna för en kritisk diskussion kring denna centrala del av forskarutbildningen. Central frågor rör omfattning på kurser, obligatorium vad gäller inriktning och balansen mellan bredd och djup.
Ansvarig: Gustaf Kastberg, Göteborgs Universitet
Med: Peter Dobers, Södertörns

Sal: 31:217 (Pres)
Sessionstema: Forskning

The presentation provides an overview of the consumption of Swedish households and how it has evolved over the past decade. The Swedish households’ consumption expenditures increased 22 percent between 2007 and 2017. The consumption increased in all consumption categories. This session aims to present different consumption categories related to sustainable (or unsustainable) consumption in Sweden, such as food, transportation and furnishing. Consumer behavior in Sweden will be discussed in relation to sustainable consumption trends (e.g. sharing, repairing and recycling). The presentation is primary based on results from the Swedish Consumption Reports from the last three years (“The Swedish Consumption Report 2016: The illusion of sustainability”; “The Swedish Consumption Report 2017: No worries?”; “The Swedish Consumption Report 2018: Under the surface”)

Ansvarig: John Magnus Roos, Högskolan i Borås

Sal: 51:220 (Disk)
Sessionstema: Forskning

I marknadsekonomisk teori står föremålens pris dvs bytesvärde i fokus. I det konkreta umgänget med ägodelar däremot – det som brukar kallas konsumtion – aktualiseras fenomenologiskt sett ett mycket mer komplext värdesystem. Ägodelar kan förmedla
exempelvis: praktiska funktioner, kunskap, minnen, frihet, trygghet, skönhet, kärlek/omtanke, status/makt, stolthet kanske till och med existentiell identitet. Hur ser villkoren för sådan komplex värdeförmedling ut? Det här temat välkomnar alla som vill diskutera relationen mellan den som äger och det som ägs. Hur skulle föremålens ägare kunna ”få ut” mer och fler värden av sitt innehav? Är köpet och ägandet ett villkor för en
mer komplex värdeförmedling? Vilka möjligheter och begränsningar ligger i andra typer av umgänge med föremål, exempelvis genom att låna, hyra, få eller byta till sig föremål? Den så kallade delningsekonomin diskuteras ofta utifrån miljöaspekten men den kan även tolkas som ett ifrågasättande av ägandet utifrån etiska och existentiella perspektiv.

Ansvarig: Tomas Brytting, Ersta Sköndal Bräcke högskola

Sal: Valhall

Begreppet ”hållbarhet” är ett ganska stort begrepp som används av olika individer och organisationer på en mängd olika sätt. Kan det rent av vara så att ordet ”hållbarhet” riskerar att bli en flytande signifikant utan någon gemensam syn eller överenskommelse kring sin definition. Men innebär detta att ordet kan användas hur som helst och av vem
som helst? Kan det rent av vara så att detta ord bidrar till en funktionell dumhet där organisationer använder ordet hållbarhet för att legitimera sig internt och externt, utan att ordets egentliga betydelse klargörs eller ifrågasätts? Vilken roll kan vi utbildare inom företagsekonomi axla i begreppets definition, samt som torgförare för en kritisk debatt kring hållbarhetens innebörd? Vi samlar representanter från de olika delämnena inom företagsekonomi för att samtala kring dessa frågor.

I panelen deltar Arne Fagerström från Högskolan i Gävle som är inriktad mot redovisning och finans, samt forskar om hållbarhetsredovisning. Johan Jansson från Lunds Universitet, som är inriktad mot Marknadsföringsetik, hållbarhet och konsumentbeteende samt forskar om konsumenters miljövärden, attityder, normer och
beteenden. Peter Dobers från Södertörn Högskolan har en inriktning mot hållbar utveckling och organisation och forskar om samverkan mellan lärosäten och externa parter samt företags sociala ansvar. Cecilia Solér från Göteborgs Universitet är marknadsförare och hennes forskning om hållbar konsumtion inriktar sig på hur konsumtionskultur och marknadsföring påverkar våra konsumtionsmönster.

Moderator: Eva Ekstrand

Sal: Valhall (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Syftet med denna session är att diskutera lämpliga former för att examinera doktorer. För flera decennier sedan införde svenska politiker detaljerade regler för hur examination av doktorer skulle gå till, regler som de trodde skulle leda till högre kvalitet. Sedan länge har dessa regler upphört att gälla och vi bestämmer själva hur vi vill examinera doktorer. Ändå verkar de flesta företagsekonomiska institutioner följa de gamla reglerna. Är dessa gamla regler verkligen ändamålsenliga och garanterar de hög kvalitet på doktorsexamina? Examinationskommittén sätts systematiskt i en
situation där det blir svårt att underkänna bristfälliga avhandlingar. Risken är att examinationen blir en tom ceremoni. Numera är det dessutom vanligt att avhandlingen inte är författad av doktoranden ensam utan i samarbete med andra, ibland t o m
med handledaren. Sådana avhandlingar ger nya förutsättningar för examinationen.

Ansvarig: Nils Brunsson, Uppsala Universitet
Med: Caroline Wigren, Lund

Sal: 33:202 (Disk)
Sessionstema: Utbildning

Det hävdas ibland att kurser i externredovisningsämnet på grundläggande nivå inte vilar på vetenskaplig grund. Grundläggande kurser i externredovisning har kritiserats för att vara av kokbokskaraktär. På den här sessionen diskuteras huruvida så verkligen är fallet och (om nu beskrivningen är korrekt) tänkbara lösningar på problemet.

Ansvarig: Fredrik Hartwig, Högskolan i Gävle

Sal: 33:203 (Disk)
Sessionstema: Forskning

Samuel Kazen Orrefur har nyligen skrivit den uppmärksammade rapporten “Förstatliga Pengarna - Så stoppar vi bankerna från att skapa finanskriser.” Han berättar hur nuvarande penningsystem i Sverige fungerar idag, vilka risker det medför samt vilka förändringar i penningssystem, bla e-krona, som kan vara möjliga. Idag pågår diskussioner, bland ekonomer, klimatforskare och engagerad allmänhet, om riskerna med att låta affärsbankerna ansvara för hur mycket pengar som skapas i Sverige. Pengarna skapas genom lån som beviljas av en bank, som därmed också beslutar vilka
som ska få tillgång till dessa “nya” pengar. Det har visat sig att småföretag, som behöver pengar för att utveckla sin verksamhet, ofta inte tillhör de utvalda. Parallellt kommer fler och fler initiativ med helt nya betalningsmedel. Nu senast nyheten att Facebook planerar att införa en egen valuta, Libra. Framtidens pengar är en viktig fråga på flera plan, inte minst för företagen, men även för samhället i stort.

Ansvarig: Mats Landström, Högskolan i Gävle
Med: Samuel Kazen Orrefur, Positiva Pengar, Ernst Hollander, Högskolan i Gävle

Sal: 33:302 (Disk)
Sessionstema: Forskning

Begreppet ’gröna näringar’ förknippas med jordbruk. Och visst är landsbygdens resurser i form av jord och skog centralt i de gröna näringarna. Men entreprenörskap på landsbygden är – och behöver vara – mer än så. I den här sessionen vill vi dela med oss av exempel och forskningsresultat som tags fram vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet. Tillmar har exempelvis studerat konceptet ’grön omsorg’ på lantgårdar, liksom den mångfald som finns i kvinnors företagande på landsbygden samt det sektorsöverskridande som sker på landsbygden. Frankelius har studerat innovativa processer inom lantbruk men också kreativt entreprenörskap i vidare mening på mindre orter. Vi vill bjuda in till dialog om de gröna näringarnas framtid och dess relation till hållbar utveckling.
- Vilken roll kan de gröna näringarna och landsbygden spela för och i en hållbar utveckling?
- Vilka utmaningar står de gröna näringarna inför i termer av hållbarhet?

Ansvarig: Malin Tillmar och Per Frankelius, Linnéuniversitetet

Sal: 31:217
Sessionstema: Samverkan

Internationella utbyten bidrar till nya perspektiv för lärare och studenter. En stor del av akademins internationaliseringsarbete riktas mot utbyten mellan internationella lärosäten. Internationella studenter har kunskap och erfarenheter som kan främja
regional utveckling. I sessionen diskuteras hur utbildningen behöver kopplas närmare forskningen så att internationaliseringsarbetet även främjar hållbar regional affärsutveckling. Inom Högskolan i Gävle, Avdelningen för Ekonomi, pågår forskning inom ramen för forskningsplattformen Hållbara Affärsrelationer (HAR). Forskargrupper har under 3 år studerat hur regionala små- och medelstora företag (SMEs) förhåller sig till nya digitala, hållbara och marknadsorienterade utmaningar inom ramen för sitt internationaliseringsarbete. I sessionen presenteras argument för, samt förslag på,
hur internationaliseringsarbetet inom akademin främjar regional utveckling.

Ansvarig: Agneta Sundström, Högskolan i Gävle
Med: Arne Fagerström och Zahra Ahmadi, Högskolan i Gävle

Sal: Valhall

När vi inom akademin diskuterar utbildningsfrågor så är det viktigt att även studenterna kommer till tals. Vårt sista plenum ägnar vi därför åt att diskutera hållbarhetens roll i framtidens företagsekonomiska utbildningar tillsammans med student- och lärarrepresentanter. Vi frågar oss om vi skapar en hållbar arbetssituation för våra studenter och vilka perspektiv på hållbarhet som efterfrågas och förmedlas genom våra utbildningar.

I panelen deltar Hanna Nejstgaard som är utbildningsansvarig på Handelshögskolan i Göteborgs studentkår. Frida Johansson är också utbildningsansvarig fast på
Föreningen ekonomerna vid Stockholms Universitet. Dessutom är Frida ordförande i nätverket U9 som samlar nio studentföreningar inom ämnet för att gemensamt
arbeta med utbildningsfrågor. Ann-Sofie Köping undervisar inom områdena ledarskap, hållbarhet, kulturmanagement och kulturpolitik och är programsamordnare för det
nystartade mastersprogrammet ”Leadership for Sustainable Development”. Sven Helin från Handels i Örebro har i rollen som prefekt varit drivande i utvecklingen av Örebros hållbarhetsarbete samt även forskat om legitimeringen av hållbarhet inom ekonomutbildningar.

Moderator: Eva Ekstrand