Teori blev praktik på Västerbergs folkhögskola

Kollegiet på Västerbergs folkhögskola har läst kursen ”Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet” vid Högskolan i Gävle. Jag är nyfiken på att ta reda på vilka sätt lärdomarna från den satsningen har påverkat det dagliga arbetet.

Västerbergs folkhögskola

Västerbergs folkhögskola ligger så lantligt idylliskt som man önskar att alla skolor fick ligga. Trots att morgonen är disig och regntung, känns hela området välkomnande. Jag är på plats för att närvara under en hel dags lektioner tillsammans med två av Västerbergs lärare, vilka båda har läst kursen ”Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet”. Jag är nyfiken på att veta hur den har påverkat deras arbete i klassrummet med eleverna.

Jag träffar Åsa och Karin, de två lärare som jag kommer att följa med under dagen, och de förklarar att jag kommer att vara med under ett ”block” med en klass som läser allmän kurs. Dagens tema är naturkunskap med inriktning näringsämnen. Naturkunskapen utgör själva kunskapsdelen, men ämnet är svenska.

I klassen finns både elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk.

Grupparbete, redovisning & Kahoot!

Under det första lektionspasset arbetar klassen gruppvis kring olika ämnen – vi har kolhydratsgruppen, mineralgruppen, osv. Under dagen förväntas de redovisa vad de har hittat inför resten av klassen. I slutet av dagen hägrar en tävling, där de får visa upp sina kunskaper.

Eleverna är aktiva och till synes intresserade av ämnet. De söker information på nätet och antecknar. Lärarna rör sig i klassrummet från bord till bord, grupp till grupp, och besvarar elevernas frågor och utmanar dem där det behövs. Dialogen är god och hela tiden strävar lärarna efter att finna rätt nivå i samtalet med varje individuell elev.

Jag ställer frågan hur man jobbar för att skapa sammanhållning i en grupp som är så heterogen – både vad gäller språk- och ämneskunskaper – Åsa svarar:

”Vi väljer vilka som ska samarbeta, vilka som ska jobba ihop. Alla jobbar med samma innehåll, men kommer kanske inte lika långt. Ska man skriva till exempel en rapport, ska alla åtminstone förstå vad en rapport är.”

Det är dags att muntligen redovisa arbetet man har gjort under förmiddagen. Eleverna tar en liten bit var av det framarbetade materialet. Lärarna laborerar med språket tillsammans med eleverna: använder omskrivningar och liknelser, erbjuder förklarande synonymer, samtidigt som de ber eleverna att repetera och förklara.

Passet avslutas med en Kahoot! – ett online där man ska svara snabbt och rätt för att få höga poäng – som får utgöra kunskapsredovisningen. Kahoot! engagerar eleverna som grupperar med skratt och stoj går in för tävlingen med liv och lust. Jag är också med och tävlar och når en hedrande tredjeplats! De delar från dagens innehåll som många har fel på, bestämmer man att man ska repetera under följande vecka.

Språket med i allt

En effekt av kursen, beskriver Åsa, är att språket finns med i all verksamhet, redan på planeringsstadiet:

”Det finns alltid en tanke med vad vi gör – vilka blir fallgroparna och hur ordnar vi det ur ett språkperspektiv? Vi samarbetar kursöverskridande i arbetslag och påminner varandra att vi måste tänka på språket. Det handlar om att göra liknande anpassningar som vi gör för elever med olika funktionsnedsättningar – anpassa språket så att det fungerar för alla.”

Karin beskriver att hon nu förstår hur viktigt det är att eleverna tillåts använda sitt eget språk, allrahelst de som har ingen eller kort skolbakgrund:

”Eleverna sätter sig automatiskt i egna språkgrupper. De får jobba mycket på sitt språk, till exempel genom att läsa på arabiska, för att sedan redovisa sina kunskaper på svenska.”

Folkhögskolan jobbar med folkbildning och har inte samma stress att uppnå målen under en begränsad tid eller bidra till betygshetsen. Åsa jämför inställningen före och efter man läst kursen:

”En medvetenhet om att man inte bara kan köra på. Folk gick ifrån lektionerna utan att ha förstått, nu stannar vi upp och jobbar med de språkliga delarna.”

Stanna upp.

Jobba med språket.

Det är två delar jag tar med mig från mitt besök.

Kontakt

Vill Du veta mer, kontakta:

Karin Sundqvist: karin.sundqvist@regiongavleborg.se

Åsa Lilja: asa.lilja@regiongavleborg.se

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Veronica Liljeroth Sidan uppdaterades: 2020-02-17
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)