Martin Salzmann-Erikson

Fil.dr., Docent i vårdvetenskap

Forskargrupp: KAOS (det Kaotiska och komplexa Arbetslivet för personal inom hälso- Och Sjukvården)

Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap

Akademin för Hälsa och Arbetsliv

E-post: martin.salzmann@hig.se

Telefon: 0707-10 69 99

Martin Salzmann-Erikson leder forskargruppen KAOS och är främst aktiv inom forskning som berör hälsofrämjande arbetsliv för personal inom hälso- och sjukvården. Martin Salzmann-Erikson intresserar sig bland annat för arbetsplatskulturella aspekter inom den psykiatriska vården. Forskningen har bland annat resulterat i att skapa den framgångsrika Stabilitetsmodellen. Martin Salzmann-Erikson forskar även på hur Internet används av människor och organisationer för att sprida information och diskutera hälsorelaterade frågor. Ett närbesläktat forskningsområde är också vårdrobotar med fokus på design och funktionalitet och dess betydelse för vården.

 

Aktuell forskning

För närvarande är Martin Salzmann-Erikson engagerad i flera forskningsprojekt relaterat till det kaotiska och komplexa arbetslivet för personal inom hälso- och sjukvården.

Projekt 1. Hjärt- och lungräddning på bortaplan – arbetsrelaterad stress av att aktivt medverka i akutteam.

Syfte: att utforska intensivvårdssjuksköterskors arbetsliv och dimensioner av stress av att aktivt medverka vid hjärtlarm utanför intensivvårdsavdelning.

Medverkande: Annakarin Olsson, lektor Högskolan i Gävle; Fredric Sjöberg, magister i omvårdnad, Stockholms Läns Landsting.

 

Projekt 2. Telefonrådgivande sjuksköterskors komplexa arbetsliv i relation till individer med psykisk ohälsa.

Syfte: att utforska telefonrådgivande sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med individer som ringer till 1177 för besvär som berör psykisk ohälsa. Vidare är syfte att identifiera rådgivande sjuksköterskors självskattade behov av utbildningsstöd.

Medverkande: Annica Björkman, lektor Högskolan i Gävle.

 

Projekt 3. Vårdnade monster

Forskning som berör vård och omvårdnad studeras vanligen i traditionella sammanhang, exempelvis i sjukhusmiljöer, äldreboenden, hemsjukvård etc. Det här projektet utforskar huruvida monster i populärkulturen kan bidra och med en bredare förståelse av caring och nursing och betraktas som grundforskning. Monster är socialt konstruerade och avspeglar samhället och dess etiska värderingar. Vi har etablerat en internationell inrapporterings sida på Internet där vi efterfrågar allmänhetens observationer av monster i populärkulturen som frångår sina karaktäristiska monster-egenskaper och i en given situation blir omsorgsfulla och omvårdande.

Medverkande: Henrik Eriksson, professor Röda Korsets Högskola, Stockholm.

 

Projekt 4. Robotar i vården.

Forskningen undersöker olika aspekter avseende robotars användningområden i vården och robotars utformning.

The implementation of robots in nursing is advancing, however with a modest success. In theory, many would agree that robots could ease the heavy workload for nurses in a variety of basic nursing practice such as assisting in heavy lifts, and detach nurses from time consuming task like feeding procedures. However, implementations of robots in healthcare has not been lavished with praise from nurses. Even if there is interest in the question of how robots might assist nurses and patients in health-care, the interest in researching nursing care robots, paramount to nursing epistemology, has been sparse. Research into nursing care robotic technological developments that moves beyond a nurse’s position as a passive spectator and maximizes the fields of nursing is still needed.

Medverkande: Henrik Eriksson, professor. Röda Korsets Högskola, Stockholm

 

Senaste publikationerna

Rubensson, A. & Salzmann-Erikson, M. (2019). A document analysis of how the concept of health is incorporated in care plans when using the nursing diagnosis classification system (NANDA-I) in relation to individuals with bipolar disorder. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 10.1111/scs.12697 [Mer information]
Källquist, A. & Salzmann-Erikson, M. (2019). Experiences of Having a Parent with Serious Mental Illness : An Interpretive Meta-Synthesis of Qualitative Literature. Journal of Child and Family Studies, 28 (8), 2056-2068. 10.1007/s10826-019-01438-0 [Mer information]
Björkman, A. & Salzmann-Erikson, M. (2019). Giving advice to callers with mental illness : adaptation among telenurses at Swedish Healthcare Direct. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 14 (1). 10.1080/17482631.2019.1633174 [Mer information]
Salzmann-Erikson, M. & Eriksson, H. (2018). A descriptive statistical analysis of volume, visibility and attitudes regarding nursing and care robots in social media. Contemporary Nurse : health care across the lifespan, 54 (1 (SI)), 88-96. 10.1080/10376178.2017.1388183 [Mer information]
Salzmann-Erikson, M. (2019). Stabilitet, rytm och rörelser : att konstruera vårdande i intensiv psykiatri. Vårdande vid psykisk ohälsa : på avancerad nivå. Studentlitteratur. S. 411-432. [Mer information]
Publicerad av: Douglas Öhrbom Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2017-03-05
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)