Läslyftet för SFI

På Centrum för utveckling och lärande (CUL), Hudiksvall, fick man en idé att skapa ett elevbibliotek för SFI med lättläst litteratur för dem med kort eller ingen skolbakgrund. Ett statsbidrag på 292.000 kronor möjliggjorde denna idé. Nu har de ett funktionellt bibliotek med böcker som följer SFI-elevernas språkutveckling.

CUL, Hudiksvall

Växelfel och försenad ersättningsbuss gör att jag måste skynda mig genom centrala Hudiksvall för att hinna i tid till mitt möte med några SFI-lärare på CYL i Hudiksvall. På slaget 14:00 snubblar jag in genom dörren och möts av Josefine Jakobsson som har ansvarat för projektet ”Läslyftet på SFI”.

Läsa för nöje

”Läsningen är ett problem,” beskriver Josefine situationen, ”mina elever på B-nivån använder fortfarande ljudande läsning. Det tar lång tid att läsa och det påverkar. Eleverna blir kvar länge på samma nivå.”

En idé föddes att skapa ett elevbibliotek för att komplettera, vad Josefine beskriver som, platta och tillrättalagda läromedel. Via skönlitteraturen får eleverna sig till livs berättelser och erfarenheter; det, i sin tur, skapar ett engagemang att läsa för nöje. ”Då kommer språket blir naturligt”, understryker Josefine, ”läsning ska vara nöjesrelaterat.”

Ett statsbidrag till utveckling av SFI på 292.000 kronor skapade möjligheter att bygga upp biblioteket. Fokus låg på att inskaffa litteratur för studieväg 1, det vill säga de som kommer till SFI med ingen eller kort studiebakgrund. Målet är att höja läsintresset.

Lättläst för vuxna

Tillsammans med sina kollegor byggde Josefine upp biblioteket. De fokuserade på att köpa in klassuppsättningar av främst skönlitteratur– böcker som berättar en historia och skapar igenkänningsytor. Viktigt är att böckerna känns relevanta, att eleverna kan identifiera sig med litteraturen: ”Vi använder ofta litteraturen för att arbeta med värdegrundsfrågor,” beskriver Josefine.

I biblioteket finns även faktaböcker, bland annat om Palme, Fadime och Malala.

Det fiffiga med CUL:s bibliotek är att det består av böcker som är skrivna direkt för målgruppen; de är författade på ett lättillgängligt språk, med rätt läsbarhetsindex för olika nivåer och skrivet för läsare med annan kulturell bakgrund än den svenska. I bokhyllorna återfinns böcker från absolut nybörjarnivå till titlar som lämpar sig för mer avancerade läsare.

Digitalisering

I läslyftsprojektet ingår även en digital del, där man har satsat på att köpa in ett trettiotal läsplattor och arbetar med att hjälpa studieväg 1-eleverna att bli digitalt litterata. Läsplattorna är ett sätt att uppmuntra eleverna till att jobba hemma, att använda inläsningstjänst, men även skapa datorvana för att klara av vardagen.

”Jag känner!”

Efter besöket i biblioteket får jag träffa Margot, Jenny och Katarina, vilka arbetar med läslyftet. De lyfter fram den komplexitet som finns i läsning: ”För många är dessa böcker deras första läsupplevelse.”

De beskriver att en viktig del av deras arbete är att motivera till läsning av skönlitteratur för att få eleverna att finna en drivkraft; hjälpa dem att skapa bilder och vara medkreatörer i läsningen. En reaktion från en elev som mött skönlitterär läsning för i stort sett första gången, var att utbrista:

”Jag känner!” Andra påpekade att böckerna var ”precis som på film.” Lärarna tolkar det som att berättelserna har berört dem. De är alla överens om att lusten att läsa kommer från skönlitteraturen.

Margot avslutar mötet med en viktig observation: ”Egentligen, jobbar vi inte annorlunda än förut. Vi har alltid arbetat med skönlitteratur, men nu är det mer tillgängligt och vi får en bättre stegring med böcker som passar de olika nivåerna.”

Det finns, rätt och slätt, ”en bok för alla”.

Kontakt

Vill Du veta mer, kontakta:

Josefine Jakobsson, josefine.j@utb.hudiksvall.se

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-02-17
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)