Forskarpresentation

Hans Richter

Forskarpresentation

Hans Richter

Professor i psykologi, inriktning belastningsskador

Forskningsämne: Arbetshälsovetenskap

Hans Richters tvärvetenskapliga forskning om visuellt ansträngande närarbete och arbetsrelaterad ohälsa bygger på nära samarbeten med kolleger från angränsande vetenskapliga discipliner. Datorernas inträde på arbetsmarknaden startade denna forskning. Undersökningar i mitten på 80-talet visade på en hög frekvens av ögonbesvär i samklang med värk i rygg, axlar, nacke och huvud hos bildskärmsoperatörer. Då uppstod med rätta vetenskapliga diskussioner om orsaken till dessa problem. Visionen var att snabbt eliminera problemen via bättre grafik på bildskärmarna och mera användarvänlig mjukvara. Idag 30 år senare är digitaliseringen mera utbredd i arbetslivet och på fritiden. >80% av Europas population använder datorer och andra IT-relaterade elektroniska verktyg i sitt dagliga arbete och på fritiden.

Utvecklingen har varit explosionsartad och gått så fort att forskningen inte hängt med. Små displayer och liten textstorlek på de flesta IT-applikationer har lett till ett minskat läsavstånd och sämre kroppsställning samtidigt som mängden information bara ökat. Dagens bildskärmsarbete ställer stora krav på en fullgod synskärpa och på ett välfungerande ögonmuskelarbete. Stimulationen i fovea måste vara adekvat vad gäller bildkontrast, objektstorlek, ljus, m.m. Dålig synergonomi riskerar annars att orsaka besvär och ohälsa. När det visuella systemets muskler, sensoriska och/eller perceptuella funktioner utsätts för höga krav som ligger utanför det för vilket ögonen är evolutionärt anpassade att klara av, får detta konsekvenser för hälsan och välbefinnandet. Hur sådana ”störningar” påverkar välbefinnande, hälsa och arbetsprestation är fortfarande förhållandevis okänt.

För att en ögonmuskelbelastning ska uppfattas som en rimlig orsak till besvär och ohälsa är det naturligt att forskningen vill förstå vad som händer i kroppen, när och under vilka visuella betingelser. Synergonomisk forskning är efterfrågad i Sverige och på andra håll i världen. Befintliga laboratorier och kvalificerad utrustning på Högskolan i Gävle ger goda grundförutsättningar och möjligheter till vidareutveckling av denna forskning. Viktigt är också att utbilda studenter och andra samhällsaktörer om den nära koppling som finns mellan synsystemet, kroppen och hälsan.

AKTUELL FORSKNING

LÄS MER OM

Fysiologiska och psykologiska mekanismer vid belastningsskador

Inne i ögat finns fokuseringsmuskeln, ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När blicken fixerar något suddigt på nära håll spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är kontinuerligt anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll.

Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (utan viljans kontroll) och med muskler i nacke och skuldror. När man tittar på något som är suddigt, ligger på nära avstånd eller är litet - som en bokstav på en bildskärm - ökar kravet på ögats muskler. När ett trött öga fokuserar ett objekt på nära håll måste det centrala nervsystemet ge fler aktiveringssignaler till fokuseringsmuskeln för att skärpan ska bibehållas. Ju mer fokuseringsmuskeln spänns för att kompensera för en optisk oskärpa, desto högre kan muskelspänningarna i nacke och skuldror bli. Eftersom det enbart är den centrala delen av näthinnan, kallad fovea, som kan urskilja de små detaljerna och som utlöser och styr ögats fokusering, är vi beroende av att hålla ögat, huvudet och axlarna stilla för att fokuseringen ska bibehållas. När det ställs stora krav på ögats fokusering stabiliseras huvud, axlar och nacke extra mycket. Ansträngda ögon kan på detta sätt ge smärtor i axlarna, när hjärnan kompenserar för optisk oskärpa.

Ögat styr kroppen mer än vi tidigare trott. Ögat eftersträvar automatiskt optimal placering av kroppen för att ögonen ska se bra och det går ut över musklerna. Målet med min forskning är att ge ny information om olika kopplingar som kan uppstå mellan de synkrav och muskelaktiviteten i nacke/skuldra som kan uppstå under krävande närarbete och som kan vara en anledning till synstress och muskelsmärta.

Resultaten kan ge en ny syn på hur besvär bör förebyggas och hur redan uppkomna besvär ska behandlas, och kan på långt sikt leda till förbättrad arbetsförmåga för de drabbade.

Nuvarande forskningsintressen

Synfysiologi, sensomotorik, motorisk kontroll, synergonomi, belastningsergonomi

Nyckelord: Synergonomi, bildskärmsarbete, människa-maskin interaktion


Samverkan

IEA, Technical Committee in Visual Ergonomics organizing under the International Ergonomics Association

NES,Nordic Visual Ergonomic Network

Synstress och nacke/skuldrabesvär: långtidssamband studerade med epidemiologiska metoder

Dr. Allan Toomingas, KI, yrkes- och miljömedicin, Inst för Folkhälsovetenskap
Professor Mats Hagberg, arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet
Karl-Erik Westergren, Akademin för teknik och miljö, Högskolan i Gävle

Forskare vid CBF
Marina Heiden
professor Ewa Wigaeus Tornqvist

Clinical Kinematic Assessment Tool

Lars-Olov Lundqvist, docent/föreståndare, habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting
Chistina Zetterlund, leg. optiker/doktorand, habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting
Prof. Mark Moon Williams, Clinical Kinematic Research Group, University of Leeds, England, et al.

Forskare och medarbetare vid CBF
Mats Djupsjöbacka, Nisse Larson samt en post-doc forskare

Experimentella studier kring sambandet mellan belastningar på ögats muskler och muskelaktiviteten i nacke/skuldra - Focus

Mikael Forsman, inst. Folkhälsovetenskap (PHS), Avdelningen för yrkesmedicin, Karolinska Institutet
Rune Brautaset and Maria Nilsson, St:Eriks Eye-hospital, Dept of Clinical Neurophysiology, Karolinska Institutet

Forskare och medarbetare vid CBF
Camilla Lodin, Tanja Bänziger, Nisse Larson samt en post-doc forskare

Effects of sustained oculomotor load during near-work on sensorimotor control of eye-head movements in healthy persons and in patients with chronic neck pain

Dr. Wolfgang Jaschinski, Leibniz-Institut für Arbeitsforschung, Technische Universität Dortmund
Dr. Mikael Forsman, Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

Publicerad av: Camilla Haglund Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2020-02-12
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)