Sök

Forskarpresentation

Anna Efverman

Forskarpresentation

Anna Efverman

Universitetslektor, Docent

Forskningsämne: Vårdvetenskap

E-post: anna.efverman@hig.se
Telefon: 026-64 85 00 (växel)

Anna Efverman tillhör det strategiska forskningsområdet Hälsofrämjande arbete och är en produktiv forskare rörande att minska symptom och öka funktion och aktivitet vid långvarig ohälsa, och att samverka i dessa frågor med omgivande samhället. Ett exempel är att vid långvariga ohälsotillstånd kan personen behöva stöd att komma tillbaka till fysisk aktivitet och arbetslivet. Ett stort intresse för komponenter i vårdmötet och i det pedagogiska mötet i sig finns, till exempel utforskas kommunikationens betydelse.

Anna Efverman är programledare för högskolans tvärvetenskapliga strategiska forskningsprogram Inkluderande Arbetsliv (INKA)
Inkluderande arbetsliv är ett av tre forskningsprogram under det strategiska forskningsområdet Hälsofrämjande arbete.

AKTUELL FORSKNING

Just nu är Anna Efverman engagerad i fyra olika forskningsprojekt:

Symptom, livskvalitet och funktion i vardag och arbete: Can-Work-S, att underlätta arbete hela yrkeslivet ut hos canceröverlevare

Den ökande överlevnaden i cancer ökar dramatiskt behovet av att stödja canceröverlevare att kunna arbeta och erfara ett hälsofrämjande arbetsliv. Ett sexårigt forskningsprogram inrymmer fyra delprojekt: I projekt 1 studeras faktorer med relation till arbetsförmåga i en longitudinell observationsstudie med cirka sex års uppföljningstid. Registerdata om sjukfrånvaro, arbetsrelaterade, individuella, sociodemografiska och kliniska faktorer från frågeformulär och patientjournaler studeras. Projektet studerar även symptom, livskvalitet och funktion i vardag och arbete under och efter cancerbehandling. Olika försvårande faktorer för aktivitet, till exempel rörelserädsla, identifieras. I projekt 2 intervjuas canceröverlevare, hälso- och sjukvårdsvårdpersonal, sjukförsäkringshandläggare och förstalinjechefer om vad de erfar underlättar och försvårar arbete hos canceröverlevare, samt deras uppfattningar om hur stöd i att kunna arbeta och erfara ett hälsofrämjande arbetsliv bör utformas. Projekt 3 analyserar långsiktiga konsekvenser efter cancer för sjukfrånvaro, arbetslöshet, sjukersättning, tidig pension samt vårdkonsumtion. Detta sker genom att länka registerdata för personer som diagnostiserats med cancer under 2010-talet och matchade befolkningsreferenter gällande en 20-årsperiod. Ett randomiserat urval av canceröverlevarna lämnar frågeformulärsdata för analys av faktorer relaterade till sjukfrånvaro. I projekt 4 modifieras en internationellt upparbetad arbetsinriktad cancerrehabiliteringsintervention till att vara tillämpbar i Sverige: Can-Work-S. I en randomiserad kontrollerad studie planeras att utvärdera effekter av Can-Work-S på bland annat sjukfrånvaro, tilltro till att kunna arbeta, arbetsförmåga, hälsa på arbetet och kostnader jämfört med standardcancerrehabilitering. I hälsoekonomiska analyser relateras kostnader till effekter och nytta av interventionen. Forskningsprogrammet bidrar med ny viktig kunskap om hur förutsättningar till arbete vid cancer hela yrkeslivet ut kan förbättras för ett hållbart arbetsliv, vilket är till nytta för samhället, hälso- och sjukvården, arbetsgivare och canceröverlevare.

Status: Projekt 1 pågår, projekt 2 till 4 är under planering.

Externfinansiering: Programmet har erhållit Fortes programstöd i 2021 års utlysning om Arbetslivets utmaningar. Delprojekt 1 finansieras även av Cancerforskningsfonden i Norrland, Cancerstiftelsen Kronoberg och Centrum för Klinisk Forskning, Region Dalarna.

Doktorand: Linda Eklund, arbetsterapeut, och Ann-Charlotte Borgefeldt, sjuksköterska, är doktorander i programmet. Kristina Tödt är doktorand gällande delprojekt 1.

Postdoktor: Med. Dr. Maria Fjell, specialistsjuksköterska i onkologi, är postdoktor i programmet.

Betydelsen av positiv kommunikation och behandlingsförväntningar under emesislindrande behandling vid cytostatikaterapi mot cancer för mindre emesis och bättre livskvalitet och funktion i vardag och arbete

Illamående och kräkningar, emesis, sänker ofta livskvaliteten under cytostatikaterapi mot cancer. Svårt emesis kan äventyra terapins genomförande och leder till sämre funktion i vardag och arbete. En randomiserad kontrollerad studie undersöker om emesis, livskvalitet och funktion i vardag och arbete skiljer sig mellan patienter (cirka 200) som vid cytostatikaterapi randomiseras till vårdpersonal som kommunicerar på olika sätt med patienterna under endera ordinarie vård, det vill säga läkemedel mot emesis, genuin akupunktur, eller simulerad akupunktur (med en icke-penetrerande trovärdig teleskopisk trubbig "placebo"-nål). Data insamlas med självskattningsfrågeformulär, journaldata och fysiologiska mätmetoder. Vi utvärderar om effekten varierar i relation till den behandlande vårdpersonalens kommunikation och till patientens förväntningar om att erhålla positiva effekter. Studien ger ökad kunskap om betydelsen av kommunikationen och förväntningarna i vårdmötet. Om behandlingen visar sig effektiv kan fler patienter genomgå sin kurativa cytostatikabehandling med mindre livskvalitets- och funktionsnedsättande emesis. I en planerad longitudinell delstudie kommer faktorer med samband med livskvalitet och funktion i vardag och arbete hos patienterna (cirka 200) att undersökas. I en studie med mixade metoder samlades kvalitativa och kvantitativa data in från patienter (n=15) om illamåendets inverkan i dagligt liv och om kommunikationens och behandlingsförväntningarnas betydelse under cytostatikaterapivården.

Status: Randomiserade kontrollerade studien pågår med god inklusionstakt. Datainsamlingen med mixade metoder har slutförts.

Externfinansiering: Cancerforskningsfonden i Norrland, Region Västernorrland, Signe och Olof Wallenius Stiftelse, Henry Kjelléns minnesfond, Bröstcancerförbundet.

Doktorand: Ylva Widgren, fysioterapeut, är doktorand i projektet.

Neuropatiska symptom, livskvalitet och arbetsförmåga hos canceröverlevare som genomgått neurotoxisk cytostatikabehandling

Genom att lägga till neurotoxiska cytostatikapreparat i standardbehandlingen för vissa cancertyper har överlevnaden setts öka markant men dess neurotoxiska biverkan kan leda till perifer neuropati hos en betydande andel behandlade canceröverlevare. De neuropatiska symptomen kan tänkas nedsätta livskvalitet och funktion i vardag och arbete långvarigt efter cytostatikabehandlingen. Forskning behövs som intervenerar och följer upp den cytostatikainducerade neuropatin över tid, gällande utveckling av symptomen, samt relationen till livskvalitet och funktion i vardag och arbete. Såväl kliniska bedömningar som självskattningsmätmetoder behöver kunna identifiera och utvärdera neuropatiska symptom, för att kunna erbjuda rätt canceröverlevare stöd att begränsa dessa negativa cancerrelaterade konsekvenser. I en randomiserad kontrollerad studie randomiserades cirka 150 personer med cytostatikainducerad neuropati till genuin akupunktur eller simulerad (med en icke-penetrerande trovärdig teleskopisk trubbig "placebo"-nål). Data samlades in med självskattningsfrågeformulär, klinisk neuropatistatus, samt neurofysiologiskt status. Utvärdering av neuropatiska symptom, livskvalitet och funktion i vardag och arbete sker. Tolv personer med neurotoxiska symptom som genomgått akupunkturbehandling har intervjuats. Därefter planeras en långtidsuppföljning av personer som genomgått neurotoxisk cytostatikaterapi, för att identifiera faktorer med samband till kvarstående neurotoxiska symptom, nedsatt livskvalitet och funktion i vardag och arbete. Detta är kunskap som behövs för att kunna identifiera personer med kvarstående neurotoxiska symptom och erbjuda stöd.

Status: Randomiserade kontrollerade studien har slutförts och dataanalys och resultatrapportering pågår. Datainsamlingen med mixade metoder har slutförts.

Externfinansiering: Den randomiserade kontrollerade studien har finansierats av Cancerfonden. Regionala forskningsfinansiärer fortsatt avrapporteringsarbete och finansiering söks för långtidsuppföljning.

Implementering av fysisk aktivitet och rehabilitering vid cancer och andra långvariga ohälsotillstånd

I takt med att den vetenskapliga evidensen har stärkts för positiva effekter av fysisk aktivitet och andra omvårdnadsinterventioner i rehabiliteringen vid cancer och andra långvariga ohälsotillstånd blir det alltmer betydelsefullt med forskning som understödjer överföringen av den evidensbaserade kunskapen till praktisk tillämpning i klinik. Ett flertal projekt har genomförts, är under genomförande, eller är under planering, vilka studerar och bidrar i implementeringsprocessen.

Status: Avrapporteringsarbete pågår, pågående projekt, samt under planering.

Externfinansiering: Regionala forskningsfinansiärer.

LÄS MER OM

Publicerad av: Camilla Haglund Sidansvarig: Magnus Isaksson Sidan uppdaterades: 2020-01-14
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)