Forskningsprogram: Flexibelt arbete

Flexibelt arbete är ett forskningsprogram som vill undersöka möjligheter och utmaningar med nya arbetsformer och anställningsformer i det moderna arbetslivet.

Arbeta flexibelt - möjlighet eller utmaning?

Att jobba på distans eller att ha flexibla arbetstider. Att ha en tillfällig anställning eller en bemanningsanställning. Hur påverkar detta de anställdas hälsa och är det bra för organisationers hållbarhet? Vad betyder det för arbetsvillkor och arbetsmiljö? Och vilka nya krav ställs på arbetsgivaren och chefskapet? Behöver nya arbetssätt och policys utvecklas?

Flexibilitet i tid och rum

I Sverige idag så har cirka 2/3 av de anställda flexibla eller fria arbetstider. En dryg tredjedel kan dessutom i olika grad arbeta hemifrån. För individen finns möjlighet till bättre balans mellan arbete och privatliv men också en risk att flexibiliteten förvandlas till gränslöshet, konstant tillgänglighet och minskad kontroll i livet. För arbetsgivaren kan erbjudande om flexibla arbetsvillkor öka attraktiviteten som arbetsgivare och även förmågan att anpassa sig över perioder av varierande krav på verksamheten. Det finns också nya utmaningar bl.a. kring arbetsmiljöansvar och hur arbetet ska organiseras och koordineras.

Tillfälliga anställningar

Cirka 15 % av arbetstagarna i Sverige har tillfälliga anställningar. Knappt 2% har också anställning hos ett bemanningsföretag. Bägge dessa anställningsformer kan innebära flexibilitet för arbetsgivarna och möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar både inom offentlig och privat verksamhet. Sådana anställningar kan även ge ökad flexibilitet för vissa anställda. De flesta arbetstagare som har tillfälliga anställningar önskar dock en fast anställning och bemanningsanställda vill ofta ha en traditionell tillsvidareanställning hos en och samma arbetsgivare.

Vill du och din organisation delta?

Just nu rekryteras organisationer som vill vara med i forskningsprogrammet. Forskningen finansieras av ett programanslag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Vi vänder oss både till privata och offentliga organisationer. Deltagande innebär ett samarbete mellan organisationen och forskargruppen vid Högskolan i Gävle. Deltagande innebär inga extrakostnader för organisationen förutom tidsåtgång vid planeringsmöten och att delta vid mätningar och datainsamling kring arbetsmiljön.

Forskargruppen vill tillsammans med organisationer bidra till att forskningsresultat kommer till användning. Efter att data samlats in ingår därför att tillsammans med deltagande organisationer utveckla verksamhetsnära policys kring flexibla arbeten. Sedan sker en uppföljning av om dessa policys är användbara i praktiken och om de leder till positiva förändringar.

Informationsmaterial

Här finns informationsmaterial som är knutet till forskningsprogrammet Flexibelt arbete. Materialet finns både på svenska och engelska.

Se alla dokumenten

Webbinarium om Hållbart distansarbete

Myndigheten för arbetsmiljökunskap arrangerade tillsammans med Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter ett webbinarium om hållbart distansarbete. Med på seminariet deltog professor Gunnar Bergström som pratade om: Hälsa, arbetsmiljö och arbetsprestation vid distansarbete hemifrån.

Se hela webbinariet här

Om forskningsprogrammet Flexibelt arbete

Fakta om forskningsprogrammet

Syfte

Syftet med forskningsprogrammet ”Flexibelt arbete” är att beskriva och förstå möjliga samband mellan flexibla anställnings- och arbetsformer och (1) organisationers hållbarhet (2) arbetsvillkor och arbetsmiljö (3) anställdas hälsa. Finns det skillnader beroende av sektor, olika yrkesområden, ålder, kön, socioekonomisk status.

Målgrupp

Vi vänder oss både till privata och offentliga organisationer. Deltagande innebär ett samarbete mellan organisationen och forskargruppen vid Högskolan i Gävle. Deltagande innebär inga extrakostnader för organisationen förutom tidsåtgång vid planeringsmöten och att delta vid mätningar och datainsamling kring arbetsmiljön.

Projektdeltagare

Gunnar Bergström, professor (programansvarig, arbetshälsovetenskap)

David Hallman, lektor (koordinator, forskare, arbetshälsovetenskap)

Sven Svensson, lektor (forskare, arbetshälsovetenskap)

Marina Heiden, lektor (forskare, arbetshälsovetenskap)

Svend Erik Mathiassen, professor (forskare, arbetshälsovetenskap)

Arne Fagerström, professor (forskare, företagsekonomi).

Publikationer

  • Hallman, D., Januario, L., Mathiassen, S., Heiden, M., Svensson, S. & Bergström, G. (2021). Working from home during the COVID-19 outbreak in Sweden: effects on 24-h time-use in office workers. BMC Public Health, 21. 10.1186/s12889-021-10582-6
  • Heiden, M., Widar, L., Wiitavaara, B. & Boman, E. (2021). Telework in academia: associations with health and well-being among staff. Higher Education, 81, 707-722
  • Bjärntoft, S., Hallman, D., Mathiassen, S. E., Larsson, J. & Jahncke, H. (2020). Occupational and individual determinants of work-life balance among office workers with flexible work arrangements. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(4), Article ID 1418.

Programansvarig

Kontakta oss gärna vid intresse att delta eller att få mer information.

Gunnar Bergström

Professor Arbetshälsovetenskap

E-post: gunnar.bergstrom@hig.se
Tel: 073-622 58 60

Forskarpresentation Gunnar Bergström

Foto av Daniel Hallman

David Hallman

Docent arbetshälsovetenskap

E-post: david.hallman@hig.se
Tel: 026-64 84 39

Forskarpresentation David Hallman

Publicerad av: Catarina Carlsson Sidansvarig: Annika Strömberg Sidan uppdaterades: 2021-10-14
Högskolan i Gävle
www.hig.se
Box 801 76 GÄVLE
026-64 85 00 (växel)