Min forskningsverksamhet har huvudsakligen berört tre övergripande frågeställningar:

1. Avhandling "Iranian Islam and the Concept of the Individual"
2. Äldreforskning
3. Kvinnofrågor - integration utifrån könsperspektiv samt islam och feminism

Avhandling "Iranian Islam and the Concept of the Individual

Den första som rör skapandet av tanke- och förståelseformer har fått sitt huvudsakliga uttryck i min avhandling "Iranian Islam and the Concept of the Individual" (skriven tillsammans med Nader Ahmadi). En bearbetad version av avhandlingen har publicerats av MacMillan press, oktober 1998, med titeln "Iranian Islam; The Concept of the Individual".

Den andra frågeställningen rör äldreforskning.

Jag har varit intresserad av tre teman inom detta område:

a) äldre invandrare
b) åldrande och andlighet
c) åldrandet och anpassning till sociala förändringar

a) äldre invandrare

Jag har studerat ett outforskat migrationsmönster där äldre immigranter pendlar mellan Sverige och sitt ursprungsland och tillbringar långa perioder i respektive land. Frågeställningen har varit om detta är förknippat med alienation och rotlöshet eller om det är ett mönster där den gamla "flygande holländaren" fungerar som medlare och lyckas utnyttja det bästa av de två kulturerna. Jag har studerat detta bland pendlande iranier som bor i Sverige.

b) åldrande och andlighet

Jag har i detta sammanhang arbetat inom ett internationellt projekt: "The Development of Wisdom and Spiritual Maturity in Secular and Religious Individuals in Different Cultures". Syftet med detta projekt var att 1) undersöka hur individer i olika kulturer utvecklar sin självuppfattning under senare delen av livet och 2) undersöka i vilken utsträckning självuppfattningen bland äldre människor som bor i ett individualistiskt samhälle skiljer sig från äldre som bor i ett samhälle där traditionella levnadssätt och icke-individualistiska tänkesätt fortfarande dominerar.
Genom en empirisk uppläggning med bl.a. biografiska intervjuer av religiösa och icke religiösa individer i tre kulturer (iransk, svensk och turkisk) ville vi bidraga till förståelsen av hur religiösa, generellt existentiella och kulturella faktorer samverkar till att främja eller motverka utveckling och mognad under ålderdomen.

c) åldrandet och anpassning till sociala förändringar

En av paradoxerna inom samhällsvetenskapen är det att å ena sidan sagts att globaliseringen under den postindustriella tiden har påverkat alla människor runt om i världen, fattiga som rika, äldre som unga, kvinnor som män och givit dem en flexibel identitet. Å andra sidan antas, när det gäller äldre människor och i synnerhet äldre invandrare, att dessa människor har svårt att anpassa sig till pågående förändringar i det post-industriella samhället, att äldre tar fast på de förutvarande gamla normer. Ännu värre är fallet med äldre invandrare som dessutom påståtts vara fångna i sin  egna kulturella värderingar och normer; äldre och i synnerhet äldre invandrare saknar helt enkelt flexibilitet. Här glömmer man att effekterna av globalisering varit ännu intensivare i de icke- västerländska samhällen, som många äldre invandrare kommer ifrån. Att anpassa sig till pågående politiska, sociala och kulturella förändringar har varit en integrerad del av livet för de människor som nu kategoriseras som äldre invandrare. I min forskning har jag alltså ifrågasatt den ensidiga bilden av äldre inom såväl massmedia som forskningsvärlden. Mitt syfte har varit att presentera en annan bild av äldre och i synnerhet av äldre invandrare, att såväl teoretiskt som empiriskt visa att ovannämnda antagande om äldres "konservatism" och brist på flexibilitet inte är hållbar.

Den tredje frågeställningen rör kvinnofrågor.

Två områden har särskilt berörts av mig i detta sammanhang:

a)      Integration utifrån könsperspektiv
b)      Islam och feminism

a) Integration och könsperspektiv:

Syftet med denna studie var att visa de olika attityder som iranska män och kvinnor visar mot integration i det svenska samhället. Så som en del studier i olika länder visar, iranska kvinnor har varit mer framgångsrika än män att anpassa sig till västerländska normer och värderingar. En viktig förklaring till detta ligger, enligt min studie, i de olika positioner som iranska män och kvinnor har på arbetsmarknaden.  Svensk samhället erbjuder de iranska kvinnorna en bättre arbetsstatus än de kunde ha i det egna samhället. Den andra förklaringen kan ges utifrån ett existentialistiskt perspektiv. En del Iranska kvinnor har efter många år i Sverige lyckas lämna — för att använda Sartres ord- stadiet av “being for other “ bakom sig och nått ett stadium av “being for itself". Att ha större möjligheter till att finna arbete, bli en karriär-inriktad kvinna och ha en bättre psykologisk status jämfört med de iranska männen, ger de iranska kvinnorna känslan av att vara “the Self", av "being för itself". Detta hjälper dem att övervinna identitetskrisen och att anpassa sig till det nya samhället.

c) Islam och feminism:

Jag erhåll forskningsmedel från Riksbankens Jubileum Fond att under 2004-2006 forska om islamisk feminism i Iran. Syftet med studien var att belysa islamiska feministers försök att integrera västerländska feministiska idéer med Islam. Genom att studera nya trender inom islamisk feminism i Iran undersökte jag förekomst och utformning av sådana ansatser. Bakgrunden till att jag fokuserade islamisk feminism i Iran var att Iran i två viktiga avseenden skiljer sig från vissa muslimska länder. Den första är att landet inte har varit koloniserat. Den andra är att Islam utgör en statsmakt i Iran.