Policy och forskning för språkutveckling

Voxnadalens gymnasium har antagit en Språkpolicy, vilken beskriver hur man arbetar språkutvecklande och med språkinriktad undervisning på skolan. Under en skolutvecklingsdag fokuserar man på språkutveckling och hela kollegiet är involverat i arbetet.

Skolutvecklingsdag

Det är årets första riktiga höstdag när färden går norrut mot Edsbyn och Voxnadalens gymnasium. Temperaturen ligger några grader ovanför nollan, men solen erbjuder sitt sällskap. Gymnasiet har skolutvecklingsdag och temat är språk- och kunskapsutveckling. Hela kollegiet är involverat i temat och dagen innehåller både en presentation av ett pågående aktionsforskningsarbete och arbete i grupper med textanalys. Devisen tycks vara att ”alla lärare kan göra något för att utveckla elevernas språk.”

Reading to Learn

Över en kopp kaffe träffar jag Britt-Marie, Elin, Gustav och Christer, skolans rektor, vilka är extra engagerade i Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) via strategin ”Reading to Learn” (R2L). Startskottet ligger närmare tio år bakåt i tiden och utifrån upplevelsen av att eleverna blev sämre och sämre läsare.

Det handlar om att tydliggöra och utmana för eleven genom att undervisa dem i att läsa, tolka och förstå texter, förklarar Britt-Marie. Vid läsning i R2L kan läraren antingen använda stycke-för- stycke-läsning eller detaljerad läsning, för att stötta eleverna i deras läsning. Detta innebär att man måste tänka annorlunda som lärare: ”Texten är i centrum och svaren finns i texten”, fortsätter Britt-Marie. ”Det är ett mer demokratiskt arbetssätt,” anser Christer.

R2L har också påverkat hur man utformar lektionsinnehållet. Skillnaden mot tidigare beskriver Elin som att ”förut kastade man ut en uppgift – läs en bok och skriv en recension – men undervisade inte eleverna i hur man utför uppgiften. Nu är det undervisning.”

För att nå en utveckling, måste texten vara svår och utmanande – även för den som är bäst i klassen. Mycket av arbetet med R2L handlar om förberedelse inför läsningen. Gustav beskriver metoden som styrd, där eleven vet vad som väntar vid läsningen av en text. Ett angreppssätt som har visat sig passa alla elever, såväl andraspråkselever och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som högpresterande elever.

Alla runt bordet är överens om att detta är ett arbetssätt som gynnar alla elever. “Dessutom är det roligt och eleverna blir mer engagerade”, säger lärarna.

Språkpolicy

Voxnadalens gymnasium har antagit en Språkpolicy för språkutvecklande arbetssätt och språkinriktad undervisning, vilken rektor sticker till mig. I den lyfter man bland annat fram att ”[f]ramgångsfaktorer i ett klassrum är pedagoger som med stor tydlighet och med ständiga utmaningar lotsar eleverna gradvis mot allt större språklig flexibilitet, där skolans olika ämnesspråk införlivas i elevernas språkliga repertoar.”

Policyn innehåller både syfte och mål för språkutvecklande arbetssätt och en lista med både strategier och metoder som kan nyttjas i klassrummet. Där påminns pedagoger om vikten av förförståelse och förkunskaper, om lässtrategier och modelltexter och om stöttning.

Aktionsforskning om språkliga domäner i detaljerad läsning

Skolutvecklingsdagen fortsätter med en presentation av ett pågående forskningsarbete. Britt-Marie genomför ett aktionsforskningsprojekt, vilket tar sin utgångspunkt i att ordförrådet är en framgångsfaktor. Utifrån R2L ställer hon sig frågan: ”Hur ser de språkliga domänerna ut i detaljerad läsning?”

I sitt projekt har Britt-Marie intresserat sig för hur fyra lärare inom ämnena svenska som andraspråk, samhällskunskap, historia och kemi arbetar med detaljerad läsning av ämnestexter. Fokus ligger på att fundera kring vad eleverna behöver för att förstå ämnestexter. Hennes analys lyder att lärarna är duktiga på att uppmärksamma och förklara ämnesspecifika ord/facktermer med hjälp av synonymer och exempel.

I arbetet har Britt-Marie granskat de aktuella texterna, och funnit andra kategorier av ord som kan vålla bekymmer för eleverna. Med utgångspunkt från professor Inger Lindbergs kartläggning av ord man finner i lärobokstexter, har hon identifierat abstrakta och skriftspråkliga begrepp (t.ex. utbredning, resurser, bilda, framträdande, avtar, påverka, motsvara, föremål etc.) som återfinns i texterna och påvisat dessa för lärarna. Granskningen har ökat lärarnas medvetenhet om texternas fallgropar och möjliggjort för dem att bättre förbereda både textmaterialet och eleverna inför läsningen.

Britt-Marie visar under sin presentation exempel på bearbetade texter där lärarna har identifierat även abstrakta begrepp som man behöver belysa vid detaljerad läsning av texten tillsammans med elevgruppen.

Språkinriktad undervisning

Jag lämnar Edsbyn med uppfattningen att på Voxnadalens gymnasium är R2L och SKUA för de involverade lärarna inte längre tidsbegränsade projekt, eller verksamheter som finns som parallella spår till gängse klassrumsaktiviteter. De har blivit de strategier man återvänder till för att planera och genomföra undervisning. Även om inte ”alla lärare är svensklärare”, som klyschan lyder, har alla lärare på skolan ett ansvar för att bedriva språkinriktad undervisning.

Det är ett vägvinnande koncept!


 

Kontakt

Vill Du veta mer, kontakta:

Christer Andersson, christer.andersson@vox.ovanaker.se

Britt-Marie Forsman, brittmarie.forsman@vox.ovanaker.se

Johan Ahlström, johan.ahlstrom@vox.ovanaker.se

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-08-17
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)